DEBATT

”Fred byggs med höghastighetståg”

Höghastighetsjärnvägar har visat på stor positiv inverkan på både länder och medborgare. Världen över byggs det och utvecklas höghastighetstågen - men inte i Sverige, Danmark och Norge. Det skriver Hans Sternlycke om i sin debattartikel.

publicerad 22 augusti 2021
Nu nås alla delar av Frankrike inom fyra timmar med TGV-tågen.

Marie-Pascale Rauzier och Francouis Schuiten har i High Speed World gjort en genomgång av läget för höghastighetståg som väcker många tankar.

Människan har av naturen behov att röra på sig och se sig omkring. Blir det lätt att resa bidrar det till fred och minskad rasism. Människor man träffat ser man inte som annorlunda utan känner sympati för och vill inte se dem anfallna. När ett världsomfattande nät av höghastighetsbanor finns kommer det att bidra till världsfred.

Det blir allt svårare att vinna makt genom att framföra rasistiskt hat mot andra folkgrupper. Länder, som USA, som bygger sin koloniala makt på att sätta länder mot varandra, stötta diktaturer och störta regimer som inte underkastar sig, men dessa stöttade diktaturer kommer att få det svårare. Tyvärr bidrar vår försvarsminister och vår utrikesminister i propagandan mot Ryssland och Kina.

Diktaturen Kina, som bygger inflytande på handel kommer att bli rikare och mäktigare. Diktaturen Kina kommer att göra mer för fred och demokrati än den stora ”demokratin” genom att med sitt Belt and Road Initiative sprida höghastighetsbanor över världen. Med det gör man också en stor klimatinsats.

Genom vidareutveckling av ett teknikavtal med Tyskland har Kina blivit världsledande, byggt 4 000 mil höghastighetsjärnväg på tio år och därmed förenat alla halvmiljonstäder i landet och skall ha tre gånger så lång järnvägssträcka 2050. En fjärdedel av alla järnvägar skall klara höghastighet. Tyskland själv har inte utvecklat sitt eget nät väl, utan blandar olika trafikslag och bantyper och med det har landet blivit ett hinder för ett sammanhängande europeiskt höghastighetsnät.

Japan invigde sin första Shinkansen-linje 1964 mellan Tokyo och Osaka. Där planeras nu också ett magnetsvävtåg (Maglev). Frankrike fick sin första linje med TGV (Train à Grande Vitesse) 1981 mellan Paris och Lyon. Nu nås alla delar av Frankrike inom fyra timmar och inrikesflyget har minskat kraftigt. Höghastighetstågen är väl beprövade och hastigheterna har dragits upp, de snabbaste har 400 kilometer i timmen som topphastighet. Kina har ett godståg för 350 kilometer i timmen. Maglevtåg kan gå ännu fortare: 600 kilometer i timmen, och hyperloop, tåg i lufttomt rör, som utvecklas, ännu fortare. Men de går inte att förena med tidigare infrastruktur.

Spanien har utvecklat sitt höghastighetsnät med 2/3 i bidrag från EU. En satsning på två procent av landets BNP har fått ekonomin att växa fyra procent. Man har utvecklat egna tåg och är stor byggare i andra länder. Italien satsar nu också på höghastighetståg, och flygandet minskar. Man kör också godståg i 180 kilometer i timmen. Belgien och Nederländerna har ett väl utvecklat höghastighetsnät. Genom Eurotunneln under Engelska kanalen, klar 1996, är det fler som åker tåg till Paris och Bryssel, 82 procent, än som flyger. Sträckan London-Birmingham byggs för att kunna köras i 400 kilometer i timmen till 2026 och sträckan till Manchester, Leeds och York till 2028. Längre fram tillkommer Glasgow och Edinburgh.

Polen kommer att ersätta flyget med höghastighetståg. Ungern och Serbien bygger med hjälp av Kina, som också bygger till Sydostasiens länder. Mellan Mecka och Median går det höghastighetståg, samt i Indonesien. Indien tar hjälp av Japan medan Marocko kör TGV-tåg mellan Casablanca och Tanger och skall utvidga ytterligare.

För Turkiet har höghastighetsjärnvägarna skapat utvecklingszoner och ökad turism. En järnvägstunnel under Bosporen förenar med Europa. 2026 skall man nå höghastighetsjärnvägen i Bulgarien. Turkiet bygger höghastighetsbanor i Kenya och Tanzania. Kina är också stor byggare i Afrika.

Även USA har börjat med höghastighetsbanor. Mellan Boston, New York och Washington åker tre fjärdedelar tåg och endast en fjärdedel flyger. Nya banor är på väg som förbinder sträckorna Houston-Dallas, Los Angeles-San Francisco och Miami-Tampa.

Finland färdigställde sträckan Helsingfors-Sankt Petersburg redan 2010 och bygger nu sträckorna mellan Helsingfors-Åbo och Helsingfors-Tammerfors klara till 2028. Mellan Helsingfors-Tallin blir det tunnel för vidarefart till Warszawa. Arctic Railway till Ishavet som är tänkt att vara klar 2030 är inte en höghastighetsjärnväg, men den kommer att innebära förlust av gods via Kina eftersom svensk järnväg inte har tillräcklig kapacitet. Ryssland skall ha en bana mellan Sankt Petersburg-Moskva-Kazan-Kina klar till Kina. Då skall man kunna åka höghastighetsnattåg för att se kinesiska muren.

Alla bygger höghastighetsjärnväg utom Danmark, Sverige och Norge. Norge hade planer på att ersätta sitt flyg till de stora städerna med höghastighetsjärnväg, men det rann ut i sanden. Om Skagerrakbanan Oslo-Göteborg blir klar till 2028 kan det innebära en vändning.

 

Hans Sternlycke


Hans Sternlycke är tidigare ledarskribent i Miljömagasinet och ordförande i Föreningen Centrum för Ekologisk Teknik.

Sternlycke har en tidigare bakgrund med studier i samhällsvetenskap och vid journalisthögskolan. Han är författare till boken Bättre med tåg (2012).

 


Liknande artiklar: