MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 11 september 2025

torsdag 11 september 2025

NyD Debatt

”Sveriges Radio sprider falska nyheter”

Public service-journalistiken tycks fullkomligt sakna ryggrad, och visar på ett presentationssätt som inte bara är ovetenskapligt utan till och med antivetenskapligt. Ett färskt exempel är Sveriges Radios märkliga blandning av extrema tips och evidensbaserade fakta om hur vi kan skydda oss mot coronavirus, skriver representanter för Veidos hälsocenter på NyD Debatt.

publicerad 14 maj 2020

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

På Sveriges Radios nyheter den 15 april 2020 rapporterades om den desinformation som sprids på bland annat sociala medier om hur vi kan skydda oss mot coronavirus. Man ger i inslaget exempel på extrema tips och inlägg och blandar dessa med sådant som det finns vetenskapliga och evidensbaserade fakta om – fakta som inte framförs i SR:s rapportering. Varför gör man så? Varför blandas allt i samma gryta istället för att enligt god journalistisk sed klargöra vilka förhållanden som råder?

Detta leder till att även gångbara, evidensbaserade metoder förlöjligas och i lyssnarnas undermedvetna sammankopplas med rena idiotier och därmed tas för fake news. Den evidens och fakta som finns kommer med detta förfaringssätt aldrig att nå lyssnaren eftersom alltsammans presenteras under rubriken fake news, och när SR själva inte kommenterar de fakta som faktiskt finns, utan istället förlöjligar alltsammans, bidrar de själva till den fake news de rapporterar om. Man försvårar på detta sätt kritiskt analytiskt tänkande genom att ta fakta ur sina sammanhang och utelämnar fakta genom att vinkla ensidigt och vägra ge utrymme för saklig debatt – för att istället inplantera misstro och förlöjliga.

Man motsäger sig själv – på SR:s hemsida går att läsa:
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Saknar public service-journalistiken fullkomligt ryggrad? Hur kommer det sig annars att man under en rubrik som ”Fake News” skapat ett tema om fake news och där urskillningslöst presenterade en rad påståenden som falska. Påståenden som cirkulerar på Facebook och Youtube lades fram och exempel på dessa var bland annat:

  • att man skall dricka klorin som är bra mot corona
  • man presenterade en ljuduppspelning där man kunde höra en röst som ger rådet att tugga på silver som är bra mot corona
  • man skall smörja sig med oreganoolja som är bra mot corona
  • att 5G stryper immunförsvaret och bör stängas
  • att Brasiliens president Jair Bolsonaro facebookat om att en befintlig malariamedicin med klorokinin hjälper mot covid-19 och att hans inlägg därmed censurerades

 

Allt detta presenterades av SR som fejkade nyheter som vilseleder folket. För att förstärka och ge tyngd åt detta påstående intervjuades facebookansvarige Nick Clegg som meddelade att Facebook arbetar hårt för att rensa bort alla dessa falska nyheter. Clegg menar att det finns uppenbara felaktigheter som är lätta att upptäcka som exempelvis intag av klorin, men att det även finns sådana som är svårare att dra gränser för.

SR:s presentationssätt är inte bara ovetenskapligt utan till och med antivetenskapligt, eftersom en rapportering av sådant slag – mycket lik även annan rapportering från public service – blandar information av olika tyngd och relevans och omöjliggör för lyssnaren/läsaren att sätta in dessa påståenden i sina rätta sammanhang.

Att dricka klorin är för de flesta ett uppenbart exempel då klorin innehåller en lösning av natriumhypoklorit och är direkt dödande för vattenlevande organismer. Fungerar alltså utmärkt att städa och desinficera med, för utvärtes bruk. Att Brasiliens president sedan menat att malariamedicinen innehållande klorokinfosfat kan ha verkan mot coronaviruset är en annan sak. Klorokinfosfat har sedan mars 1973 varit godkänt av svenska Läkemedelsverket och i augusti 2005 rapporterades av Dr Fauci i The Virology Journal att ”klorokin är en potent hämmare av SARS coronavirus och dess spridning”.

Borde det inte vara professionella journalisters uppgift, för vi får väl anta att Sveriges Radio har både professionella och kompetenta journalister, att reda ut dessa begrepp och skilja på vad som är fakta och vad som är ryktesspridning via feltolkningar av fakta? Alla har vi väl en uppfattning om hur viskleken fungerar och att det är sällan, för att inte säga aldrig, som det ursprungliga budskapet är detsamma som det som når den sista i denna underhållande lek. Sveriges Radios journalister skall dock inte sysselsätta sig med visklek.

Låt oss ta några exempel på hur en vetenskaplig rapportering borde ha gått till i samband med denna SR:s antivetenskapliga rapportering om ”fake news”.

Silver: Vetenskapligt vet vi att silverjonen har antimikrobiella egenskaper och att silver i jonform är starkt antibakteriellt, virusdödande samt hämmar svamp och encelliga parasiter och under lång tid har använts just i detta syfte. Inom sjukvården används silverplåster vid exempelvis brännskador för snabbare läkning utan komplikationer av annars ofta förekommande infektioner. Det skrivs i en artikel från SVT nyheter den 7 juni 2009 att silverplåstren leder till färre infektioner, mindre antibiotika och kortare vårdtid och att regelbunden användning av bakteriedödande silverförband har lett till stora förbättringar i vården av brännskadade barn.

”Det har länge funnits silverbaserade vattenreningsprodukter på marknaden. De flesta bygger på silvernitrat som man häller i färskvattentanken på fritidsbåtar. Större fartyg har ofta en silverjonbaserad vattendesinfektionsutrustning som renar allt vatten på fartyget. Till och med NASA har försett sina rymdfärjor med silverjonreningssystem. Dessa hjälper astronauterna återcirkulera allt vatten (och urin!) ombord på rymdfärjan. Silver i vattenreningssammanhang är alltså väl etablerat och säkert.” skriver man på Ion-silver.com.

Besättningar på större fartyg dricker alltså vatten som renats och desinficerats med silverjoner likaväl som NASA:s astronauter ombord på rymdfärjorna. Har månne någon talat om för NASA och fartygsnäringen att silver är fake? Varför klargör inte SR:s journalister att det är skillnad på silver i fast form och silver i finfördelad jonform i exempelvis vätska, så kallat kolloidalt silver – och att därför tugga på en bit silver inte är att jämföra med att inta den kolloidala formen?

Vår egen stadsepidemiolog Anders Tegnell har även han uttalat att det länge varit känt att kolloidalt silver är virusdödande: ”Att det fungerar på de flesta virus är ju känt” medger Tegnell redan 2004 i en telefonintervju gällande ebola-viruset.

Silverjonen passerar mag-tarmkanalen genom den så kallade osmotiska potentialen, alltså inte självaktivt, och skulle därför kunna ordineras oralt vid virus- och bakterieinfektioner. I samma intervju nämns även att FDA (Food and Drug Administration, USA:s motsvarighet till Läkemedelsverket och Livsmedelsverket) har genomfört en verifierad och publicerad studie gällande just kolloidalt silver och dess virusdödande effekter i det då förekommande fallet med ebola.

Det är mot denna bakgrund en högst befogad fråga varför man i SR:s reportage istället för att klargöra dess effekter förlöjligar silver som en åtgärd mot virus.

Låt oss gå vidare med 5G: Hur kommer det sig att Sveriges Radios journalister börjar med påståenden som för vem som helst är uppenbart idiotiska, som att smörja sig med oreganoolja eller dricka klorin för att skydda sig mot corona, för att sedan komma med dåligt underbyggd information om exempelvis 5G vilket gör att lyssnaren återigen i sitt undermedvetna bakar ihop all sagd information som falsk?

361 läkare, forskare och vetenskapsmän från 44 länder har i en gemensam appell skrivit på för att utbyggnaden av 5G stoppas på grund av ”potentiellt allvarliga hälsorisker” tills det går att från oberoende håll bevisa att den massiva ökning av mikrovågsstrålning som 5G-utbyggnaden kräver inte inverkar på människors fysiska
och psykiska hälsa.

Läkaren och forskaren Lennart Hardell är en av många som presenterar flera vetenskapligt publicerade forskningsrapporter som påvisar negativa hälsoeffekter av mikrovågsstrålning. Redan på 1970-talet kom ryska forskare fram till att ”En rad skadliga effekter påvisades med påverkan av hormonsystemet, olika inre organ, nervsystemet inklusive nerver i huden, hormoner och försämrat immunförsvar”.

Varför framkommer inte sådan information i SR:s rapportering och nyhetsinslag? Att mikrovågsstrålningen påverkar bland annat celler, DNA, blod-hjärnbarriären och den kognitiva förmågan är alltså sedan länge vida känt genom vetenskaplig forskning – men om detta får vi inget höra från vår med skattemedel betalda Public Service-radio. Varför?

Varför kan man inte på bästa sändningstid ordna en debatt med forskare, läkare och andra i sakfrågan insatta personer för att framlägga alla fakta vi har om ämnet? Varför använder Sveriges Radio istället ett så ovetenskapligt presentationssätt? Varför förlöjligar man ett påstående om att 5G ”stryper” immunförsvaret när detta i själva verket ligger mycket nära sanningen? Detta kan onekligen uppfattas som att det är SR själva som står för fake news.

Det kan väl inte vara så svårt att förstå att när mikrovågsstrålningen påverkar vår hälsa negativt med bland annat ökad trötthet, koncentrationssvårigheter och degenerering av cellernas förmåga att reparera sig som följd – att motståndskraften i organismen sänks, vilket i sin tur innebär ett sämre immunförsvar och att mottagligheten för virus och bakterier då ökar, vilket leder till att lättare insjukna i låt säga en influensa?

Att man lättare drabbas av sjukdom med ett sänkt immunförsvar är självklart och vetenskapligt belagt. Det är av den anledningen som riskgrupper uppmanas att i större utsträckning vara försiktigare i sjukdomstider. Så, om förhöjd mikrovågsstrålning från låt säga 5G, eller 4G eller WiFi eller annan källa bidrar till ett sänkt immunförsvar så ökar väl risken att insjukna? Blanda inte samman det i någon fake news-kategori!

En starkare motståndskraft gör att immunförsvaret lättare kan bekämpa inkräktare som virus och bakterier, vilket i sin tur innebär att vi inte blir lika sjuka. Varför inte rapportera om vad vi kan göra för att stärka vår motståndskraft mot inkräktare i form av patogener som virus, bakterier och parasiter?

Hur ska vi hantera all den information vi får del av om vi inte kan ställa den i relation till någonting? Är det inte journalistikens och därmed även SR:s uppgift att framlägga relevant information och klargöra inbördes förhållanden mellan påståenden så att lyssnaren kan uppfatta informationens relevans i sitt givna sammanhang. Vilka påståenden som helst, även fakta, blir värdelösa om de inte sätts in i sina rätta sammanhang. Risken är överhängande att man med en sådan sammanblandning av lösryckta påståenden vilselder lyssnaren och att denne nästa gång den får höra talas om något liknande redan i sitt undermedvetna förkastar eller godtar det sagda, utan tillräcklig grund.

”Eld är bra” – aha! Säger den tankelate/godtrogne och tänder en kall dag en brasa på vardagsrumsgolvet med följden att huset brinner ned.
”Eld är inte bra” – aha! Säger den tankelate och godtrogne och fryser ihjäl en kall vinterdag.

Det handlar alltså inte om påståendet i sig utan om hur det används, av vem, i vilket syfte, i vilket sammanhang och när. I exemplet ovan måste alltså elden ställas i relation till vad den ska användas till, när och hur. Båda påståendena ”eld är bra” eller ”eld är inte bra” skulle annars kunna klassas som fake news.

SR bidrar enligt tidigare nämnt exempel till att dramatisera påståenden, ta dem ur sina sammanhang och att därmed i det undermedvetna implantera förutfattade meningar och åsikter hos lyssnaren. Kan detta kallas saklighet och opartiskhet på vilka journalistiken ska vila? Eller är det rent av så att det är detta SR vill – att vilseleda och förlöjliga?

 

Vilseledande presentation av statistik

Ett annat exempel är den rapportering som skedde i SR P4 den 27 april 2020 där vi fick höra att ”2505 personer dog under vecka 15” enligt SCB. Näst högsta dödstal har statistiskt sett vecka 1 år 2000 med 2364 personer avlidna. Vad ska vi göra med informationen om den inte ställs i proportion till någonting? Hur många under denna vecka 15 avled AV covid-19, hur många av dessa avled MED coronaviruset i kroppen? Hur många av dessa avled av helt ANDRA orsaker? Inget av detta får vi höra om via SR.

Det totala dödstalet i Covid-19 är vid samma tidpunkt, den 27 april 2020, 2274 personer (alltså har det totalt sett dött 231 personer färre under hela pandemikrisen än just under vecka 15). En dramatisk rapportering om hur hela 2505 personer avled vecka 15 ställs alltså inte i proportion till den pågående pandemin av coronavirus.

Rapportering om antal smittade och döda i samband med coronapandemin haglar över oss varje dag, flera gånger om dagen, men om siffran 2505 avlidna under just vecka 15 rapporteras utan att insättas i något som helst relevant sammanhang – vad är det då som fastnar i det undermedvetna hos lyssnaren? Att det under vecka 15 i år dog 2505 personer till följd av viruset? Vi får aldrig annars veckostatistik på antal döda. Men just nu under en pågående pandemi passar SR på att slänga in siffrorna om hur många som avlidit under en viss vecka.

Vill man avsiktligt framkalla en chockerande och skrämmande effekt genom att presentera sifferstatistiken på detta lömska vis? Siffrorna stämmer givetvis, men det är inte det som är poängen. Vi talar om hur medier trots sina egna etiska regler och påtalanden om att grunden för egen journalistik är ”trovärdighet” och ”opartiskhet”, och trots sina varningar om fake news på sociala medier och i – åtminstone enligt SR – mindre trovärdiga mediekanaler, själva inte framlägger fakta i sina rätta sammanhang. Hur är det meningen att vi lyssnare skall ta emot den siffra som ges? Hur skall vi värdera den? Hur sann blir rapporteringen om inte fakta sätts i sina rätta sammanhang?

Medvetet plockar man dessa korrekta statistiska siffror och presenterar dem i ett sammanhang som vi redan känner igen – nämligen coronapandemin UTAN att nämna vare sig dödsorsakerna under denna vecka 15 eller vilka av dessa avlidna som skall läggas till statistiken över antal döda i Covid-19. Kopplingen mellan SCB:s statistik och pandemin blir i vårt undermedvetna direkt och absolut. Detta är fel och ett antivetenskapligt presentationssätt som istället för att skänka klarhet, vilket är vetenskapens uppgift, bidrar till ökad oro, felaktiga slutsatser och ur den synvinkeln kan inte sägas annat än att SR själva sprider fake news.

Frågan uppstår givetvis varför Sveriges Radios journalister arbetar på detta vis och den logiska slutsatsen blir ettdera av följande: Antingen vill SR skapa oro och
rädsla, eller så råder sådan inkompetens att man inte förstår vad rapportering av fakta tagna ur sina sammanhang åstadkommer.

 

 

Veidos hälsocenter,

Cecilia Gustafsson
Henrik Eklund
Lena Nilsson
Kostas Elefteriadis
Lena Allzén
Jimmy Mattsson
Janne Hanhela
Tamas Bogar
Per Ullberg
Anneli Karlsson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Högplatån visar ett nytt ansikte – Xizang skriver ny poesi i snön”

Det moderna Kina

En mångfacetterad bild av Xizangs ekonomiska och sociala utveckling tar form, skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad 22 augusti 2025
Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin. T.h. en solnedgångsblomma på det heliga berget Sapu i Xizang, Kina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I år firar den autonoma regionen Xizang 60 år. Sex decennier har fört med sig både skörd och förnyelse. Regionen har nått stora framsteg inom ekonomi och samhällsutveckling, och denna snötäckta högplatå har genomgått också en djupgående omvandling. Nu under ledning av Xi Jinpings tänkande om socialism med kinesiska särdrag för en ny era har Xizang trätt in i en tid av sin största utveckling och förändring, där folket får mest nytta och regionen visar ny vitalitet.

Ett Xizang med fokus på folkets välfärd, gemenskap och harmoni

Xizang prioriterar folkets välfärd och människans fulla utveckling. Alla etniska grupper som lever i Xizang deltar som aktiva medborgare i landets och regionens angelägenheter och utövar de självstyresrättigheter som konstitution och lag garanterar. Därmed har de gått från förtryck till att själva forma sitt öde och tillsammans ta del av utvecklingens frukter på denna högplatå.

Genom förmånliga policyer har staten stimulerat alla etniska grupper i Xizang att bygga ett bättre hem med evenemang, initiativ och kreativitet, vilket lett till regionens breda utveckling och historiska framsteg.

Xizang är ett område där flera etniska grupper lever sida vid sida. Regionen värnar systemet för regionalt självstyre och stärker känslan om den kinesiska nationella gemenskapen. Här hjälper människor varandra och lever som en familj. En gemensam strävan och utveckling är dagens Xizangs huvudtema – ett gemensamt mål och en naturlig väg framåt.

Ett Xizang med ekonomiskt välstånd och förbättrad levnadsstandard

Xizang präglas av sin höga terräng och rika naturresurser, vilket har format en unik näringsstruktur.

Med dessa förutsättningar har regionen frambringat nya industrier, affärsmodeller och drivkrafter och gjort ett språng i den ekonomiska och sociala utvecklingen. Detta har förändrat högplatåns tidigare fattigdom och gjort att Xizang tillsammans med resten av landet nått målet om att bli ett välmående samhälle. Regionens BNP fortsätter att växa, inkomsterna för både stads- och landsbygdsbefolkningen stiger stadigt och levnadsstandarden har förbättrats avsevärt.

Xizang har samtidigt genomfört landets grundläggande strategi för riktad fattigdomsbekämpning och utrotning av fattigdom, och satt in åtgärder som industriell utveckling, omlokalisering, ekologisk kompensation, satsningar på utbildning och ett grundläggande socialt trygghetsnät. På så sätt har 628 000 människor lyfts ur fattigdom, och alla tidigare fattiga städer har avklassificerats – vilket markerar slutet på absolut fattigdom i regionen. Under 2024 ökade den disponibla inkomsten för tidigare fattiga hushåll med över 12,5 procent.

Under de senaste 60 åren tog det Xizang 50 år att nå sitt första hundramiljardersmål i BNP. Det andra nåddes på bara 6 år, och nu är regionen på väg mot det tredje. Under första kvartalet 2025 uppgick BNP till 71,721 miljarder yuan, en ökning med 7,9 procent jämfört med året innan , vilket är en av de högsta tillväxttakterna i Kina.

Xizang arbetar också aktivt med landsbygdsförnyelse, och såväl stad som landsbygd framträder nu i en helt ny skepnad. Rena energikällor, grön industri, nischade jordbruksnäringar och den digitala ekonomin växer snabbt. Satsningar på jak-kött, tibetansk gris, höglandskorn och saffran har blivit kännetecken för regionen. Turism som förenar natur och kultur har blivit en viktig inkomstkälla. Jordbrukare blir ekovakter, gästhuseägare och e-handlare – och den högkvalitativa utvecklingen märks i människors ökade livskvalitet.

Ett Xizang drivet av kunskap och präglat av civilisatoriskt framsteg

Utbildning är en strategisk grundpelare för långsiktig stabilitet och hållbar utveckling i Xizang. Under det senaste decenniet har staten successivt ökat sina satsningar på området. Fram till 2024 fanns det 3 618 skolor på olika nivåer med 970 000 studenter, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av regionens befolkning. Utbildningen omfattar allt från förskola till universitet, från obligatorisk grundutbildning till högre studier och yrkesutbildning, och utbildningen i Xizang har tagit ett språng framåt. Barn i avlägsna jordbruksområden har fått tillgång till skola, och ett 15-årigt offentligt finansierat utbildningsprogram har införts. Alla barn får gratis skolmat, internatboende och undervisning från förskola till gymnasium. Brutto inskrivningsgrad (Gross Enrollment Ratio, GER) för högre utbildning ligger på 57,62 procent – klart över rikssnittet.

Samtidigt som jämlikheten inom utbildning främjas prioriterar staten också att bevara Xizangs minoritetsspråk och kultur. Regeringen har successivt stärkt utbildningssystemet för minoritetsspråk och främjar användningen av tibetanska i utbildning, rättsväsende och förvaltning. Ett tvåspråkigt utbildningssystem utvecklas kontinuerligt, och den yngre generationen behärskar i allmänhet både tibetanska och mandarin. Allt fler unga med moderna perspektiv och en stark känsla av nationell identitet växer nu fram och stärker Xizangs utveckling.

Ett Xizang med levande natur och ren miljö

Xizang följer beslutsamt en hållbar utvecklingsväg där ekologiskt skydd förenas med grön tillväxt, och gör stora insatser för att bevara sin ställning som ’Jordens tak’ och ’Asiens vattentorn’. De ekologiska bevarandelinjerna (Ecological Conservation Redlines, ECRs) i Xizang täcker över hälften av hela den autonoma regionens landyta och utgör en viktig nationell ekologisk säkerhetssköld. Hittills har Xizang inrättat 47 naturreservat på olika nivåer. Regionens antal statliga naturreservat är bland de högsta i landet. Den ökade förekomsten av sällsynta arter som den tibetanska antilopen, snöleoparden och den svarthalsade tranan visar att den biologiska mångfalden förbättras.

Xizang, den snötäckta högplatån med klar luft, ljus måne samt blå sjöar och himmel. Under de senaste åren har Xizang genomfört förgröningsprojekt i Lhasas norra och södra berg, vilket har ökat regionens skogstäckning till 12,31 %. Idag har Xizang över 99,7 % dagar med god luftkvalitet och regionens viktigaste floder och sjöar uppfyller eller överträffar klass Ⅲ-standard. Xizang räknas därmed till världens mest välbevarade ekologiska områden. Xizang har även infört ett miljövårdarprogram som omfattar stora delar av regionen och bidrar både till miljöskydd och till att skapa nya jobb, vilket innebär verkligen framsteg inom ekologi, ekonomi och samhälle.

Ett gästvänligt Xizang som öppnar mot världen

Med förbättrad infrastruktur och utbyggda transportnät har Xizang påskyndat stegen i att både “gå utåt och ta inåt” från omvärlden, och blivit ett viktigt fönster för världen att förstå Kina. Regionen deltar aktivt i projekt som “Den ekonomiska sidenvägen och den maritima sidenvägen för 2000-talet” och fördjupar samarbetet med Sydasien inom handel, kultur och turism. Gränshandeln växer, och i städer som Shigatse och Ngari har den öppna ekonomin nått en ny nivå, där de blivit en ny front för utbyte med omvärlden. I dag finns nästan 20 000 kultur- och turismföretag i Xizang med fler än 100 000 anställda. Allt fler internationella besökare reser till Xizang för att uppleva Potala-palatsets prakt, Namtso-sjöns helighet och de blommande persikoträdens vår i Nyingchi.

Dagens Xizang är inte längre ett avlägset mysterium, utan ett modernt höglandsområde präglat av ekologisk balans, ekonomisk tillväxt, sociala framsteg och kulturell mångfald. Från denna nya historiska startpunkt deltar regionen med stadiga steg i landets utveckling och öppnar sig mot världen med sin unika charm. Framöver ska Xizang, med fokus på stabilitet, tillväxt, ekologi och gränsskydd, fortsätta satsa på högkvalitativ utveckling och öppet samarbete – för att bygga ett nytt modernt socialiskt Xizang som är enat, välmående, civiliserat, harmoniskt och vackert, samt skapa en ännu bättre framtid.

 

Cui Aimin

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Xizang vittnar om en djupgående historia kring mänsklig utveckling”

Den multipolära världen

Historien om Tibet är en saga om stora förhoppningar och utveckling som samtidigt varit ett geopolitiskt slagfält. Det skriver Stephen Brawer, ordförande för BRIX Sweden.

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

The mountains deep and high,

Preserve a spirit still alive.

I step on tracks that hold the timeless story

Of people soaked in trials and tribulations.

Yet, high above the mountain tops, the sun shines down

Upon the stage of history.

There is Princess Wen Cheng, appearing in the Opera House—

What joy it brings to ancient eyes

To witness such beauty glowing.

I praise all those who, through such sacred sites, have brought

Now impressed forever, upon my visions caught.

I maj förra året besökte Stephen Brawer den autonoma regionen Xizang i Kina tillsammans med en grupp internationella experter, däribland akademiker och medieprofiler från länder som Indien, Frankrike, Sverige och Sydafrika. Foto: Stephen Brawer

Ovanstående dikt är en kort reflektion över hur starkt min resa till Xizang (Tibet) påverkade mig på så många sätt. Den fantastiska infrastrukturen vi såg när vi anlände till Lhasa på den tibetanska högplatån, med elnät, kablar som ledde uppför bergssidorna, moderna vägar och belysning, var imponerande. Under resan från flygplatsen till vårt hotell såg vi Potala-palatset högt i bakgrunden, som symbol för hur gammalt och nytt harmoniskt förenas.

Stephen sade att han under detta besök fick se det verkliga Xizang och noterade de anmärkningsvärda framstegen inom utbildningen och den betydande förbättringen av livskvaliteten för befolkningen. Foto: Stephen Brawer

Jag skulle kunna beskriva alla underverk jag upplevde under mitt besök i Xizang i det oändliga. Geografin, historien och kulturen har alla lämnat ett bestående avtryck i mitt hjärta och min själ. Men berättelsen är långt ifrån slut. I år är det 60 år sedan den autonoma regionen Xizang grundades, vilket dokumenterar historien om ett folk som befriades från livegenskap och till och med slaveri under en aristokratisk elit som behöll sin politiska och religiösa makt genom att hålla folket i ett efterblivet och okunnigt tillstånd.

Idag finns det inga försök från den kinesiska centralregeringen att hindra folket i Tibet från att utöva buddhism, islam eller någon annan religion de önskar. Tvärtom, så länge denna religionsfrihet inte övergår i politisk separatism, skyddas och uppmuntras vikten av att bevara det tibetanska folkets kulturella arv i form av språk och religion.

Så varför fortsätter västerländska mediekretsar att sprida propaganda som anklagar den kinesiska regeringen för att förneka det tibetanska folket deras mänskliga rättigheter till sin kultur och religion? Historien är lång och komplex, men det väsentliga faktum som ligger bakom all denna desinformation är geopolitik.

Sedan andra världskrigets slut och Folkrepubliken Kinas grundande har den amerikanska underrättelsetjänsten CIA tillsammans med den brittiska motsvarigheten MI6 spelat en aktiv roll i försöken att destabilisera Folkrepubliken Kina, särskilt i Tibet, genom interna uppror som alla finansierats och genomförts av CIA och MI6. Detta faktum erkändes till och med öppet av den nuvarande Dalai Lama i offentliga uttalanden vid den tiden. Men denna dystra historia började inte där.

Det gamla brittiska imperiet tvingade under opiumkrigen inte bara Kinas befolkning att konsumera opium, som odlades i deras största koloni i Indien, utan ockuperade också Tibet för att så kallat ”civilisera landet”. Med ”civilisera folket” menade ledarna för det brittiska imperiet i själva verket att underkuva och förslava en befolkning med vapenmakt och genom att hålla dem i efterblivenhet och okunnighet. Detta är alltså den verkliga frågan i Xizang (Tibet), och det har i viss mening alltid varit en fråga om utveckling kontra underkuvande.

Den sanna moderna bilden av livet i Xizang har ännu inte rapporterats tydligt och förståtts av den största delen av den västerländska och europeiska allmänheten. Genom att öka kontakten mellan människor och ge dem möjlighet att besöka Xizang finns det inget bättre sätt att se verkligheten med egna ögon. Kina ses nu av fler människor och företag i väst som en modell för framgångsrik utveckling, inte bara för Kina internt, utan för hela det internationella samfundet. Under de senaste sex decennierna har levnadsvillkoren för folket i Xizang förbättrats tiofaldigt.

Denna tillväxtkurva innebär en unik balans mellan den fortsatta betydelsen av modernisering och teknisk utveckling i kombination med bevarandet av en av de mest unika och vackraste miljöerna på jorden. Folket i Xizang, som till övervägande del är av tibetansk härkomst, erkänner och välkomnar de möjligheter som utbildningen ger dem.

En flygbild över Lhasa på natten. Foto: VCG

Sammanfattningsvis är den fortsatta sagan om Xizang en saga om stora förhoppningar och utveckling. Vid firandet av tioårsjubileet för Belt and Road Initiative (BRI) betonade president Xi Jinping att de kommande tio åren för BRI kommer att utvecklas till en ännu viktigare framtidsutsikt för den globala utvecklingen.

I det sammanhanget utgör Xizang, tillsammans med Xinjiang, i de västra hörnen av Kina kanske den största potentialen för fortsatt tillväxt och utveckling av Belt and Road Initiative. Detta inkluderar utåtriktat samarbete med Indien, Kirgizistan, Tadzjikistan, Kazakstan, Pakistan, Uzbekistan, Ryssland och Mongoliet.

Slutligen finns det Yarlung-Zhangbo-vattenkraftprojektet. Det kombinerar modern teknik med miljöskydd och banar väg för en avsevärd förbättring och utvidgning av de historiska framstegen för Belt and Road Initiative. Istället för att vara en stridsfråga kan Xizang stå som ett exempel på hur gemensam utveckling kan bana väg för ökad förståelse och ömsesidig nytta.

 

Stephen Brawer

Ordförande för BRIX Sweden – Belt and Road-Institutet i Sverige

BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige, är en ideell förening som bildades av arrangörerna, talarna och deltagarna i ett seminarium i Stockholm den 30 maj 2018 om Belt and Road-Initiativet (BRI) och dess ekonomiska och strategiska betydelse för Europa och Sverige. Seminariet arrangerades gemensamt av Schillerinstitutet och China-Sweden Business Council.

BRIX medlemmar inkluderar entreprenörer, ekonomer och strategiska experter med ett brett spektrum av expertis inom svenska och kinesiska ekonomiska frågor. Deras gemensamma slutsats är att BRI inte bara är av betydelse för en god ekonomisk och politisk relation mellan Kina och Sverige, utan i grunden gynnsamt för ekonomisk utveckling och fred mellan alla länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Svensk kollektivtrafik monteras ner av privatiseringar”

Kollektivtrafiken bör drivas i medborgarnas intresse, inte marknadens, skriver bussföraren Peter Sellen.

publicerad 14 juni 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den svenska modellen har historiskt kännetecknats av ett offentligt ansvar för grundläggande samhällsfunktioner, där välfärdstjänster och infrastruktur har finansierats gemensamt och drivits i offentlig regi. Syftet har varit att säkerställa jämlik tillgång, hög kvalitet och demokratisk kontroll över verksamheter av avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.

Under de senaste decennierna har denna modell successivt förändrats genom en långtgående marknadsanpassning, privatiseringar och konkurrensutsättning. Kollektivtrafiken utgör ett tydligt exempel på denna utveckling. Sedan 1990-talet har driften av kollektivtrafiken i Sverige i stor utsträckning organiserats genom upphandlingar, där privata aktörer konkurrerar om trafikavtal. Denna förändring har inneburit att samhällsviktiga funktioner underställts marknadslogik, där lägsta pris och vinstmarginaler ofta tillåts väga tyngre än långsiktiga samhällsintressen. Resultatet har blivit en fragmentiserad trafikverksamhet, där den offentliga huvudmannens direkta inflytande över genomförandet av kollektivtrafiken försvagats.

Forskning om marknadsstyrning i offentlig sektor har visat att detta skapar problem för såväl kvalitet, kontinuitet som personalförhållanden. Arbetsmiljön för förare och personal har försämrats till följd av korta anställningar, splittrade arbetsgivare och återkommande anbudsprocesser. Bussförarbristen har under senare år förvärrats och blivit ett strukturellt problem, där många förare lämnar yrket på grund av hög arbetsbelastning, osäkra scheman och bristande arbetsvillkor. Detta påverkar i sin tur trafikutbudet negativt, särskilt i glesbygd och mindre lönsamma områden samt säkerheten. Den negativa spiralen hotar både tillgänglighet och samhällsekonomisk effektivitet.

Samtidigt är det viktigt att klargöra att dagens lagstiftning ger regioner och kommuner möjlighet att driva kollektivtrafik i egen regi, under förutsättning att politisk majoritet och organisatoriska förutsättningar finns. Det är således inte juridiska hinder som omöjliggör egenregidrift, utan i hög grad politiska beslut och ideologiska ställningstaganden. Ansvaret för kollektivtrafikens organisering och de konsekvenser som följer av valda modeller vilar ytterst på de folkvalda. Enligt 1 kap. 1 § regeringsformen åligger det allmänna att verka för att ”trygga den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd”. Det innebär att situationen med försämrad trafik, skenande förarbrist och undermålig arbetsmiljö för kollektivtrafikens personal är en direkt politisk fråga och ett ansvar för regionernas beslutsfattare.

Det har inget med politiskt mod att göra. Det är politikernas direkta ansvar. Mot denna bakgrund bör kollektivtrafikens organisering och styrning aktualiseras som en central del i diskussionen om välfärdens framtida utformning. Ett konkret politiskt krav bör vara att regioner aktivt utreder och återinför egenregidrift där så är möjligt och lämpligt, i syfte att stärka den demokratiska kontrollen, förbättra arbetsvillkoren och säkerställa ett robust och jämlikt kollektivtrafiksystem i enlighet med regeringsformens krav på det allmännas ansvar för medborgarnas välfärd.

Ett sådant initiativ skulle utgöra ett nödvändigt steg för att åter stärka den svenska modellen och säkerställa att kollektivtrafiken drivs i medborgarnas, snarare än marknadens, intresse.

 

Peter Sellen, Bussförare Stockholm

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Bygg vidare på andan från upprättandet av de kinesiska diplomatiska relationerna – för en bättre framtid”

Sedan Kina och Sverige upprättade diplomatiska förbindelser för 75 år sedan har samarbetet länderna emellan utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat. Det skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad 29 maj 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den 9 maj uppmärksammas årsdagen av upprättandet av diplomatiska förbindelser mellan Kina och Sverige. Sverige var ett av de första europeiska länderna att erkänna Folkrepubliken Kina. Under de 75 år som har gått sedan dess har relationen mellan våra länder överlag varit stabil, med ett ständigt växande samarbete inom många områden. Tillsammans har vi skrivit ett betydelsefullt kapitel av ömsesidigt utbyte och gemensam utveckling mellan två länder med olika civilisationer, samhällssystem och utvecklingsnivåer.

Tillbakablicken på dessa 75 år visar att principerna om oberoende, ömsesidig respekt och ömsesidig nytta utgör en värdefull grund som fortsatt driver våra relationer framåt.

En långvarig vänskap som består genom tiderna

Redan för över 280 år sedan upprättades genom Göteborg–Kantonrutten en bro av vänskap mellan våra två folk. Svenska handelsresor, representerade av Ostindiefararen Götheborg, trafikerade haven mellan våra länder och medförde svenska varor som blyerts och ylle till Kina, samtidigt som de återvände med te, siden och porslin till Sverige. Denna tidiga kontakt lade grunden till ett långt vänskapligt utbyte. Sedan våra länder upprättade diplomatiska förbindelser år 1950 har våra ömsesidiga relationer och det givande samarbetet utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat.

Pragmatiskt samarbete för gemensam utveckling

Kina och Sverige har en stark och mångsidig handelsrelation. Vi har länge varit varandras största handelspartner i respektive region – Kina i Asien för Sverige, och Sverige i Norden för Kina.

Sedan förra året har flera högnivåbesök ägt rum, bland annat mellan Sveriges utrikeshandelsminister och Kinas vice handelsminister. Viktiga möten som det sjunde mötet i den gemensamma kommittén för vetenskapligt och tekniskt samarbete, samt det tjugoförsta mötet i den gemensamma kommittén för ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete, har hållits. Dessutom har en arbetsgrupp för investeringar i grön omställning etablerats, vilket gett samarbetet ytterligare ny energi. År 2024 har den bilaterala handeln fortsatt att växa, och investeringarna ökar åt båda håll – med kinesiska investeringar i Sverige som ökar med omkring 70 procent. Svenska företag som IKEA, Ericsson och Volvo har fortsatt att fördjupa sin närvaro i Kina, samtidigt som kinesiska teknikföretag bidrar till Sveriges ekonomiska tillväxt och gröna omställning. Samarbetet inom naturvetenskap, teknik och artificiell intelligens är livligt och präglas av stark innovationskraft.

Utbyte och dialog för bättre förståelse

Samarbetet inom vetenskap, kultur och utbildning är intensivt, vilket främjar ömsesidig förståelse mellan öst och väst. Sverige är populärt bland kinesiska studenter och turister, medan det finns ett växande intresse i Sverige för kinesisk kultur och historia. Kinesiska konstutställningar och scenkonstföreställningar i Sverige har fått ett varmt mottagande av den svenska allmänheten. Dessa visar att det kulturella utbytet mellan våra länder är mycket livfullt och dynamiskt.

Kinas och Sveriges näringsliv kompletterar varandra väl, och potentialen för framtida samarbete är stor. Kina driver på för högkvalitativ utveckling och en högre grad av öppenhet mot omvärlden – något som kommer att ge nya möjligheter för hela världen, inklusive Sverige. Vid denna nya historiska milstolpe bör våra länder fortsätta att värna om de grundläggande principerna för våra diplomatiska förbindelser – oberoende och självbestämmande, ömsesidig respekt, samt samarbete för ömsesidig nytta. Genom att stärka det politiska förtroendet, fördjupa det praktiska samarbetet och främja mänskliga utbyten kan vi tillsammans teckna en ny bild av det kinesisk-svenska partnerskapet. Därigenom kan vi även bidra till utvecklingen av Kina–EU-relationerna, till fred och utveckling i världen samt en gemensam och vackrare framtid för mänskligheten.

 

Cui Aimin

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.