MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 1 juli 2025

tisdag 1 juli 2025

NyD Debatt


”Folkviljan avgörande för landets försvar”

publicerad 21 januari 2013
Förväntas folket bara titta på om landet blir angripet undrar artikelförfattaren

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ett angrepp handlar om att tvinga något på oss som vi inte vill ha. Vi, det är folket och det verkar glömmas bort i debatten om försvaret. Ska 99,5 procent av folket bara vara åskådare om vi blir angripna?? Jag är övertygad om att de flesta kommer att vilja göra något för att försvara och skydda sig om kriget kommer. Det skriver Svante Lejon, plutonchef i svenska hemvärnet.

”Hjälpen hinner inte fram” skrev DN:s huvudledare den 6 januari i år eftersom vi bara kan försvara oss i en vecka enligt ÖB. Och NATO säger att de inte kan hjälpa oss. Nä, vi är ju inte medlemmar så något annat svar hade de ju inte kunnat ge på en så dum fråga. Det märkliga med försvarsdebatten är att man utgår ifrån att försvar av ett land bara kan göras med stridskrafter av NATO-modell. Man diskuterar som om försvaret inte alls handlar om vad 99,5 procent av befolkningen kan eller vill göra vid ett eventuellt angrepp på Sverige. Det nuvarande svenska försvaret lär efter ett varierande antal veckor och månader kunna mobilisera ca 50 000 soldater d v s ungefär 0,5 procent av befolkningen.  Hemvärnet som utgör ungefär hälften av denna styrka och är stridsberett inom ett dygn behandlas snålt, mycket snålt. Insatsen i Afghanistan med ca 500 soldater kostar mycket mer än hela Hemvärnet.

Har inte de svenska försvarspolitikerna och försvarsledningen lärt sig något av motståndet i Afghanistan eller det som pågår i Syrien? Vid ett brutalt angrepp, som i och för sig verkar osannolikt idag, så kommer våra mer eller mindre NATO-certifierade styrkor att ganska snart vara utslagna. Det kommer förstås att kosta angriparen att krossa det här skalet och vi kan hoppas att det är ett för högt pris för en eventuell fiende. NATO-certifierade styrkor har viss definierad förmåga eller kraft så utifrån den kunskapen kan en fiende ganska väl kalkylera vad som krävs för att slå ut sådana stridskrafter. Detta är en nackdel med certifiering.

Hemvärnets förmåga är mer svårkalkylerad, bland annat för att våra styrkor är så utspridda. Vi saknar också kvalificerade mål att bekämpa och dessutom så vet en angripare inte riktigt vad den lokala folkliga förankringen betyder. Ett angrepp handlar om att tvinga något på oss som vi inte vill ha. Vi, det är folket och det verkar glömmas bort i debatten om försvaret. Ska 99,5 procent av folket bara vara åskådare om vi blir angripna?? Jag är övertygad om att de flesta kommer att vilja göra något för att försvara och skydda sig om kriget kommer. Försvarsdebatten måste mera handla om detta än om hur försvarsmaktens förmåga är att ta emot hjälp från utlandet eller om man ska satsa fler miljarder på avancerade vapensystem som dessutom liksom andra system blir sårbarare ju mer avancerade de blir.

Försvaret måste organiseras så att hjälp från det egna folket är något man räknar med och förbereder sig för. Det finns ingen försvarsindustri som driver tanken på ett folkligt förankrat försvar och det kan vi inte heller förvänta oss av dem för deras jobb är att tjäna pengar. Däremot bör vi kunna förvänta oss att våra politiker tänker på folket, men det vore bra om även du, som ju är en av folket, skulle engagera dig lite i den kanske inte så sexiga frågan om försvaret.

 

Svante Lejon
Plutonchef i Hemvärnet i Sundsvall

Om författaren

Svante Lejon är plutonchef i Hemvärnet i Sundsvall

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Svensk kollektivtrafik monteras ner av privatiseringar”

Kollektivtrafiken bör drivas i medborgarnas intresse, inte marknadens, skriver bussföraren Peter Sellen.

publicerad 14 juni 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den svenska modellen har historiskt kännetecknats av ett offentligt ansvar för grundläggande samhällsfunktioner, där välfärdstjänster och infrastruktur har finansierats gemensamt och drivits i offentlig regi. Syftet har varit att säkerställa jämlik tillgång, hög kvalitet och demokratisk kontroll över verksamheter av avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.

Under de senaste decennierna har denna modell successivt förändrats genom en långtgående marknadsanpassning, privatiseringar och konkurrensutsättning. Kollektivtrafiken utgör ett tydligt exempel på denna utveckling. Sedan 1990-talet har driften av kollektivtrafiken i Sverige i stor utsträckning organiserats genom upphandlingar, där privata aktörer konkurrerar om trafikavtal. Denna förändring har inneburit att samhällsviktiga funktioner underställts marknadslogik, där lägsta pris och vinstmarginaler ofta tillåts väga tyngre än långsiktiga samhällsintressen. Resultatet har blivit en fragmentiserad trafikverksamhet, där den offentliga huvudmannens direkta inflytande över genomförandet av kollektivtrafiken försvagats.

Forskning om marknadsstyrning i offentlig sektor har visat att detta skapar problem för såväl kvalitet, kontinuitet som personalförhållanden. Arbetsmiljön för förare och personal har försämrats till följd av korta anställningar, splittrade arbetsgivare och återkommande anbudsprocesser. Bussförarbristen har under senare år förvärrats och blivit ett strukturellt problem, där många förare lämnar yrket på grund av hög arbetsbelastning, osäkra scheman och bristande arbetsvillkor. Detta påverkar i sin tur trafikutbudet negativt, särskilt i glesbygd och mindre lönsamma områden samt säkerheten. Den negativa spiralen hotar både tillgänglighet och samhällsekonomisk effektivitet.

Samtidigt är det viktigt att klargöra att dagens lagstiftning ger regioner och kommuner möjlighet att driva kollektivtrafik i egen regi, under förutsättning att politisk majoritet och organisatoriska förutsättningar finns. Det är således inte juridiska hinder som omöjliggör egenregidrift, utan i hög grad politiska beslut och ideologiska ställningstaganden. Ansvaret för kollektivtrafikens organisering och de konsekvenser som följer av valda modeller vilar ytterst på de folkvalda. Enligt 1 kap. 1 § regeringsformen åligger det allmänna att verka för att ”trygga den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd”. Det innebär att situationen med försämrad trafik, skenande förarbrist och undermålig arbetsmiljö för kollektivtrafikens personal är en direkt politisk fråga och ett ansvar för regionernas beslutsfattare.

Det har inget med politiskt mod att göra. Det är politikernas direkta ansvar. Mot denna bakgrund bör kollektivtrafikens organisering och styrning aktualiseras som en central del i diskussionen om välfärdens framtida utformning. Ett konkret politiskt krav bör vara att regioner aktivt utreder och återinför egenregidrift där så är möjligt och lämpligt, i syfte att stärka den demokratiska kontrollen, förbättra arbetsvillkoren och säkerställa ett robust och jämlikt kollektivtrafiksystem i enlighet med regeringsformens krav på det allmännas ansvar för medborgarnas välfärd.

Ett sådant initiativ skulle utgöra ett nödvändigt steg för att åter stärka den svenska modellen och säkerställa att kollektivtrafiken drivs i medborgarnas, snarare än marknadens, intresse.

 

Peter Sellen, Bussförare Stockholm

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Bygg vidare på andan från upprättandet av de kinesiska diplomatiska relationerna – för en bättre framtid”

Sedan Kina och Sverige upprättade diplomatiska förbindelser för 75 år sedan har samarbetet länderna emellan utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat. Det skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad 29 maj 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den 9 maj uppmärksammas årsdagen av upprättandet av diplomatiska förbindelser mellan Kina och Sverige. Sverige var ett av de första europeiska länderna att erkänna Folkrepubliken Kina. Under de 75 år som har gått sedan dess har relationen mellan våra länder överlag varit stabil, med ett ständigt växande samarbete inom många områden. Tillsammans har vi skrivit ett betydelsefullt kapitel av ömsesidigt utbyte och gemensam utveckling mellan två länder med olika civilisationer, samhällssystem och utvecklingsnivåer.

Tillbakablicken på dessa 75 år visar att principerna om oberoende, ömsesidig respekt och ömsesidig nytta utgör en värdefull grund som fortsatt driver våra relationer framåt.

En långvarig vänskap som består genom tiderna

Redan för över 280 år sedan upprättades genom Göteborg–Kantonrutten en bro av vänskap mellan våra två folk. Svenska handelsresor, representerade av Ostindiefararen Götheborg, trafikerade haven mellan våra länder och medförde svenska varor som blyerts och ylle till Kina, samtidigt som de återvände med te, siden och porslin till Sverige. Denna tidiga kontakt lade grunden till ett långt vänskapligt utbyte. Sedan våra länder upprättade diplomatiska förbindelser år 1950 har våra ömsesidiga relationer och det givande samarbetet utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat.

Pragmatiskt samarbete för gemensam utveckling

Kina och Sverige har en stark och mångsidig handelsrelation. Vi har länge varit varandras största handelspartner i respektive region – Kina i Asien för Sverige, och Sverige i Norden för Kina.

Sedan förra året har flera högnivåbesök ägt rum, bland annat mellan Sveriges utrikeshandelsminister och Kinas vice handelsminister. Viktiga möten som det sjunde mötet i den gemensamma kommittén för vetenskapligt och tekniskt samarbete, samt det tjugoförsta mötet i den gemensamma kommittén för ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete, har hållits. Dessutom har en arbetsgrupp för investeringar i grön omställning etablerats, vilket gett samarbetet ytterligare ny energi. År 2024 har den bilaterala handeln fortsatt att växa, och investeringarna ökar åt båda håll – med kinesiska investeringar i Sverige som ökar med omkring 70 procent. Svenska företag som IKEA, Ericsson och Volvo har fortsatt att fördjupa sin närvaro i Kina, samtidigt som kinesiska teknikföretag bidrar till Sveriges ekonomiska tillväxt och gröna omställning. Samarbetet inom naturvetenskap, teknik och artificiell intelligens är livligt och präglas av stark innovationskraft.

Utbyte och dialog för bättre förståelse

Samarbetet inom vetenskap, kultur och utbildning är intensivt, vilket främjar ömsesidig förståelse mellan öst och väst. Sverige är populärt bland kinesiska studenter och turister, medan det finns ett växande intresse i Sverige för kinesisk kultur och historia. Kinesiska konstutställningar och scenkonstföreställningar i Sverige har fått ett varmt mottagande av den svenska allmänheten. Dessa visar att det kulturella utbytet mellan våra länder är mycket livfullt och dynamiskt.

Kinas och Sveriges näringsliv kompletterar varandra väl, och potentialen för framtida samarbete är stor. Kina driver på för högkvalitativ utveckling och en högre grad av öppenhet mot omvärlden – något som kommer att ge nya möjligheter för hela världen, inklusive Sverige. Vid denna nya historiska milstolpe bör våra länder fortsätta att värna om de grundläggande principerna för våra diplomatiska förbindelser – oberoende och självbestämmande, ömsesidig respekt, samt samarbete för ömsesidig nytta. Genom att stärka det politiska förtroendet, fördjupa det praktiska samarbetet och främja mänskliga utbyten kan vi tillsammans teckna en ny bild av det kinesisk-svenska partnerskapet. Därigenom kan vi även bidra till utvecklingen av Kina–EU-relationerna, till fred och utveckling i världen samt en gemensam och vackrare framtid för mänskligheten.

 

Cui Aimin

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Hälsorisker med strålning behöver granskas objektivt”

Kritiserade 5G-utbyggnaden

Strålskyddsfrågan berör hela svenska folket, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv. Det skriver Mona Nilsson från Strålskyddsstiftelsen tillsammans med Lennart Hardell vid Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer.

publicerad 20 maj 2025
Ulrika Heie (mitten) fick orättfärdig kritik för sina motioner gällande skydd mot strålning, skriver debattörerna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ofta påstås i media att det inte skulle finnas hälsorisker med strålning från trådlös teknik och elektromagnetiska fält så länge gällande referensvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten inte överskrids. I en artikel i Aftonbladet den 14 april 2025 anklagades Ulrika Heie (C) för att ”sprida galna idéer om elöverkänslighet” efter att hon i en motion inlämnad för flera år sedan föreslagit att människor som drabbas av ohälsosymptom till följd av exponering för elektromagnetisk strålning borde skyddas bättre. Kritik mot Ulrika Heie för samma motion framfördes även i Expressen samma dag och i DN i en ledare den 17 april 2025.

Emellertid stämmer inte det som ensidigt gjorts gällande i ovanstående artiklar med tillgänglig forskning och forskarvärldens bedömning. Omfattande forskning har visat skadliga effekter under referensvärdet, inklusive skadlig påverkan på hjärnan och på cellers DNA, i form av oxidativ stress samt försämrad fertilitet. En klar majoritet av forskarna inom området konstaterar att människor bör skyddas bättre samt informeras om riskerna.

Vi ställer oss frågande varför Heie samtidigt i rikstäckande media kritiseras för ett par motioner, bland tusentals andra, som gör förslag som borde betraktas som bra: att stärka skyddet för särskilt känsliga människor, i linje med vad en majoritet av forskarna inom området begärt i EMF Scientist Appeal sedan 2015. Kravet har nu signerats av 267 forskare inom området från 45 länder. Dessutom har två olika WHO-analyser nyligen konstaterat att det finns starka bevis för att mobilstrålning orsakar cancer och försämrar fertiliteten i djurförsök.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket. Alla är exponerade i kraftigt ökande grad för denna form av strålning genom utbyggnaden av det trådlösa samhället.

Vi har publicerat de första studierna hittills i världen om hälsoeffekter av exponering för 5G. Resultaten visar att strålningen i människors bostäder ökat mycket kraftigt efter utbyggnaden av 5G och att de som bor nära mobilmaster kan drabbas av ohälsa.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket

Det saknas idag forskning som visar att 5G inte skadar hälsa och miljö. Telekombolagen har inte behövt visa att 5G inte är skadligt innan myndigheter gett grönt ljus för utbyggnaden, som medför ökad påtvingad exponering i människors egna hem, arbetsmiljö och offentliga platser utan informerat samtycke. Detta förhållande borde diskuteras mer i media, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv.

I stället för att anklaga politiker, som vill skydda människan (barn och vuxna) mot risken för skadlig påverkan på hälsan, och upprepa det felaktiga påståendet om att det saknas hälsorisker, bör saklig och objektiv rapportering av frågan göras.

 

Mona Nilsson, Strålskyddsstiftelsen

Lennart Hardell, Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer
Tidigare professor, överläkare, Onkologiska kliniken, USÖ

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Kritikens arbetsfält är saken, inte individen”

Totalitära samhällsutvecklingen

Kritik i dess sunda form är ett verktyg ämnat för att klargöra och förstå grunden för olika uppfattningar och synsätt - inte ett vapen för att strypa diskussion. Det skriver Kostas Elefteriadis, fysioterapeut.

publicerad 11 april 2025
Betydelsen av kritik enligt dess grekiska rötter syftar på att bedöma, avgöra och syna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Definitionen av kritik och frihet missbrukas ofta av ordfjäskare, ordförvrängare, och ordbroderare i syfte att rättfärdiga och diktera deras egen definition på vad som är rätt och fel, sant och falskt, orsak och verkan eller person och sak. När den rätta definitionen av kritik och frihet missbrukas på grund av okunnighet, eller av medveten förvrängning, omvandlas dessa fantastiska begrepp istället till hotfulla vapen som hindrar utvecklingen av en kreativ diskussionsatmosfär som underlättar förståelsen bakom olika uppfattningar och formandet av problemlösningar.

Definition av kritik och frihetslagen

Ordet ”kritik” kommer av det grekiska verbet krino som kan översättas med att bedöma, avgöra, syna. Kritik är ett tekniskt verktyg som man skall använda för att skapa en atmosfär för fruktbar diskussion och därmed underlätta och effektivisera meningsutbytet, klargöra, begripa, förstå grunden för olika uppfattningar och synsätt, vilket inte nödvändigtvis behöver leda till åsikternas sammanjämkning eller till konsensus (samsyn). Kritiken skall man i detta fall använda som en övervakare för att motverka kränkning av frihetslagen. Kritikens arbetsfält är saken, icke individen. Kritiken är opartisk, har inget intresse av att klandra, kränka eller döma den enskilde.

Om några personer känner sig kränkta av kritikens arbetssätt, vittnar det om feltolkning av vad kritiken är och vad den avser. Kritiken kan inte ändra sitt definitionsmässiga omfång, sitt arbetsområde, bara därför att några personer anser kritiken icke ge dem rätt i sina resonemang och attityder och känner sig personligt angripna av kritik som icke riktas mot någon enskild person utan på en sak, en företeelse, ett handlande, ett förfarande. Då rör det sig i deras fall om en felaktig tolkning av kritiken, ty inga saker, inga företeelser, inga handlingar, inga förfaranden är så heliga att de inte får tåla att kritiskt granskas. När kritiken icke avser personen utan riktar sig uteslutande mot saken, är varje tal om personlig kränkning betydelselöst för den vidare sakliga diskussionen och bör avvisas ur denna.

Frihets lag

Det är viktigt att understryka frihetslagen, som i sin oavvislighet är grunden för en hållbar livsåskådning syftande till enhet. Mänskligheten på vår planet utgör en enhet. Människan tillhör den mänskliga familjen. Även om mänskligheten är uppdelad i olika länders folk där dessa folk talar olika språk samt att folken och andra grupper av människor i länderna har sina kollektiva drivkrafter, sin speciella konsensus, sin speciella uppfattning om verkligheten och livet, sin världs- och livsåskådning, har varje människa som finns på planeten rätt att existera. Människan har rätt att förändras, rätt att utvecklas, att tro och att tvivla, att uttrycka denna tro och denna tvivel i tal och skrift, att känna och att tänka, att handla, att försvara frihet och rätt, allt detta så länge denna människa inte inkräktar på andras lika rätt till detsamma.

Detta är definitionen av frihetslagen. Det är nödvändigt att skilja mellan person och sak. Den rätt frihetslagen ger varje människa att uttrycka sin åsikt medför inget som helst tvång för andra människor att acceptera hennes åsikt såsom riktig eller sann. Alldeles tvärtom: frihetslagen gäller lika för alla, och den frihet som en människa brukar, måste hon medge även alla andra. Med andra ord har dessa andra samma rätt att tro eller tvivla, att ifrågasätta, att utreda, att analysera och syntetisera utgående från egen övertygelse om vad som är rätt och sant. Och för dem alla gäller denna frihet på villkor att de inte inkräktar på andras lika rätt till detsamma.

Tyvärr respekteras inte frihetslagen; olika grupper i den mänskliga familjen vill på manipulativa sätt göra sina ståndpunkter till de enda sanna och giltiga och tvinga dem som tänker annorlunda till tystnad. När grupper eller enskilda påtvingar andra sina åsikter, därför att de anser att deras uppfattning av verkligheten måste gälla mot andras uppfattningar och genom politisk lobbyism skaffar sig makt att genom lagändringar hindra oliktänkande att uttrycka sina ståndpunkter och att straffa dem för dessa, kränker de frihetslagen. De vill inte medge andra den rätt de kräver för sig själva. Detta är översittarens, tyrannens eller diktatorns logik och psykologi.

I frihetslagens anda kan man i den lugna dialogens form, fri från allt tvång och kränkning av människans rätt, skapa en kreativ atmosfär genom att använda kritiskt analytiskt resonemang. Avsikten är att ge och ta emot olika ståndpunkter, därmed berika diskussionen och förhoppningsvis nå en djupare förståelse av de olika uppfattningarnas ursprung, verklighetsvärde och ändamålsenlighet.

 

Kostas Elefteriadis, fysioterapeut Veidos 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.