Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Samtidigt som Berlin skickar hundratals miljarder till Ukraina och blundar för migrationskostnaderna i Tyskland, höjs röster för att tyskarna ska arbeta längre för att rädda välfärden. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz (CDU) förbereder landets invånare på ett längre arbetsliv.
Enligt ett nytt förslag kan pensionsåldern i Tyskland gradvis komma att höjas till 73 år som en del av regeringens försök att rädda ett allt mer ansträngt välfärdssystem. Kritiker varnar för att idéerna om pensionsålder 73 saknar både realism och rättvisa.
Friedrich Merz har uppgett att tyskarna måste vänja sig vid tanken på mindre fritid och längre yrkesliv för att finansiera pensioner, vård och äldreomsorg.
Samtidigt visar ekonomiska analyser att landets tidigare styrka som EU:s ekonomiska motor har förbytts till stagnation. Underskottet i de offentliga försäkringssystemen växer snabbt och flera delstater rapporterar brist på både personal och finansiering inom vården.
Regeringens expertråd varnar nu för att den demografiska utvecklingen kräver krafttag – fler arbetande, högre avgifter och senare pension.
Germany has proposed raising the retirement age to 73 to prevent the collapse of the pension system, per Reuters
— unusual_whales (@unusual_whales) October 6, 2025
Pengar till Ukraina prioriteras
Men medan tyskarna uppmanas att arbeta till långt efter 70 års ålder, fortsätter Berlin att skicka miljardbelopp till Ukraina. Enligt tyska medier uppgår det militära och humanitära stödet till motsvarande flera hundra miljarder kronor sedan 2022.
Kritiker menar att den nuvarande regeringen samtidigt underlåter att se till hemlandets egna finansproblem. Den växande statsskulden, stigande energipriser och svag industriproduktion har satt välfärden under hård press – men biståndet till Kiev förblir orubbat.
Många tyskar frågar sig därför hur landet kan ha råd att finansiera kriget utomlands men inte sina egna pensioner.
Invandringens påverkan
Den officiella förklaringen till krisen är en åldrande befolkning. Men flera ekonomer hävdar att problemet snarare ligger i den omfattande invandringen under de senaste två decennierna.
Enligt beräkningar från pensionsforskaren Bernd Raffelhüschen bidrar många nyanlända mindre till socialsystemet än vad de får tillbaka, särskilt under de första åren i landet.
I en intervju med Bild från oktober 2024 har han sagt att invandringen inte kommer att rädda varken ekonomin eller välfärden – snarare tvärtom.
Även andra experter menar att integrationsproblemen och den låga sysselsättningen bland vissa invandrargrupper blivit ett långsiktigt strukturellt bekymmer för tysk ekonomi. Trots detta får frågan begränsat utrymme i den politiska debatten.
Förbundskanslerns dilemma
Förbundskanslern står därmed inför ett dubbelt dilemma. Å ena sidan kräver finansdepartementet reformer för att undvika kollaps i välfärdssystemet. Å andra sidan riskerar nya nedskärningar och höjd pensionsålder att öka missnöjet bland väljare som redan upplever att bördorna fördelas orättvist.
Oppositionen, särskilt Alternativ för Tyskland (AfD), har snabbt utnyttjat situationen och beskriver förslaget som ett svek mot landets arbetare. Samtidigt försöker Merz hålla en hård linje mot kritik och framställa reformen som en nödvändighet.
Men allt fler tyskar ställer nu frågan: varför ska medborgarna arbeta längre, samtidigt som miljarderna fortsätter flöda till både Ukraina och ett kostsamt migrationssystem som få längre tror kommer att bära sig?
FAKTARUTA: Tysklands välfärd i gungning
- Pensionssystemet: Den lagstadgade pensionsåldern i Tyskland är i dag 67 år, men förslag finns om att successivt höja den till 73.
- Ekonomin: Tysklands BNP-tillväxt har sjunkit till under 0,5 procent under 2024–2025, med hög inflation och minskad industriproduktion som följd.
- Stödet till Ukraina: Sedan 2022 har Tyskland tilldelat över 40 miljarder euro i militärt, ekonomiskt och humanitärt stöd – det näst största bidraget inom EU efter USA.
- Migrationen: Omkring 17 miljoner människor i Tyskland har utländsk bakgrund. Integration och sociala utgifter beräknas kosta staten över 30 miljarder euro årligen.
