Det var aldrig en fråga om huruvida det skulle ske i Sverige, utan enbart en fråga om när. Det har hänt i Norge. Det har hänt flera gånger i Finland. Medan andra länder infört strängare vapenlagar har svenska regeringspartiers flörtande med amerikanska landsbygdsideal och vapenkultur i stället banat väg för mass- och skolskjutningar.
Gärningsmannen som stod bakom attentatet i Örebro där tio människor dödades, bar tre jaktgevär på ryggen, varav ett halvautomatiskt. Debatten har gått varm om de halvautomatiska vapnen som godkändes för jakt 2023. Att regeringen nu vill skärpa vapenlagarna efter attentatet är tillbörligt. Men det är också politiskt opportunistiskt eftersom de själva tidigare lobbat för de regler de nu förbjuder. Den politiska kappvändningen blir ännu mer flagrant mot bakgrunden att flera av regeringspartierna för några månader sedan öppet verkade för ännu generösare regler för vapeninnehav.
I stället för att enbart diskutera vapentyper bör grunden till hur gärningsmannen ens erhållit sin vapenlicens uppmärksammas – nämligen genom den jägarexamen han avlagt.
I dagens Sverige kan du få ett infall på en fredagsmorgon och anlända till en kursgård samma dag, för att på söndagen ha din jägarexamen i handen. Det stora ansvaret som ett liv med vapeninnehav innebär bör inte kunna baseras på impulser och nyckfullhet såsom dagens helgutbildningar möjliggör.
Ingen kan säga om våldsdådet i Örebro hade kunnat förhindras med hårdare regler för jägarexamen och vapenlicens. Men det bör stå utom alla tvivel att det hade minskat risken för att fel person skulle få tillgång till militära vapen med ödeläggande kapacitet.
Det vore osmakligt om Örebrofallet ledde till en diskussion om hur seriösa majoriteten av Sveriges jägare är och att de inte ska drabbas på grund av att en desperat person valde att skapa en tragedi. Vissa saker är för viktiga för att kringgå försiktighetsprincipen. Även om 277 034 av de 277 035 jägare som löste jaktkort senaste säsongen vore exemplariska, räcker det uppenbarligen med att en person tappar besinningen för att konsekvenserna ska bli ödesdigra.
Just nu pågår en utredning för en modernare jaktlagstiftning, vilket är på tiden eftersom nuvarande jaktlag är från 1987. Ramverket till flera delar i jaktlagen grundlades redan 1938 vilket gör den förlegad i många avseenden. Det är alltså ett ypperligt tillfälle för regeringen att lägga till uppdraget att utreda hur jägarutbildningen kan bli mer omfattande och seriös. Ett av kraven borde rimligtvis vara att innehållet inte ska kunna korvstoppas över en helg, utan bör inhämtas över ett antal veckor eller månader.
Det stora ansvaret som ett liv med vapeninnehav innebär bör inte kunna baseras på impulser och nyckfullhet såsom dagens helgutbildningar möjliggör.
En längre jägarutbildning skulle utöver djupinlärning också ge möjlighet för systemet att plocka upp signaler om olämpliga kandidater. Hittas de redan i detta skede finns goda chanser att undvika tragedier. I tillägg till detta skulle en psykologisk lämplighetsprövning innan man får avlägga jägarexamen vara en ytterligare säkerhetsåtgärd. Efter de två skolskjutningarna i Finland 2007 och 2008 infördes kontroller av mental hälsa för de som ansökte om tillstånd för halvautomatiska vapen. Detta borde lämpligtvis gälla samtliga personer som ansöker om vapenlicens eftersom det naturligtvis går att begå terrordåd med en älgstudsare eller ett handeldvapen också.
Under remissrundorna för den nyliga utredningen En ändamålsenlig vapenlagstiftning kan man skåda hur jägarförbunden propagerar för friare vapenlagar medan Brottsförebyggande rådet varnar för riskerna med fler och farligare vapen ute i samhället. Ändå följer politikerna ideligen jägarförbundens önskemål. Tendensen att intresseorganisationerna utövar massivt inflytande på jakt- och vapenpolitiken har debatterats i årtionden. Med facit i hand kan man konstatera att utan jägar- och skytteförbundens idoga påverkansarbete skulle många av landets generösa vapenlagar aldrig realiserats. Det är därför av yppersta vikt att jägarförbunden välkomnar ett förslag om en mer seriöst upplagd jägarutbildning som en garant för en mer kompetent framtida jägarkår.
Regeringen har nu på sitt bord att göra sitt yttersta för att våldsdådet i Örebro inte ska upprepas. Det finns tio familjer som för alltid kommer att vara märkta av denna incident. Samhället bör hjälpas åt för att detta blir den enda och sista gången. Inget fritidsintresse, jakt eller annat, borde få gå före medborgarnas säkerhet. Om detta måste vi alla enas.
Misha Istratov
Om debattören
Misha Istratov är VD för Elithus och oberoende debattör inom hållbarhet generellt, med specialisering mot viltförvaltning.