Annons:

Så hanterar du vardagsstressen

De flesta människor upplever att kraven på dem och omkring dem ökar. Vi utsätts för allt mer stress i vårt samhälle vilket påverkar oss negativt. Sofie Persson har sammanfattat några av de tydligaste tecknen på stress och vad vi kan göra åt det.

Publicerad mars 14, 2019 – av Sofie Persson

Stress är något vi hör och ser överallt idag. Kraven verkar öka och vi ska hinna med mer än vi klarar på ett år, en månad, en vecka och till och med en dag. För många så sätts skuldkänslorna in om vi slänger oss på soffan efter jobbet eller spenderar en dag utan att göra något speciellt. Vi har då ”slösat” tid, men det vi glömmer är att vila är minst lika viktigt som att hinna med allt det andra. Vila handlar inte bara om sömn, utan om att ibland faktiskt göra ingenting.

Enligt Folkhälsomyndigheten så säger var fjärde person i åldrarna 16-29 att de känner sig stressade, vilket är en ökning på 6 % på 2 års tid. Det är en farlig trend som gör att fler ”går in i väggen” och de blir allt yngre. Stress är en naturlig reaktion, något som faktiskt kan hjälpa oss i situationer där vi behöver extra kraft och energi, men i dagens samhälle behöver vi inte stressen på samma sätt som förut. Den sätts igång fastän den inte behövs och blir den långvarig kan den göra stor skada.

För mycket stress kan visa sig på många sätt och det kan vara svårt att veta när du är i riskzonen för skadlig stress.

Vårdguiden listar några symptom som kan vara varningstecken:

  • Du är trött när du vaknar, även om du sovit bra
  • Du har svårt att varva ner och svårt att somna
  • Svårigheter att koncentrera dig och sämre minne
  • Ångest eller likgiltighet
  • Ont i magen, spänd och ont i kroppen, huvudvärk eller hjärtklappning
  • Orkar inte med sociala kontakter
  • Tappat sexlusten
  • Du får lättare infektioner
  • Svårigheter att andas
  • Du känner att du aldrig har tillräckligt med tid
  • Du väljer bort vila, fritidsintressen, vänner/familj och nöjen på grund av tidsbrist
  • Du behöver alkohol, nikotin, koffein, sömnmedel eller annat för att orka med vardagen eller som tröst.

 

Att observera dina stressbeteenden och inse att din stress kanske inte är den bästa är kanske lättare än att veta vad du ska göra åt det. Det som fungerar på andra kanske inte fungerar på dig. I grunden handlar det om att ändra din livsstil och ditt tankemönster. Du behöver göra tid för återhämtning och lära dig att inte sätta så stora krav på dig själv. Det är inte lätt för alla och du behöver hitta ditt sätt att leva ditt liv och må bra.

Tips för stresshantering:

  • Skriv en lista. Skriv vilka situationer eller saker som stressar dig. Många upplever att tankarna bara snurrar när de är stressade därför kan det vara bra att få en klar bild av vad du tycker är jobbigt. Då blir det också lättare att hitta sätt att undvika stressen eller lösa problemet.
  • Lär dig säga nej. Många tar på sig för mycket för att de inte kan säga nej när någon ber om något, men du kan inte göra allt och du har rätt att säga nej om det är något du inte vill eller orkar.
  • Berätta om din stress. Berätta för dina nära om hur du känner dig, det är viktigt att känna stöd. Om du har ett stressigt jobb så försök prata med din chef och kollegor, kanske arbetsuppgifterna kan delas upp annorlunda.
  • Andas. Många andas kort och snabbt vid stress, försök stanna upp ibland och dra djupa andetag. Om du kan, sätt dig ner och blunda och ta några djupa andetag från magen, inte bröstkorgen.
  • Var snäll mot dig själv. Behandla dig själv som du behandlar dina vänner och familj, du ställer inte lika höga krav på dem som på dig själv. Det är okej att göra fel eller inte hinna med allt.
  • Kost och motion. Rör på dig minst en halvtimme varje dag, det behöver inte vara en halvtimme på gymmet utan det räcker att bara promenera eller cykla. Ät regelbundet och varierat med mycket frukt och grönsaker. Gör dig tid att äta och hoppa inte över måltider.
  • Hitta din återhämtning. Vad får dig att slappna av? Det kanske är någon sport du gillar, avslappningsövningar, promenera i naturen, göra trädgårdsarbete, titta på en film, läsa eller träffa en god vän. Pröva vad som fungerar för dig, bara du vet vad du mår bra av.
  • Du behöver sova. Sömn är otroligt viktig för hela vårt välmående, de flesta behöver minst 7 timmar per dygn.
  • Lägg undan mobilen. För många stressar sociala medier och då kan det vara bra att stänga av och få en paus från mobilen och datorn ibland.
  • Sök vård. Känner du att du lider av din stress och inte kan hantera den så sök vård. Det finns hjälp att få och du ska inte behöva må dåligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Studie: Människor lever längre men fler dör unga

Publicerad Igår 07:15 – av Redaktionen

Den globala dödligheten minskar, men inte bland alla. Nu varnar forskare att världen står inför en växande kris – nämligen ett ökat antal dödsfall hos ungdomar och unga vuxna.

Idag lever människor i snitt 20 år längre än på 1950-talet, och den åldersstandardiserade dödligheten är 67 procent lägre – enligt den årliga Global Burden of Disease-studien som har analyserat data från 204 länder och territorier mellan 1990 och 2023.

I studien, som publicerats i The Lancet, har tusentals forskare analyserat data och tagit fram uppskattningar för 375 sjukdomar och skador samt 88 riskfaktorer efter ålder och kön – globalt, regionalt och nationellt för alla länder.

Den visar att hälften av världens sjukdomar är möjliga att förebygga och att de drivs av olika risker som högt blodtryck, luftföroreningar, rökning och fetma.

Icke-smittsamma sjukdomar som exempelvis hjärtsjukdomar, stroke och diabetes står för nästan två tredjedelar av världens totala dödlighet samt sjuklighet.

Självmord och droger bland unga

Trots att den globala åldersstandardiserade dödligheten har minskat, larmar forskarna om en oroande trend: dödligheten bland unga vuxna ökar i flera delar av världen.

Bland ungdomar och unga vuxna registrerades den största ökningen av dödsfall bland personer i åldern 20 till 39 år i höginkomstländerna i Nordamerika mellan 2011 och 2023, där självmord, droger och alkohol stod för huvudorsakerna.

Under samma period ökade även dödsfallen i åldersgruppen 5–19 år i Östeuropa, höginkomstländerna i Nordamerika och Karibien.

Bevisen i studien är en väckarklocka som uppmanar regeringar och hälsovårdsledare att agera snabbt och strategiskt på de oroande trender som omformar folkhälsobehoven, säger Christopher Murray, chef för Institute for Health Metrics and Evaluation vid University of Washington.

Även i Afrika söder om Sahara avlider alltfler unga, men där är det i stället infektionssjukdomar och olyckor som skördar unga liv.

Psykisk ohälsa ökar

Vidare fortsätter även den psykiska ohälsan att öka globalt – där ångestsyndrom har ökat med 63 procent och depression med 26 procent sedan 1990.

Geografiska skillnader är fortfarande påtagliga. Medellivslängden varierar från 83 år i höginkomstländer till 62 år i Afrika söder om Sahara. Idag är den globala medellivslängden 76 år för kvinnor och 71,5 år för män.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre av tio norska ungdomar har haft vanföreställningar eller hallucinationer

Publicerad november 27, 2025 – av Redaktionen

En ny norsk studie visar att en överraskande stor andel ungdomar har upplevt milda psykotiska symtom. Forskare betonar att upplevelserna för de flesta är övergående, men kan signalera en underliggande psykisk sårbarhet.

Nästan 30 procent av norska ungdomar uppger att de någon gång har upplevt milda hallucinationer eller vanföreställningar. Det visar en ny stor studie, som publicerats i Journal of Child Psychology and Psychiatry, som omfattar nästan 50 000 personer.

Det är en överraskande stor andel ungdomar, säger forskaren Viktoria Birkenæs, som är en av dem bakom undersökningen, till norska statskanalen NRK.

Studien bygger på enkätsvar från den norska undersökningen om mödrar, fäder och barn – en av världens största hälsostudier.

Materialet är jämnt fördelat mellan barn och deras föräldrar, vilket gör det möjligt att jämföra generationer.

Vanligt att känna sig förföljd

Det vanligaste är paranoida vanföreställningar, som att känna sig förföljd eller övervakad. Hallucinationer, det vill säga att höra eller se saker som inte finns, är betydligt mer ovanliga enligt forskargruppen.

Upplevelserna varierar kraftigt i både intensitet och karaktär. För vissa handlar det om kortvariga symtom som inte påverkar vardagen nämnvärt, medan andra upplever obehagliga episoder som i hög grad stör hur de fungerar.

Vissa människor upplever kortvariga, övergående symtom som inte stör dem, medan andra har obehagliga upplevelser som i hög grad påverkar deras vardag, förklarar Birkenæs.

Sömnbrist påverkar

För de flesta inträffar dessa upplevelser under perioder av hög stress, starka känslor, sömnbrist eller vid substansanvändning.

När symtomen blir så starka att de påverkar vardagen, kan de övergå till allvarliga kliniska diagnoser. Studien upptäckte inga märkbara skillnader mellan könen.

Även om de allra flesta som rapporterar sådana upplevelser inte utvecklar psykiska störningar kan psykotiska symtom i tidig ålder vara ett tecken på underliggande psykisk sårbarhet, enligt Birkenæs.

Det kan också tyda på att vissa människor är mer känsliga för påverkan från sin omgivning, vilket kan kräva tidiga insatser, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Det är aldrig för sent – äldre kan återfå hälsan

Publicerad november 21, 2025 – av Redaktionen

Äldre personer kan återfå full hälsa och livskvalitet även efter allvarliga hälsoproblem, visar en ny studie. Nästan var fjärde person över 60 år med dåligt välbefinnande hade återhämtat sig helt efter tre år.

I studien granskade forskare från University of Toronto data från Canadian Longitudinal Study on Aging (CLSA), som är en långtidsstudie som samlar in data om åldrande i Kanada. Först granskade man personer som hade nedsatt hälsa och livskvalitet samt var 60 år eller äldre under åren 2011–2015.

Sedan följde man upp dessa deltagare tre år senare, under åren 2015–2018, för att se hur deras hälsa hade förändrats och framför allt om den hade förbättrats. Totalt deltog 8 332 personer i studien.

Deltagarnas välmående mättes genom frånvaro av allvarliga fysiska, kognitiva eller emotionella problem samt hög självrapporterad fysisk och mental hälsa, lycka och livstillfredsställelse. Vidare granskade man också om deltagarna hade en hälsosam kroppsvikt, regelbunden fysisk aktivitet, god sömn, undvek rökning och om de deltog i sociala aktiviteter.

Resultaten, som publicerats i PLOS One, visar att nästan en av fyra personer över 60 år som rapporterade dåligt välbefinnande i början av studien hade återfått optimal hälsa och livskvalitet efter tre år. De som redan i början hade starkt psykologiskt och emotionellt välbefinnande var över fem gånger mer benägna att återfå optimal hälsa.

Det är otroligt uppmuntrande att se att många äldre vuxna, med rätt stöd och livsstil, kan återfå full hälsa, lycka och självständighet – även efter allvarliga hälsoproblem, säger försteförfattaren Mabel Ho till Medicalxpress.

Ofta handlar studier kring äldre personer om hälsoförsämringar och funktionsnedsättningar, men den här studien gör istället tvärtom – den visar att det är möjligt för äldre att återfå en god hälsa och att det heller inte är något ovanligt.

Vi vill att denna studie ska omforma samhällets syn på åldrande. Med rätt miljö, resurser och stöd överlever äldre vuxna inte bara efter att ha kämpat med hälso- eller välbefinnandeproblem – de blomstrar, säger Ho.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare: Företag driver sjukdomspandemi med ultraprocessad mat

Publicerad november 20, 2025 – av Redaktionen

De globala livsmedelsföretagen står bakom den ökade konsumtionen av ultraprocessad mat och bidrar därmed också till den ”pandemi av kroniska sjukdomar” skriver över 40 forskare i en ny analys. Vidare bekräftar man tidigare forskning där denna typ av mat ökar risken för en rad hälsoproblematik och sjukdomar.

Analysen består av tre vetenskapliga artiklar, som är publicerade i The Lancet, och granskar 104 långsiktiga observationsstudier kring ultraprocessad mat. Resultaten, som granskats av 43 av världens ledande experter inom kost och hälsa, visar att ultraprocessade livsmedel starkt kan kopplas till skador på viktiga organ, samt att risken för vissa sjukdomar ökar markant.

Bevisen tyder starkt på att människor inte är biologiskt anpassade för att konsumera dem, säger Carlos Monteiro, professor i folkhälsonäring vid universitetet i São Paulo, som är en av forskarna bakom analysen till The Guardian.

Industriell "mat"

Monteiro, som myntat begreppet "ultraprocessad mat" har länge forskat kring olika typer av bearbetad mat och det är även han tillsammans med sina kollegor som tagit fram det så kallade NOVA-systemet, där man klassificerar livsmedel utifrån hur mycket de bearbetats – från grupp 1 som inte bearbetats något, till grupp 4 som är den mest processade maten, det vill säga ultraprocessad mat.

Ultraprocessad mat är i korthet mat som tillverkats industriellt, ofta med hjälp av artificiella smakämnen, emulgeringsmedel och färgämnen – livsmedel som inte längre kan betraktas som naturliga. Det kan vara allt från läsk, såser och flingor till färdigmat.

Ökar risken att dö i förtid

En stor del tidigare studier har konstaterat att denna typ av livsmedel kommer med hälsoproblem, något som nu också forskarna konstaterar. Bland annat är risken att drabbas av typ 2-diabetes och depression mer än 20 procent högre för personer som är högkonsumenter av ultraprocessad mat jämfört med dem som äter minst. Risken att dö i förtid ökar med 18 procent.

Vidare kopplas en kost med högt innehåll av ultraprocessad mat till överätande, dålig näringskvalitet och högre exponering för skadliga kemikalier och tillsatser.

Den ökande konsumtionen av ultrabearbetade livsmedel omformar kosten över hela världen och tränger undan färska och minimalt bearbetade livsmedel och måltider, säger Monteiro.

Företag sätter vinst framför hälsa

Ultraprocessad mat har ökat markant i konsumtion i många länder, som exempelvis Sverige. I USA och Storbritannien består mer än hälften av den genomsnittliga kosten av ultraprocessad mat. Forskarna betonar att det är globala livsmedelsföretag som driver på ökningen av konsumtion av dessa livsmedel och därmed också till den ”pandemi av kroniska sjukdomar” som är kopplad till kosten, inte individuella val – där livsmedelsföretagen sätter vinst framför allt annat.

Även om vissa åtgärder har tagits i vissa länder kräver forskarna en mer generellt strängare lagstiftning, där det ska framgå tydligt på framsidan av en förpackning om det är ultraprocessad mat samt även restriktioner kring marknadsföring.

Denna förändring i vad människor äter drivs av mäktiga globala företag som genererar enorma vinster genom att prioritera ultrabearbetade produkter, med stöd av omfattande marknadsföring och politisk lobbying för att stoppa effektiva folkhälsopolitiska åtgärder som främjar hälsosam kost, säger Monteiro.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.