MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 19 juni 2025

torsdag 19 juni 2025

NyD Debatt


”Dags för en riktig debatt om covidvaccinen”

Ett demokratiskt samhälle borde välkomna en debatt om huruvida vaccinerna mot covid-19 är säkra. Det skriver Per Shapiro, frilansjournalist med bakgrund från Sveriges Radio och Uppdrag granskning.

publicerad 8 september 2021

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den senaste tiden har sett en till synes samordnad vaccinpasskampanj från Sveriges största ledarsidor, med olika varianter på uppmaningen att det är dags för hutuerna att sluta dalta med tutsierna (förlåt, jag menar för de vaccinerade att sluta dalta med de ovaccinerade) och skyndsamt införa medicinskt apartheid i Sverige.

Vi ska återkomma till innehållet i dessa ledarstick men för att tydligare se hur denna propagandakampanj är utformad kan det vara behjälpligt att studera en viktig förlaga den massiva indoktrinering vi nu utsätts för.

I boken Concpiracy Theory In America undersöker professor Lance deHaven-Smith ordet konspirationsteori/konspirationsteoretiker som kommit att bli det högpotenta smutskastningsord det är idag, och hur det effektivt används för att undvika en saklig debatt om ett för makten känsligt ämne. Enligt deHaven-Smith användes ordet knappast utanför akademiska kretsar fram till mitten av 1960-talet. Han spårar dagens smutskastningsvalör till ett CIA-memo som underrättelsetjänsten skickade ut till sina kontakter inom massmedia 1967. Bakgrunden var att den officiella versionen av Kennedymordet blev alltmer ifrågasatt och att de försök som gjorts att räta ut de många frågetecknen hade lyckats dåligt i argumentationen.

Memot är för långt för att här återges i sin helhet, men det huvudsakliga budskapet är väldigt enkelt att sammanfatta: sluta ge er in i faktadiskussioner om Kennedymordet! Det var kontraproduktivt att försöka övertyga skeptiker om hur ”den magiska kulan” kunde komma från fel håll, varför Cadilacen presidenten färdats i hade tvättats före den forensiska undersökningen och hur man kunde tillåta liket att flyttas till Washington före obduktion, samt en hel uppsjö av andra konstigheter.

Gå inte in i argumentation”, löd memot, ”utan rikta in er på karaktären hos de som ifrågasätter den officiella versionen. Förklara att de är konspirationsteoretiker, besatta av sin egen förträfflighet”.

Det tog några år, förklarar deHaven Smith, sedan hade den nya innebörden av ordet konspirationsteoretiker satt sig i det allmänna medvetandet, och har sedermera kunnat användas med skrämmande framgång när man vill undvika en debatt i sakfrågan.

Åter till propagandakampanjen på svenska ledarsidor. Hur kan en opinionsbildare följa CIA:s recept om man vill föra fram ett kraftfullt budskap utan att ha sanningen på sin sida i tillräcklig omfattning för att föra en ärlig debatt?

Jo, man smyger in det påstående som ligger till grund för hela resonemanget lite omärkligt som en premiss, nästan lite i förbigående. Typ något sådant här: ”Eftersom det nu är klarlagt att Kennedy mördades av en ensam skytt kan vi nu ta i med hårdhandskarna mot de som sprider desinformation och konspirationsteorier som skadar landets anseende”, och sedan, när den lögnaktiga premissen är insmugen, kan man med stor formuleringsskicklighet lägga ut texten om varför vi nu måste få ett slut på denna för nationen så skadliga debatten.

Eller så här:

Covidvaccinen är en succé”, inleder DN:s Erik Helmerson sitt ledarstick.

Vaccinerna gör verkligen sitt jobb”, skriver Peter Wolodarski.

Ingen behöver längre tvivla på covidvaccinens effektivitet”, skriver Expressens ledarskribent Anna Dahlberg.

Det vill säga, det är precis dessa frågor – huruvida vaccinerna mot covid-19 är säkra, effektiva och nödvändiga – som ett öppet och demokratiskt samhälle borde välkomna en debatt om. Men den debatten tycks mainstream-media inte vilja ge oss, antagligen av samma anledning som CIA inte ville ha någon debatt om Kennedymordet – det var ingen debatt man var säker på att vinna.

I stället följer man alltså CIA-memot. Man smyger in denna premiss som inte tål att ifrågasättas, och sedan använder man sin stilistiska arsenal till att demonisera alla som inte rättat in sig i vaccinledet. Anna Dahlberg jämför i en passus med gängkriminella som tillåts terrorisera ett helt område. ”Majoritetens intresse av trygghet och frihet får stå tillbaka för de kriminellas frihet”. Wolodarski skriver att ”En minoritets egoism, nonchalans eller ointresse går ut över resten av samhället.

Det handlar här inte om vänster-höger, i vaccinfrågan talar etablissemanget med en röst. På Aftonbladets ledarsida skriver tidningens politiska chefredaktör Anders Lindberg att ”Vaccinmotståndet och den flora av konspirationsteorier som sprids på internet är en samhällsfara.

Bortom demoniseringen och smutskastningen är ledarsticken väldigt fattiga på substans och uppgifterna tagna ur sitt sammanhang.

Exempelvis när det gäller att ovaccinerade utgör en belastning på intensivvården (IVA) som ledarskribenterna lyfter som ett jätteproblem, handlar det just nu om drygt 40 IVA-patienter i hela landet, att jämföra med drygt 500 när det var som värst förra våren. Detta antal måste dessutom ställas i relation till antalet allvarliga biverkningar av vaccinet, i dagsläget drygt 5600 av alla rapporter som Läkemedelsverket har handlagt. För att uppfylla myndighetens kriterier för allvarlig biverkning krävs är den ”leder till döden, är livshotande, nödvändiggör sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård, leder till invalidisering, medför missbildning eller är annan medicinskt viktig händelse”.

Slår vi ut detta över tid blir det cirka 150 allvarliga biverkningar per vecka, alltså att jämföra med de drygt 40 patienter som nu ligger på IVA.

Biverkningarna är mycket sällsynta”, försäkrar DN:s chefredaktör.

Sällsynta? Totalt i Sverige har på drygt 8 månader 73 566 möjliga biverkningar av coronavaccin anmälts, att jämföra med att Läkemedelsverket i snitt brukar få in cirka 8000 rapporter om misstänkta biverkningar årligen – för samtliga läkemedel och vacciner. Aldrig i världshistorien har så många misstänkt vaccinrelaterade dödsfall rapporterats efter ett vaccin. Det gäller i alla system som registrerar detta: VAERS i USA, EudraVigilance, Yellow card i Storbritannien, Legemiddelsverket i Norge.

Vaccinerna gör verkligen sitt jobb”, fortsätter Wolodarski. ”Det inger hopp i pandemimörkret, även om det snart kan komma att behövas påfyllning och vaccin för barn”.

Här får vi en vink om det som många av oss redan anat, att man kommer att fortsätta krypa ned i åldrarna och snart även inkludera barn från 12 år i vaccinationsprogrammet mot covid-19. Någon debatt om det ändamålsenliga i detta verkar vi som sagt inte få i de stora medierna. Kanske för att det är extremt svårt att motivera varför individer som löper lika stor risk att dö om de träffas av blixten som att dö av covid-19 ska utsätta sig för en inte obetydlig risk för biverkningar, kända såväl som okända.

Studier från Israel visar att risken för män 16-24 år att drabbas av hjärtmuskel- och hjärtsäcksinflammation ligger på omkring 1 individ per 3000-6000 vaccinerade och USA:s smittskyddsenhet CDC har visat att risken är ännu mer förhöjd att drabbas av dessa hjärtåkommor för pojkar 12-17 år, alltså en mycket högre risk än samma kohort löper att drabbas av svår covid-19. Varför den gruppen fullt friska individer ska utsättas för risker som ännu inte är överskådliga är lika tacksamt som det var att förklara varför den där ”magiska kulan” kom från fel håll. Alltså undviks debatten i sak och i stället ägnar sig opinionsbildarna åt smutskastning av alla som känner en fullt berättigad oro.

Så om vi haft redaktörer och publicister som faktiskt såg värdet av en öppen debatt, hur skulle en sådan i så fall kunna se ut? Ja, då skulle vi på ena sidan ha de som förfäktade den officiella linjen, som vi kan kalla för den experimentella. Det vill säga att man inte begränsar sig till riskgrupper utan riktar in sig på att vaccinera så stor andel av befolkningen som möjligt, och räknar med att vi ständigt kommer att behöva fylla på med nya doser för att möta de mutationer (vaccinresistenta varianter) som massvaccineringen driver fram.

På andra sidan skulle vi ha förespråkare för vad vi kan kalla den klassiska epidemiologiska strategin vid till exempel influensa, där man vaccinerar riskgrupper. Dessa debattörer skulle kanske påpeka att den experimentella linjen prövats en gång, då man massvaccinerade mot svininfluensan 2009. Förutom svårförutsedda biverkningar som förstörde livet för flera hundra barn i Sverige, ledde massvaccineringen mot svininfluensa till precis det som företrädarna för den klassiska linjen den gången varnade för – att vi skulle bli mer sårbara för andra, svårare influensor i framtiden. Ett par år senare drabbades Sverige och Norge, som massvaccinerat mot svininfluensan, betydligt hårdare av influensa än andra länder, vilket också underströk att skyddseffekten var temporär.

I romanen 1984 skriver George Orwell att den mest effektiva formen av lögn är utelämnande.

Om det stämmer är den massiva kampanj som nu rullas ut av landets ledande opinionsbildare synnerligen lögnaktig. Den utelämnar i princip alla viktiga omständigheter, som att risken för friska barn och ungdomar att drabbas av svåra biverkningar är betydligt större än risken att drabbas av svår covid, och att man på mycket goda grunder –  utan att vara en ”foliehatt” – kan ifrågasätta den experimentella massvaccinationskampanjen mot covid-19.

Det är ”dags att sluta dalta med vaccinskeptikerna”, förkunnar DN:s Erik Helmerson.

Är det kanske snarare dags att vi kräver en riktig debatt om denna oerhört viktiga fråga och förkastar de publicister och ledarskribenter som hänger sig åt försåtlig propaganda?

 

Per Shapiro, frilansjournalist. Grundare av Folkets Radio

Per Shapiro är journalist och författare.

Han har arbetat många år som undersökande journalist och dokumentärmakare, bland annat för P1 Dokumentär, Kaliber och Uppdrag granskning.

Han har även varit nyhetsreporter på Ekot och P4 Stockholm. Sedan februari i år driver han den oberoende journalistiska podden Folkets Radio.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Svensk kollektivtrafik monteras ner av privatiseringar”

Kollektivtrafiken bör drivas i medborgarnas intresse, inte marknadens, skriver bussföraren Peter Sellen.

publicerad 14 juni 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den svenska modellen har historiskt kännetecknats av ett offentligt ansvar för grundläggande samhällsfunktioner, där välfärdstjänster och infrastruktur har finansierats gemensamt och drivits i offentlig regi. Syftet har varit att säkerställa jämlik tillgång, hög kvalitet och demokratisk kontroll över verksamheter av avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.

Under de senaste decennierna har denna modell successivt förändrats genom en långtgående marknadsanpassning, privatiseringar och konkurrensutsättning. Kollektivtrafiken utgör ett tydligt exempel på denna utveckling. Sedan 1990-talet har driften av kollektivtrafiken i Sverige i stor utsträckning organiserats genom upphandlingar, där privata aktörer konkurrerar om trafikavtal. Denna förändring har inneburit att samhällsviktiga funktioner underställts marknadslogik, där lägsta pris och vinstmarginaler ofta tillåts väga tyngre än långsiktiga samhällsintressen. Resultatet har blivit en fragmentiserad trafikverksamhet, där den offentliga huvudmannens direkta inflytande över genomförandet av kollektivtrafiken försvagats.

Forskning om marknadsstyrning i offentlig sektor har visat att detta skapar problem för såväl kvalitet, kontinuitet som personalförhållanden. Arbetsmiljön för förare och personal har försämrats till följd av korta anställningar, splittrade arbetsgivare och återkommande anbudsprocesser. Bussförarbristen har under senare år förvärrats och blivit ett strukturellt problem, där många förare lämnar yrket på grund av hög arbetsbelastning, osäkra scheman och bristande arbetsvillkor. Detta påverkar i sin tur trafikutbudet negativt, särskilt i glesbygd och mindre lönsamma områden samt säkerheten. Den negativa spiralen hotar både tillgänglighet och samhällsekonomisk effektivitet.

Samtidigt är det viktigt att klargöra att dagens lagstiftning ger regioner och kommuner möjlighet att driva kollektivtrafik i egen regi, under förutsättning att politisk majoritet och organisatoriska förutsättningar finns. Det är således inte juridiska hinder som omöjliggör egenregidrift, utan i hög grad politiska beslut och ideologiska ställningstaganden. Ansvaret för kollektivtrafikens organisering och de konsekvenser som följer av valda modeller vilar ytterst på de folkvalda. Enligt 1 kap. 1 § regeringsformen åligger det allmänna att verka för att ”trygga den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd”. Det innebär att situationen med försämrad trafik, skenande förarbrist och undermålig arbetsmiljö för kollektivtrafikens personal är en direkt politisk fråga och ett ansvar för regionernas beslutsfattare.

Det har inget med politiskt mod att göra. Det är politikernas direkta ansvar. Mot denna bakgrund bör kollektivtrafikens organisering och styrning aktualiseras som en central del i diskussionen om välfärdens framtida utformning. Ett konkret politiskt krav bör vara att regioner aktivt utreder och återinför egenregidrift där så är möjligt och lämpligt, i syfte att stärka den demokratiska kontrollen, förbättra arbetsvillkoren och säkerställa ett robust och jämlikt kollektivtrafiksystem i enlighet med regeringsformens krav på det allmännas ansvar för medborgarnas välfärd.

Ett sådant initiativ skulle utgöra ett nödvändigt steg för att åter stärka den svenska modellen och säkerställa att kollektivtrafiken drivs i medborgarnas, snarare än marknadens, intresse.

 

Peter Sellen, Bussförare Stockholm

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Bygg vidare på andan från upprättandet av de kinesiska diplomatiska relationerna – för en bättre framtid”

Sedan Kina och Sverige upprättade diplomatiska förbindelser för 75 år sedan har samarbetet länderna emellan utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat. Det skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad 29 maj 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den 9 maj uppmärksammas årsdagen av upprättandet av diplomatiska förbindelser mellan Kina och Sverige. Sverige var ett av de första europeiska länderna att erkänna Folkrepubliken Kina. Under de 75 år som har gått sedan dess har relationen mellan våra länder överlag varit stabil, med ett ständigt växande samarbete inom många områden. Tillsammans har vi skrivit ett betydelsefullt kapitel av ömsesidigt utbyte och gemensam utveckling mellan två länder med olika civilisationer, samhällssystem och utvecklingsnivåer.

Tillbakablicken på dessa 75 år visar att principerna om oberoende, ömsesidig respekt och ömsesidig nytta utgör en värdefull grund som fortsatt driver våra relationer framåt.

En långvarig vänskap som består genom tiderna

Redan för över 280 år sedan upprättades genom Göteborg–Kantonrutten en bro av vänskap mellan våra två folk. Svenska handelsresor, representerade av Ostindiefararen Götheborg, trafikerade haven mellan våra länder och medförde svenska varor som blyerts och ylle till Kina, samtidigt som de återvände med te, siden och porslin till Sverige. Denna tidiga kontakt lade grunden till ett långt vänskapligt utbyte. Sedan våra länder upprättade diplomatiska förbindelser år 1950 har våra ömsesidiga relationer och det givande samarbetet utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat.

Pragmatiskt samarbete för gemensam utveckling

Kina och Sverige har en stark och mångsidig handelsrelation. Vi har länge varit varandras största handelspartner i respektive region – Kina i Asien för Sverige, och Sverige i Norden för Kina.

Sedan förra året har flera högnivåbesök ägt rum, bland annat mellan Sveriges utrikeshandelsminister och Kinas vice handelsminister. Viktiga möten som det sjunde mötet i den gemensamma kommittén för vetenskapligt och tekniskt samarbete, samt det tjugoförsta mötet i den gemensamma kommittén för ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete, har hållits. Dessutom har en arbetsgrupp för investeringar i grön omställning etablerats, vilket gett samarbetet ytterligare ny energi. År 2024 har den bilaterala handeln fortsatt att växa, och investeringarna ökar åt båda håll – med kinesiska investeringar i Sverige som ökar med omkring 70 procent. Svenska företag som IKEA, Ericsson och Volvo har fortsatt att fördjupa sin närvaro i Kina, samtidigt som kinesiska teknikföretag bidrar till Sveriges ekonomiska tillväxt och gröna omställning. Samarbetet inom naturvetenskap, teknik och artificiell intelligens är livligt och präglas av stark innovationskraft.

Utbyte och dialog för bättre förståelse

Samarbetet inom vetenskap, kultur och utbildning är intensivt, vilket främjar ömsesidig förståelse mellan öst och väst. Sverige är populärt bland kinesiska studenter och turister, medan det finns ett växande intresse i Sverige för kinesisk kultur och historia. Kinesiska konstutställningar och scenkonstföreställningar i Sverige har fått ett varmt mottagande av den svenska allmänheten. Dessa visar att det kulturella utbytet mellan våra länder är mycket livfullt och dynamiskt.

Kinas och Sveriges näringsliv kompletterar varandra väl, och potentialen för framtida samarbete är stor. Kina driver på för högkvalitativ utveckling och en högre grad av öppenhet mot omvärlden – något som kommer att ge nya möjligheter för hela världen, inklusive Sverige. Vid denna nya historiska milstolpe bör våra länder fortsätta att värna om de grundläggande principerna för våra diplomatiska förbindelser – oberoende och självbestämmande, ömsesidig respekt, samt samarbete för ömsesidig nytta. Genom att stärka det politiska förtroendet, fördjupa det praktiska samarbetet och främja mänskliga utbyten kan vi tillsammans teckna en ny bild av det kinesisk-svenska partnerskapet. Därigenom kan vi även bidra till utvecklingen av Kina–EU-relationerna, till fred och utveckling i världen samt en gemensam och vackrare framtid för mänskligheten.

 

Cui Aimin

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Hälsorisker med strålning behöver granskas objektivt”

Kritiserade 5G-utbyggnaden

Strålskyddsfrågan berör hela svenska folket, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv. Det skriver Mona Nilsson från Strålskyddsstiftelsen tillsammans med Lennart Hardell vid Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer.

publicerad 20 maj 2025
Ulrika Heie (mitten) fick orättfärdig kritik för sina motioner gällande skydd mot strålning, skriver debattörerna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ofta påstås i media att det inte skulle finnas hälsorisker med strålning från trådlös teknik och elektromagnetiska fält så länge gällande referensvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten inte överskrids. I en artikel i Aftonbladet den 14 april 2025 anklagades Ulrika Heie (C) för att ”sprida galna idéer om elöverkänslighet” efter att hon i en motion inlämnad för flera år sedan föreslagit att människor som drabbas av ohälsosymptom till följd av exponering för elektromagnetisk strålning borde skyddas bättre. Kritik mot Ulrika Heie för samma motion framfördes även i Expressen samma dag och i DN i en ledare den 17 april 2025.

Emellertid stämmer inte det som ensidigt gjorts gällande i ovanstående artiklar med tillgänglig forskning och forskarvärldens bedömning. Omfattande forskning har visat skadliga effekter under referensvärdet, inklusive skadlig påverkan på hjärnan och på cellers DNA, i form av oxidativ stress samt försämrad fertilitet. En klar majoritet av forskarna inom området konstaterar att människor bör skyddas bättre samt informeras om riskerna.

Vi ställer oss frågande varför Heie samtidigt i rikstäckande media kritiseras för ett par motioner, bland tusentals andra, som gör förslag som borde betraktas som bra: att stärka skyddet för särskilt känsliga människor, i linje med vad en majoritet av forskarna inom området begärt i EMF Scientist Appeal sedan 2015. Kravet har nu signerats av 267 forskare inom området från 45 länder. Dessutom har två olika WHO-analyser nyligen konstaterat att det finns starka bevis för att mobilstrålning orsakar cancer och försämrar fertiliteten i djurförsök.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket. Alla är exponerade i kraftigt ökande grad för denna form av strålning genom utbyggnaden av det trådlösa samhället.

Vi har publicerat de första studierna hittills i världen om hälsoeffekter av exponering för 5G. Resultaten visar att strålningen i människors bostäder ökat mycket kraftigt efter utbyggnaden av 5G och att de som bor nära mobilmaster kan drabbas av ohälsa.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket

Det saknas idag forskning som visar att 5G inte skadar hälsa och miljö. Telekombolagen har inte behövt visa att 5G inte är skadligt innan myndigheter gett grönt ljus för utbyggnaden, som medför ökad påtvingad exponering i människors egna hem, arbetsmiljö och offentliga platser utan informerat samtycke. Detta förhållande borde diskuteras mer i media, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv.

I stället för att anklaga politiker, som vill skydda människan (barn och vuxna) mot risken för skadlig påverkan på hälsan, och upprepa det felaktiga påståendet om att det saknas hälsorisker, bör saklig och objektiv rapportering av frågan göras.

 

Mona Nilsson, Strålskyddsstiftelsen

Lennart Hardell, Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer
Tidigare professor, överläkare, Onkologiska kliniken, USÖ

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Kritikens arbetsfält är saken, inte individen”

Totalitära samhällsutvecklingen

Kritik i dess sunda form är ett verktyg ämnat för att klargöra och förstå grunden för olika uppfattningar och synsätt - inte ett vapen för att strypa diskussion. Det skriver Kostas Elefteriadis, fysioterapeut.

publicerad 11 april 2025
Betydelsen av kritik enligt dess grekiska rötter syftar på att bedöma, avgöra och syna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Definitionen av kritik och frihet missbrukas ofta av ordfjäskare, ordförvrängare, och ordbroderare i syfte att rättfärdiga och diktera deras egen definition på vad som är rätt och fel, sant och falskt, orsak och verkan eller person och sak. När den rätta definitionen av kritik och frihet missbrukas på grund av okunnighet, eller av medveten förvrängning, omvandlas dessa fantastiska begrepp istället till hotfulla vapen som hindrar utvecklingen av en kreativ diskussionsatmosfär som underlättar förståelsen bakom olika uppfattningar och formandet av problemlösningar.

Definition av kritik och frihetslagen

Ordet ”kritik” kommer av det grekiska verbet krino som kan översättas med att bedöma, avgöra, syna. Kritik är ett tekniskt verktyg som man skall använda för att skapa en atmosfär för fruktbar diskussion och därmed underlätta och effektivisera meningsutbytet, klargöra, begripa, förstå grunden för olika uppfattningar och synsätt, vilket inte nödvändigtvis behöver leda till åsikternas sammanjämkning eller till konsensus (samsyn). Kritiken skall man i detta fall använda som en övervakare för att motverka kränkning av frihetslagen. Kritikens arbetsfält är saken, icke individen. Kritiken är opartisk, har inget intresse av att klandra, kränka eller döma den enskilde.

Om några personer känner sig kränkta av kritikens arbetssätt, vittnar det om feltolkning av vad kritiken är och vad den avser. Kritiken kan inte ändra sitt definitionsmässiga omfång, sitt arbetsområde, bara därför att några personer anser kritiken icke ge dem rätt i sina resonemang och attityder och känner sig personligt angripna av kritik som icke riktas mot någon enskild person utan på en sak, en företeelse, ett handlande, ett förfarande. Då rör det sig i deras fall om en felaktig tolkning av kritiken, ty inga saker, inga företeelser, inga handlingar, inga förfaranden är så heliga att de inte får tåla att kritiskt granskas. När kritiken icke avser personen utan riktar sig uteslutande mot saken, är varje tal om personlig kränkning betydelselöst för den vidare sakliga diskussionen och bör avvisas ur denna.

Frihets lag

Det är viktigt att understryka frihetslagen, som i sin oavvislighet är grunden för en hållbar livsåskådning syftande till enhet. Mänskligheten på vår planet utgör en enhet. Människan tillhör den mänskliga familjen. Även om mänskligheten är uppdelad i olika länders folk där dessa folk talar olika språk samt att folken och andra grupper av människor i länderna har sina kollektiva drivkrafter, sin speciella konsensus, sin speciella uppfattning om verkligheten och livet, sin världs- och livsåskådning, har varje människa som finns på planeten rätt att existera. Människan har rätt att förändras, rätt att utvecklas, att tro och att tvivla, att uttrycka denna tro och denna tvivel i tal och skrift, att känna och att tänka, att handla, att försvara frihet och rätt, allt detta så länge denna människa inte inkräktar på andras lika rätt till detsamma.

Detta är definitionen av frihetslagen. Det är nödvändigt att skilja mellan person och sak. Den rätt frihetslagen ger varje människa att uttrycka sin åsikt medför inget som helst tvång för andra människor att acceptera hennes åsikt såsom riktig eller sann. Alldeles tvärtom: frihetslagen gäller lika för alla, och den frihet som en människa brukar, måste hon medge även alla andra. Med andra ord har dessa andra samma rätt att tro eller tvivla, att ifrågasätta, att utreda, att analysera och syntetisera utgående från egen övertygelse om vad som är rätt och sant. Och för dem alla gäller denna frihet på villkor att de inte inkräktar på andras lika rätt till detsamma.

Tyvärr respekteras inte frihetslagen; olika grupper i den mänskliga familjen vill på manipulativa sätt göra sina ståndpunkter till de enda sanna och giltiga och tvinga dem som tänker annorlunda till tystnad. När grupper eller enskilda påtvingar andra sina åsikter, därför att de anser att deras uppfattning av verkligheten måste gälla mot andras uppfattningar och genom politisk lobbyism skaffar sig makt att genom lagändringar hindra oliktänkande att uttrycka sina ståndpunkter och att straffa dem för dessa, kränker de frihetslagen. De vill inte medge andra den rätt de kräver för sig själva. Detta är översittarens, tyrannens eller diktatorns logik och psykologi.

I frihetslagens anda kan man i den lugna dialogens form, fri från allt tvång och kränkning av människans rätt, skapa en kreativ atmosfär genom att använda kritiskt analytiskt resonemang. Avsikten är att ge och ta emot olika ståndpunkter, därmed berika diskussionen och förhoppningsvis nå en djupare förståelse av de olika uppfattningarnas ursprung, verklighetsvärde och ändamålsenlighet.

 

Kostas Elefteriadis, fysioterapeut Veidos 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.