MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 26 augusti 2025

tisdag 26 augusti 2025

Budgetkaoset över i USA – tills vidare

publicerad 22 januari 2018
Kapitolium i Washington DC, där den amerikanska kongressen har sitt säte.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den amerikanska senaten har enats om att rösta fram en tillfällig budget. Detta innebär att delar av den amerikanska statsapparaten inte längre är nedstängda.

Demokraterna och Republikanerna kom överens om en budget på måndagen, tre dagar efter att delar av statsapparaten tvingades stängas ner. Denna budget är en tillfällig lösning och gäller till och med den 8 februari. Förhandlingarna mellan partierna kommer att fortgå.

Knäckfrågan har varit det omtvistade invandringsprogrammet Daca, som ger 800 000 illegala invandrare uppehållstillstånd i USA. Demokraternas ledare i senaten Chuck Schumer har tidigare sagt att man inte tänker låta president Donald Trump och Republikanerna skrota Daca.

Den senaste gången som statsapparaten i USA stängdes ner var hösten 2013. Då handlade det främst om sjukvårdsreformen Obamacare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Merz: ”Tyskland har inte längre råd med välfärden”

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

publicerad Idag 9:12
– av Jan Sundstedt
Redan för flera decennier varnade regimkritiker för Tysklands destruktiva politik skulle krossa välfärdsstaten – under Merz ser det ut att bli verklighet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tysklands förbundskansler och den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz slår nu fast att landet inte längre har råd att finansiera det nuvarande välfärdssystemet. Samtidigt utesluter han skattehöjningar för medelstora företag och lovar att försvara deras intressen.

— Den välfärdsstat som vi har idag kan inte längre finansieras med det vi producerar i ekonomin, sade Merz vid en partikonferens för Kristdemokratiska unionen (CDU) i Osnabrück på lördagen.

Uttalandet kommer samtidigt som Tyskland sedan krigets utbrott 2022 har skickat närmare 40 miljarder euro i stöd till Ukraina. Landet har också tagit emot miljontals migranter sedan millennieskiftet, vilket medfört mycket höga kostnader för det offentliga.

Merz budskap ligger i linje med vad flera europeiska aktörer argumenterat för de senaste åren – att Europa måste skära ner på välfärden för att istället kunna satsa på militär upprustning. Förbundskanslern själv har tidigare gjort klart att fortsatt stöd till Ukraina är något han prioriterar mycket högt.

Redan för 40-50 år sedan varnade invandringskritiker för att massinvandringen på sikt skulle leda till överbelastade välfärdssystem. De förutspådde att vanliga människor i allmänhet, och särskilt utsatta grupper, i praktiken skulle tvingas betala det högsta priset för massinvandringens konsekvenser och enorma kostnader.

Kräver reformer – men inga företagsskatter

Merz krav på omfattande välfärdsreformer väntas leda till ökade spänningar med koalitionspartnern Socialdemokraterna (SPD). Förbundskanslern erkände att nedskärningar i välfärden kommer att bli svåra för det center-vänsterorienterade partiet att svälja, men uppmanade ändå till samarbete.

Samtidigt gjorde han klart att företagen ska skyddas från skattehöjningar.

— Det kommer inte att bli någon höjning av inkomstskatten för medelstora företag i Tyskland med denna federala regering under mitt ledarskap.

Detta trots att SPD:s vice partiordförande Lars Klingbeil tidigare öppnat för skattehöjningar på medel- och höginkomsttagare för att finansiera välfärden.

SPD varnar för nedskärningar

Socialdemokraterna signalerar motstånd mot rena nedskärningar i välfärdssystemet och Klingbeil betonar att eventuella reformer måste innehålla ”fantasifulla lösningar” snarare än bara besparingar som drabbar arbetare.

— Vi kommer att förbli ett land som hjälper människor som har hamnat i svårigheter, som har blivit sjuka och behöver hjälp, heter det.

Philipp Türmer, ledare för SPD:s ungdomsförbund Jusos, är än mer kategorisk. Om reformernas syfte bara är att skära ner på förmåner, ”kan SPD inte ge vika en tum,” säger han till dagstidningen Stuttgarter Zeitung.

Press från AfD

Koalitionsparterna har redan enats om behovet av att skära ner på socialförsäkringssystemet kraftigt– vilket bland annat omfattar sjukförsäkring, pensioner och arbetslöshetsersättning. Detta på grund av stigande kostnader och budgetunderskott.

Merz kommentarer på lördagen kan ses som ett försök att vinna tillbaka väljare som gått över till det invandrings- och EU-kritiska partiet Alternativ för Tyskland (AfD) och kanslern erkände själv att han inte är nöjd med regeringens resultat hittills.

— Jag är inte nöjd med vad vi har uppnått hittills. Det måste bli mer, sade han till publiken i Osnabrück.

SPD, som traditionellt sett sig som välfärdsstatens försvarare, befinner sig i en svår position efter att partiets väljarstöd kollapsade i det senaste valet. Partiet väntas därför vara ovilligt att backa alltför stora nedskärningar som kan alienera deras kärnväljare ytterligare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moskva: Zelenskyj inte behörig att sluta fred

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 15:10
– av Markus Andersson
Lavrov pekar återigen på att Zelenskyjs presidentperiod egentligen har löpt ut för länge sedan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov öppnar för samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Samtidigt konstaterar han att eventuella fredsavtal kräver en juridiskt legitim undertecknare – något Zelenskyj inte är eftersom hans presidentmandat formellt har löpt ut.

I intervjun, som sändes i NBC på söndagen, lämnar Lavrov dörren öppen för direkta förhandlingar mellan president Vladimir Putin och Zelenskyj – ”förutsatt att detta möte verkligen kommer att avgöra någonting.” Samtidigt påpekar han att det nödvändiga förarbetet för ett sådant toppmöte fortfarande saknas.

Den ryske utrikesministern argumenterar för att Zelenskyj fungerar som Ukrainas ”de facto ledare för regimen”, men lyfter samtidigt fram vad Moskva ser som ett avgörande problem.

— Frågan om vem som ska underteckna avtalet på den ukrainska sidan är en mycket allvarlig sådan.

— Vi skulle behöva en mycket tydlig förståelse från alla om att den person som undertecknar är legitim, förklarar Lavrov vidare.

Inget nyval under kriget

Kärnan i Moskvas kritik ligger i att Zelenskyjs presidentmandat formellt löpte ut för över ett år sedan. Den ukrainske presidenten har inte utlyst nyval med hänvisning till det rådande undantagstillståndet på grund av kriget. Detta har fått Moskva att officiellt förklara honom ”illegitim.”

Lavrov går så långt att han avfärdar Zelenskyjs återkommande önskemål om ett möte med Putin som ”i grunden är ett spel” – och ett försök att stärka sin egen ifrågasatta position.

— Ett spel han är väldigt bra på eftersom han vill ha teater i allt han gör. Han bryr sig inte om substansen, säger den ryske utrikesministern.

”Zelenskyj sa nej till allt”

När det gäller utsikterna för meningsfulla förhandlingar pekar Lavrov på vad han beskriver som Kievs ovilja att kompromissa. Som exempel nämner han hur Zelenskyj tidigare ska ha trotsat USA:s dåvarande president Donald Trump.

— Zelenskyj sa nej till allt… Han förklarade tydligt att ingen kan förbjuda honom att gå med i Nato… han sade offentligt att han inte tänker diskutera några territorier.

De ryska kraven för en fredslösning står i skarp kontrast till Ukrainas position. Moskva insisterar på att Ukraina måste förbli neutralt, genomgå demilitarisering och ”avnazifiering”, samt ”erkänna de nuvarande territoriella realiteterna på marken” – alltså att ge upp anspråken på de områden som nu är under rysk kontroll.

Från ukrainsk sida har man signalerat att Zelenskyj visserligen är beredd att diskutera landets territoriella tvister med Ryssland – men utan avsikt att formellt erkänna några territoriella förluster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA ökar militär närvaro utanför Venezuelas kust

publicerad Igår 12:08
– av Jan Sundstedt
Delar av den amerikanska flottan har de senaste dagarna stävat mot Venezuelas kust.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA har skickat minst tre krigsfartyg till farvattnen utanför Venezuela i vad man uppger vara en insats mot narkotikahandeln. Bolivias president Luis Arce menar däremot att syftet är geopolitisk kontroll över Latinamerika och dess naturresurser.

USA har nyligen utökat sin militära närvaro i Karibien genom att placera tre Aegis-klassade jagare – USS Gravely, USS Jason Dunham och USS Sampson – i farvattnen utanför Venezuelas kust, rapporterar flera medier. Även amfibieattackfartyget USS Iwo Jima lär enligt källor ingå i styrkan.

Insatsen omfattar enligt uppgifter ungefär 4 000 amerikanska militärer, inklusive marinkårssoldater, och sker enligt USA:s officiella uppgifter som en del av kampen mot narkotikahandeln till USA. Särskilt den narkotikahandel som härstammar från den venezuelanska drogligan ”Cartel de los Soles”.

Den amerikanska administrationen understryker att förebyggandet och begränsningen av narkotikaflöden till USA är högprioriterade mål. Utöver jagarna används även spaningsflygplan och en attackubåt i området för att övervaka och bekämpa narkotikasmuggling.

Samtidigt har Venezuela svarat med att mobilisera mer än 4,5 miljoner medlemmar ur landets milisstyrkor för att försvara landets suveränitet. Landets president Nicolás Maduro kallar den amerikanska närvaron för en ”provokation” och ett hot mot Venezuelas territoriella integritet.

Bolivias president: ”En täckmantel”

Washington betraktar Nicolás Maduro som en illegitim ledare och har utlyst en belöning på 50 miljoner dollar för hans gripande. Venezuelas regering avfärdar USA:s anklagelser som politiskt motiverade och grundlösa.

Från Bolivia har president Luis Arce kritiserat USA:s militära upptrappning under ett videotal i samband med Bolivarianska alliansens (ALBA) toppmöte.

Vi vet att bakom detta misslyckade internationella krig mot droger ligger det verkliga målet att geopolitiskt kontrollera Latinamerika för dess naturresurser och att undergräva organiserade folkrörelser så att vi inte kan följa vår egen suveräna väg, säger den bolivianske presidenten.

Han menar att det internationella ”kriget mot droger” i själva verket är en täckmantel för USA:s ambition att geopolitiskt kontrollera Latinamerika och utnyttja regionens naturresurser, samt att krossa folkens självständighet och suveränitet. Arce betonade att Bolivia står fast vid sin suveränitet och fredliga samarbete inom regionen.

Den amerikanska militäruppbyggnaden har skapat oro i Latinamerika, då kritiker menar att åtgärden riskerar att eskalera spänningar och bidra till destabilisering i en redan orolig region.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Merkel erkänner – folkutbytespolitiken drev tyskarna till AfD

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad Igår 11:02
– av Jan Sundstedt
Idag är AfD största parti i stora delar av östra Tyskland - till stor del på grund av den politik som fördes under Merkels styre.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I en ny dokumentär erkänner Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel att hennes gränslösa migrationspolitik 2015 och framåt gjorde så att många tyskar övergav etablissemangspartierna och istället sökte sig till nationalistiska Alternativ för Tyskland.

Trots att hennes migrationspolitik fått långtgående negativa konsekvenser för det tyska folket och samhället betonar Merkel att hon inte ångrar någonting.

”Wir schaffen das” – vi klarar det. Angela Merkels ord från augusti 2015 blev symbolen för Tysklands gränslösa massinvandringspolitik när landet tog emot närmare en miljon asylsökande under en enda höst. Beslutet, som fattades utan bred politisk förankring, kom enligt många bedömare att fundamentalt förändra det tyska samhället.

Nu, nio år senare, tvingas den tidigare förbundskanslern i en dokumentär på public service-kanalen ARD erkänna att hennes politik också fick stora politiska konsekvenser – och att många tyskar övergav de gamla etablerade partierna och istället sökte sig till alternativ som bättre representerade deras intressen.

— Självklart fick mitt beslut människor att ansluta sig till AfD. Och på så vis blev AfD definitivt starkare, säger Merkel i dokumentären.

”Stor uppgift”

EU- och invandringskritiska Alternativ för Tyskland ligger i dag nästan jämsides med Merkels egna kristdemokratiska CDU/CSU i opinionsmätningarna – en dramatisk utveckling som direkt kan kopplas till den massinvandringsvågen 2015 och de samhällsproblem som följde med denna.

Trots detta vägrar Merkel erkänna några misstag. I dokumentären försvarar hon envist både sin politik och sitt omstridda uttalande.

— Det var inte tänkt att uttrycka något annat än att vi står inför en stor uppgift, säger hon om de ökända orden ”Wir schaffen das” – ett löfte som många tyskar i dag anser vara naivt, förljuget och verklighetsfrånvänt.

Kvävd debatt under Merkels era

Under Merkels ledning förde Tyskland kanske Europas mest gränslösa invandringspolitik, samtidigt som all kritik systematiskt avfärdades och motståndare rutinmässigt stämplades som ”rasister” och ”nazister” – en smutskastningsstrategi som fortfarande är vanlig tio år senare.

Tyskland har dessutom några av västvärldens allra hårdaste lagar kring åsiktsbrott. Personer som offentligt kritiserar invandringspolitiken i starka ordalag riskerar omfattande böter och fängelsestraff – en ordning som yttrandefrihetsaktivister menar har skapat en kultur av självcensur och rädsla för att uttrycka vad man egentligen tycker om invandringens konsekvenser.

Trots att mer än var femte tysk Idag röstar på AfD – och partiet är störst i stora delar av Östtyskland, försöker dess motståndare fortfarande kriminalisera det med hänvisningar till att dess politik skulle strida mot den tyska grundlagen.

Alice Weidel AfD Alternativ för Tyskland
AfD-ledaren Alice Wiedel är mycket populär på många håll i Tyskland. Foto: X/@Alice_Wiedel

Retoriskt skifte

De senaste åren har Tyskland och flera andra europeiska länder drastiskt förändrat sin retorik kring migration. Talet om öppna hjärtan och gränslös solidaritet har ersatts av krav på striktare gränskontroller och hårdare asylregler.

I praktiken har dock den tuffare retoriken inte resulterat i någon genomgripande förändring. Massinvandringen fortsätter, om än i något lägre takt, medan utlovade storskaliga utvisningsprogram gång på gång strandat i byråkratiska processer utan att någonsin förverkligas.

I Sverige talas det i Tidöregeringen exempelvis ofta om att det skett ett migrationspolitiskt ”paradigmskifte” – trots att massinvandringen fortsatt befinner sig på historiskt höga nivåer och Sverige tog emot nästan 100 000 migranter förra året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.