MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 18 april 2025

fredag 18 april 2025

Hjärnans kopplingar kan påverka sociala svårigheter hos autistiska pojkar

publicerad 23 februari 2025
– av Redaktionen
Pojkar med större avvikelser i nätverkskommunikation och svagare exekutiva färdigheter hade mer uttalade sociala utmaningar.

En ny studie från A*STAR Institute for Human Development and Potential visar att svårigheter i sociala situationer hos pojkar med autism kan kopplas till avvikande kommunikation mellan vissa av hjärnans nätverk.

Forskningsresultaten, publicerade i Developmental Cognitive Neuroscience, tyder på att variationer i kopplingarna mellan nätverk för uppmärksamhet och självreflektion är associerade med utmaningar i social medvetenhet, kommunikation och tolkning av sociala signaler.

Forskarna använde hjärnskanningar från den offentliga databasen Autism Brain Imaging Data Exchange (ABIDE), som innehåller data från fler än 800 pojkar från 5–14 år. För att skapa en normativ utvecklingsmodell analyserade de först hjärnans kommunikationsmönster hos 321 pojkar utan autism. De fokuserade på sju stora hjärnnätverk:

1. Visuellt nätverk (syn)
2. Somatomotoriskt nätverk (rörelse och känsel)
3. Dorsalt uppmärksamhetsnätverk (fokuserad uppmärksamhet)
4. Ventralt uppmärksamhetsnätverk (detektering av viktiga stimuli)
5. Limbiskt nätverk (känslor)
6. Frontoparietalt nätverk (exekutiva funktioner)
7. Default mode-nätverk (självreflektion och social kognition)

Komplexa samband

Genom att mäta kommunikationen mellan dessa nätverk i vila skapade teamet en typisk utvecklingskurva. Avvikelser från denna modell jämfördes sedan med sociala beteenden hos 418 pojkar med autism och 77 pojkar utan diagnos.

Studien visade att avvikelser i kommunikationen mellan ventralt uppmärksamhetsnätverk och default mode-nätverk var särskilt kopplade till problem inom social medvetenhet, kommunikation och förståelse. Dessa nätverk är särskilt viktiga för att upptäcka socialt relevanta signaler och tolka sammanhang.

Dessutom fann forskarna att exekutiva funktioner – som kognitiv flexibilitet (förmåga att växla mellan uppgifter) och arbetsminne – delvis förklarade sambandet mellan hjärnavvikelser och sociala svårigheter. Pojkar med större avvikelser i nätverkskommunikation och svagare exekutiva färdigheter hade mer uttalade sociala utmaningar.

Begränsningar och framtida forskning

Det bör dock noteras att studien har flera begränsningar. Data var exempelvis tvärsnittsbaserade och utgick inte från långtidsstudier. Dessutom inkluderades endast pojkar och majoriteten av deltagarna var mellan 9 och 12 år vilket innebär att resultaten är mest relevanta för just det specifika åldersspannet.

Forskarna planerar att validera resultaten med upprepade mätningar över tid och undersöka liknande samband hos andra neuropsykiatriska tillstånd som ADHD och dyslexi.

Enligt forskarna kan normativ modellering – en teknik som jämför individers hjärnkommunikation med en typisk utvecklingskurva – bli en viktig metod för precisionsdiagnostik och skräddarsydda interventioner. Att identifiera specifika hjärnrelaterade biomarkörer kan också öka förståelsen för att autism tar sig olika uttryck och kan innebära olika svårigheter för olika individer samt underlätta utvecklingen av mer effektiva stödstrategier.

Studien belyser särskilt exekutiva funktioner som ett potentiellt målområde för interventioner för att förbättra social funktion hos barn med autism.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Instagram eldar på narcissism

publicerad Idag 6:58
– av Sofie Persson
Narcissister gillar att lägga upp selfies på sig själva.

Tidigare studier har bekräftat att Instagram lockar till sig narcissister, men nu visar en svensk studie att Instagram faktiskt också kan spä på vår narcissism. Speciellt inom fitnesskulturen på sociala medier är det viktigare att visa upp en manipulerad bild på en vältränad kropp än exempelvis den praktiska nyttan av en stark kropp.

”Fitspiration” fångar kärnan i det som är mindre bra med sociala medier, säger forskaren Aurélien Daudi.


Artikeln publicerades ursprungligen den 11 oktober 2022.


Instagram ligger sedan länge i topp när det handlar om sociala medier. Med sina ungefär 1,4 miljarder användare slår man inte Meta-modern Facebook, men ligger heller inte långt efter. På Instagram har man som användare möjlighet att dela sitt liv, eller vad man önskar, i bilder och möjligen är det därför inte föga förvånande att det drar till sig en hel del narcissister.

Flera tidigare studier visar att narcissister ofta är aktiva på sociala medier och främst de som inkluderar fotodelning. I en studie från Korea 2016 visas att narcissisten ofta, kanske inte överraskande, gillar att lägga ut selfies och byter gärna profilbild oftare än en icke narcissistisk person. Selfie-användning på sociala medier har också länkats samman till att kunna förutspå narcissism.

I en annan studie från 2016 visas att narcissister generellt använder Instagram eftersom man kan manipulera bilder och även hur ens liv framställs, vilket enligt studiens författare lockar personer med narcissistiska drag. I samma studie kom man även fram till att narcissister ofta lägger ut bilder som framhäver deras fysiska drag och speciellt inom fitness och hälsa.

I en ny svensk studie från Malmö universitet har man genom en filosofisk och psykoanalytisk analys kommit fram till att den så kallade fitnesskulturen på sociala medier faktiskt kan elda på vår narcissism. På Instagram använder man ofta hashtaggar som exempelvis ”fitspiration” och är möjligen tänkt från början att inspirera till träning, men bilderna innehåller inte alltid träning.

Bilderna på sociala medier visar oftast inte själva träningen även om bildtexterna många gånger innehåller tydliga referenser till träning. Bilderna visar i stället snygga poseringar och framhäver utvalda kroppsdelar, säger forskaren Aurélien Daudi. ”Fitspiration” fångar kärnan i det som är mindre bra med sociala medier.

Precis som tidigare studier konstaterat har även Daudi kommit fram till att man, speciellt på bildbaserade sociala medier som Instagram, manipulerar och visar upp det man vill, vilket inom ”fitspiration” kan innebära en snygg och vältränad kropp.

Bakom en publicerad bild finns oftast väldigt många fler varianter av bilden och den bästa, mest perfekta bilden publiceras. Den status som bilden visar upp blir viktigare än att visa att man faktiskt har praktisk nytta av en stark kropp, säger Daudi.

Bilderna på sociala medier visar ofta inte själva träningen. Foto: Pexels

Daudi menar att när man lägger ut sådana bilder blir det snarare ett budskap om ett ”jag”, än om ett budskap om inspiration till träning. Detta innebär att Instagram bjuder in den som publicerar bilder att anta sin egen narcissism, vilket inte är bra. Alla har någon form av narcissism inom sig och detta kan elda på den.

Narcissism används ofta som ett skällsord, men inom psykoanalys beskriver begreppet också en drivkraft, att vilja och begära något för egen del. Det finns anledning att kontrollera narcissismen, och i sociala sammanhang hålls den normalt i schack. På Instagram späs den i stället på, säger Daudi.

När man ständigt exponeras för bilder på personer som visar skönmålade bilder av sig själv skapar det en känslomässig disharmoni inombords som kan göra att man känner sig otillräcklig. Då kanske man lägger ut fler upphöjda bilder på sig själv på jakt efter positiv respons för att döva den känslan, vilket i sin tur ger upphov för ännu mer narcissism. Det blir en enda stor ond cirkel, vilket kan sluta med psykisk ohälsa.

Sociala medier och hashtaggar som ”fitspiration” kan dock fungera som motivation till träning, vilket är bra, men då ska man också publicera i det syftet.

Sociala medier-bilden kan motivera till träning, men om motivationen kommer utifrån – att man tränar för att behaga andra snarare än av inre motivation – så följer också risken för fler negativa effekter, menar Daudi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare skapar unik hjärnkarta med hjälp av mus och filmklipp

publicerad 15 april 2025
– av Redaktionen
Forskarna tror att tekniken som utvecklats kan bli användbar för att identifiera störningar i hjärnan.

Med hjälp av en mus som fick titta på olika filmklipp, från bland annat The Matrix, har forskare skapat den största funktionella 3D-kartan över en del av en däggdjurshjärna någonsin. Den högupplösta kartan innehåller mer än 200 000 hjärnceller.

Tankar, känslor, tal och rörelser styrs av neuroner i hjärnan som skickar signaler via axoner, dendriter och synapser. Men hur nätverk av nervceller samverkar – och hur störningar i dessa kopplingar kan bidra till sjukdomar som Alzheimers eller autism – är ännu inte fullständigt kartlagt.

Du kan ställa upp tusen hypoteser om hur hjärncellerna kan göra sitt jobb, men du kan inte testa hypoteserna om du inte vet det kanske mest grundläggande – hur cellerna är kopplade till varandra, säger Clay Reid, forskare vid Allen Institute, till CBC.

I ett nytt projekt, som presenteras i totalt åtta studier av ett globalt team med över 150 forskare, vill man ta ännu ett steg framåt i hjärnforskningen genom att kartlägga delar av en mushjärna. Under två timmar fick musen titta på olika klipp från filmer, bland annat från The Matrix, och sedan lyckades forskare kartlägga celler i en kubikmillimeter av musens hjärnvävnad och genom det skapa en högupplöst 3D-karta. Den innehåller över 200 000 hjärnceller, varav omkring 82 000 är neuroner.

Den tidigare mest detaljerade kartan över en människohjärna innehåller 16 000 neuroner.

Som att titta på ”nattens stjärnor”

Den nya kartan fångar också aktiviteten hos tiotusentals nervceller som avfyrar signaler och interagerar med varandra för att bearbeta visuell information. Resultaten ”är verkligen fantastiskt vackra”, säger Forrest Collman, neurovetare vid Allen Institute, som är medförfattare till studien.

När man tittar på det får man verkligen en känsla av vördnad inför komplexiteten i hjärnan som är väldigt lik den när man tittar upp på nattens stjärnor, säger han till Nature.

Forskarna kallar projektet ett nytt grundläggande steg inom hjärnforskningen och tror att tekniken som utvecklats kan bli användbar för att identifiera störningar i hjärnan. Nästa steg är att kartlägga en hel mushjärna.

Den teknik som utvecklats i det här projektet kommer att ge oss vår första chans att verkligen identifiera någon form av onormalt mönster av konnektivitet som ger upphov till en störning, säger Sebastian Seung, neurovetare och datavetare från Princeton, en av studiens ledande forskare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dödsfall efter covidvaccin berodde på sprutan – i de flesta fall

Kritiserade covidvaccineringen

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen
Kardiologen Peter McCullough är en av forskarna bakom studien.

I en ny studie härleder läkare covidvaccin som direkt eller bidragande orsak i tre av fyra fall av 325 granskade obduktioner där individer tagit injektionerna före dödsfallet.

Forskarna har granskat totalt 44 vetenskapliga artiklar med de sammanlagt 325 obduktionsfall man kunnat finna av personer som avlidit efter att de injicerats med covidvaccin. För att hitta artiklarna användes sökord som “COVID-19 Vaccine”, “SARS-CoV-2 Vaccine”, “COVID Vaccination”, “Post-mortem” och “Autopsy”.

I varje enskilt fall granskade tre oberoende läkare obduktionsresultaten för att bedöma om covidvaccinet kunde vara den direkta orsaken eller en bidragande orsak till dödsfallet.

Bland andra är den tidigare kardiologen Peter McCullough en av forskarna bakom studien. McCullough har varit en mycket stark kritiker till covidpolitiken inklusive massvaccinationskampanjen, och yrkade bland annat starkt på att personer under 50 år och de som haft infektionen inte behövde injicera sig med covidvaccinerna.

Myokardit och plötslig hjärtdöd

Studien, som publicerats i den kvalitetsgranskade tidskriften Public Health Policy and the Law, visar att minst två av tre läkare i 74 procent av fallen bedömde att covidvaccinationen var en direkt eller bidragande orsak till dödsfallet.

De vanligaste dödsorsakerna var plötslig hjärtdöd, lungemboli, hjärtinfarkt, VITT (vaccininducerad trombos), myokardit, inflammatoriskt syndrom och hjärnblödning. De flesta dödsfall som studerats inträffade inom en vecka efter vaccination.

Den svenske läkaren Nils Littorin har kommenterat studien och menar att resultaten är slående.

 

Vädjar efter fördjupade studier

Mönstren som framgår av studien tyder enligt författarna på att det finns ett orsakssamband mellan covidvaccination och ökad dödlighet, samtidigt som man efterlyser och vädjar om betydligt mer omfattande och djupgående studier på området.

Ytterligare brådskande undersökningar krävs för att klargöra våra resultat”, skriver forskarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Game of Thrones-varg återskapad

Den biologiska mångfalden

publicerad 9 april 2025
– av Redaktionen
Idag lever de tre valparna på hemlig ort, omgärdade av stängsel och övervakade av säkerhetspersonal, drönare och kameror.

Tre valpar av jättevarg, även kallad skräckvarg, har nu återskapats av forskare i Texas. Det är det första framgångsrika fallet i världen av så kallad ”de-extinction” – återupplivandet av ett tidigare utdött djur.

Vargarten Aenocyon  dog ut för ungefär 12 500 år sedan och levde i Nordamerika. Den var större än dess nu levande släkting vargen och kunde bli omkring 1,5 meter i höjd samt väga mellan 50 till 80 kilo. Den hade också tjockare päls och bredare käke än vår nutida varg.

Forskare vid biotech-företaget Colossal Bioscience har hämtat dna från fossiler av den utdöda jättevargen för att sedan sedan undersökas för att fastställa genetiska egenskaper som färg, päls och storlek. Sedan har informationen använts för att modifiera celler hos den nutida släktingen gråvarg. Totalt har man gjort 20 genmodifieringar i 14 olika gener. Friska utvecklade embryon överfördes sedan till tamhundar, som var stora blandrashundar, som sedan fungerade som surrogatmammor.

Vårt team tog DNA från en 13.000 år gammal tand och en 72.000 år gammal skalle och skapade friska vargvalpar, Ben Lamm, Colossals medgrundare och VD, enligt CNN.

Den första oktober 2024 föddes två hanvalpar och i januari i år föddes även en tik.

Game of Thrones författare investerar

Jättevargen, känd som ”dire wolf” på engelska, har gjort starka avtryck i populärkulturen – inte minst i böcker, filmer och tv-serier. Mest känd är den från fantasyserien Game of Thrones, där familjen Stark har en skräckvarg som sitt husdjur och vapensymbol.

Faktiskt är det så att författaren bakom bokserien, George R R Martin, är med som investerare till bolaget och de genmodifierade vargarna. Han är också ”kulturell rådgivare” åt företaget, som även skickat ut en pressrelease kring artens kulturella inflytande. Böckerna gjordes även till en populär tv-serie av HBO.

Hanarna har fått namnen Romulus och Remus, samtidigt som tikvalpen fått namnet Khaleesi, vilket är en titel som karaktären Daenerys har i bokserien – som visserligen inte ingår i Stark-familjen, utan i Targaryen som har en drake på sitt sigill.

Inte en ”skräckvarg”

Även om forskarna bakom de genmodifierade valparna menar att det handlar om ”de-extinction”, påpekar andra forskare att det inte riktigt är så det ligger till. Likheterna är främst i utseendet, inte i själva dna:t.

Det här är en gråvarg med modifierad arvsmassa, inte en ”skräckvarg”, säger arvsmasseforskare Emily Roycroft till ABC. De genetiska ändringarna kan ha gett dessa vargar en ljusare päls för att påminna om en skräck – men vad som gör en art är mer än bara ytan.

Biotech-företaget betonar att målet inte är att återskapa arter med exakt genetisk identitet, utan att skapa så kallade ”funktionella kopior”. Tekniken bakom jättevargen hoppas man även kunna använda för att hjälpa utrotningshotade djur.

Vårt mål med de-extinction är alltid att skapa funktionella kopior av dessa utrotade arter. Vi fokuserade på att funktionella kopior som vi visste skulle leda till en av dessa nyckelegenskaper, säger Beth Shapiro, Colossals vetenskapliga chef.

Hemlig ort

Idag lever de tre valparna på hemlig ort i ett 2 000 hektar stort område med ett tre meter högt stängsel och övervakas ständigt av säkerhetspersonal, drönare och även kameror. Valparna är vana vid människor, men inte tama, och befinner sig fortfarande i en ungdomsfas.

Vi ser fortfarande en hel del ungdomsbeteenden. Vi har inte sett dem uttrycka alla sina beteenden fullt ut, säger Matt James, Colossals djurchef. De är en fantastisk möjlighet för oss att lära oss massor om utrotning, om kloning, om genetisk redigering och alla effekter efter det.

Colossol arbetar också mot att återuppliva mammuten, dronten och den tasmanska tigern.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.