Annons:

Brittisk fältmarskalk: Ukraina kan inte vinna mot Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 19, 2025 – av Markus Andersson
Även med utökat västerländskt stöd bedömer Lord David Richards att Ukraina inte kan vinna kriget.

En av Storbritanniens högst rankade militärer bedömer att Ukraina aldrig kommer kunna besegra Ryssland på slagfältet och istället bör förhandla om fred.

I en intervju med The Independents podcast World of Trouble argumenterar fältmarskalk Lord David Richards för att Ukraina helt enkelt inte har kapacitet att driva ut ryska styrkor från sitt territorium och istället bör söka en förhandlingslösning.

Richards, som befordrades till landets mest prestigefyllda militära femstjärniga rang tidigare i år och ledde Nato-styrkor under truppförstärkningen i Afghanistan, är kritisk till hur Ukrainas allierade hanterat stödet.

— Vad vi har gjort i fallet Ukraina är att uppmuntra Ukraina att slåss, men inte gett dem möjligheten att vinna, säger den tidigare försvarsstabschefen.

Annons:

När Richards ombeds reflektera över Ukrainas chanser att lyckas mot Ryssland är han tydlig.

— Min uppfattning är att de inte skulle vinna.

När intervjuaren frågar om Ukraina kunde vinna även med rätt resurser blir svaret kort.

— Nej

Pressad ytterligare om huruvida rätt resurser skulle kunna göra skillnad upprepade han sitt svar och lade till:

— Nej, de har inte mankraften.

Ingen existentiell fråga för Väst

Richards, som är den ende brittiske officeren att ha befäl över stora amerikanska truppstyrkor i strid sedan 1945, menar att utsikterna för Ukraina är dystra.

— Om vi inte skulle gå in tillsammans med dem – vilket vi inte kommer att göra eftersom Ukraina inte är en existentiell fråga för oss. Det är den däremot uppenbarligen för ryssarna.

— Vi har beslutat att eftersom det inte är en existentiell fråga kommer vi inte att gå i krig. Vi är, kan man hävda – och jag accepterar det helt – i någon form av hybridkrig med Ryssland. Men det är inte detsamma som ett skjutande krig där våra soldater dör i stort antal, fortsätter Richards.

Han betonar att trots sympatin för ukrainarna och deras prestationer anser han fortfarande att kriget inte ligger i Västs vitala nationella intressen.

— Min känsla är att det bästa Ukraina kan åstadkomma, och man ser redan att president Zelenskyj, som är en inspirerande ledare... det bästa de kan nå är en sorts oavgjort resultat.

Zelenskyj mötte Trump

Uttalandet kommer efter att Volodymyr Zelenskyj flugit till Washington DC för att träffa Donald Trump och försöka övertyga honom om att ge Ukraina Tomahawk-kryssningsrobotar.

Men Zelenskyjs planer att sätta press på Trump verkar ha motarbetats av Vladimir Putin, som talade med den amerikanske presidenten timmar innan mötet i Vita huset med den ukrainske ledaren.

Vid en fullsatt presskonferens verkade Trump tveksam till att ge bort amerikanska vapen, samtidigt som han behöll en vänlig ton med Zelenskyj. Den amerikanske presidenten betonade sitt eget lands behov av att upprätthålla lager.

Zelenskyj sa väldigt lite, förutom att artigt föreslå att Ukraina skulle kunna erbjuda sin drönarteknologi i ett utbytesavtal. Trump verkade öppen för idén.

Efter toppmötet sa Zelenskyj att Trump inte hade sagt nej till idén om Tomahawk-robotar – men inte heller ja.

Irakkriget byggde på lögner

I den omfattande intervjun om sitt militära liv avslöjade fältmarskalken att även om hans karriär varit framgångsrik har det funnits tillfällen då han hamnat i konflikt med etablissemanget och ofta varit oense med sina militära och politiska överordnade.

Som generalmajor och biträdande arméchef under general Sir Mike Jackson säger han att det var uppenbart för honom att Tony Blairs regering ljög om sina påståenden att Saddam Hussein utvecklade kärnvapen i Irak.

Tony Blairs regering ljög om irakiska massförstörelsevapen för att legitimera invasionen. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 4.0

Tillsammans med andra höga officerare ifrågasatte han lagligheten av Storbritanniens beslut att gå med amerikanska styrkor i invasionen av Irak 2003.

Innan britterna gick med i invasionen presenterade Blair ett underrättelsedokument för parlamentet som påstod att den irakiske diktatorn utvecklade kärnvapen.

"Det här stinker"

Dokumentet, som sedan dess hånas som "det tvivelaktiga dokumentet" för sina ogrundade påståenden, orsakade fasa bland höga officerare som hade tillgång till den verkliga underrättelseinformationen.

— Jag och andra uppmuntrade försvarsstabschefen att ifrågasätta om detta var lagligt och vad som var grunden för denna underrättelseinformation, säger Lord Richards.

— Jag minns att en officer – som jag inte kommer att namnge men som var på underrättelsesidan – sa: 'Oroa dig inte. Vi kommer att hitta något att lägga till. Vi hittar något om det. Vi kommer att rättfärdiga det vi gjorde', berättar han.

— Jag gick tillbaka och sa till Mike Jackson: 'Det här stinker'.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Zelenskyjs tidigare pressekreterare nekades tillträde till Europaparlamentet

Kriget i Ukraina

Publicerad september 16, 2026 – av Emil Fjellstedt
Julija Mendel talar framför en samling mikrofoner utanför en byggnad i Kiev.
Julija Mendel vid en pressbriefing utanför presidentkansliet i Kiev den 3 juni 2019, samma dag som hon tillträdde som Volodymyr Zelenskyjs pressekreterare.

Julija Mendel, Volodymyr Zelenskyjs tidigare pressekreterare, nekades enligt egen uppgift under onsdagen tillträde till Europaparlamentet i Strasbourg – samma dag som hon skulle tala vid ett sidomöte om diplomati i stället för eskalering i kriget i Ukraina. Själv kopplar hon avvisningen till de personliga sanktioner Zelenskyj undertecknade tre dagar tidigare.

Sidomötet tillkännagavs av Alternativ för Tyskland (AfD) och var inplanerat till klockan 18. I centrum stod ett tal av Mendel om kriget i Ukraina och hur konflikten kan avslutas. Det var inget officiellt plenarärende.

Samma dag höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt State of the Union-tal i plenisalen. På eftermiddagen debatterade ledamöterna EU:s stöd till Ukraina.

På eftermiddagen skrev Mendel på X att hon nekats tillträde till Europaparlamentet på dagen för sitt tal, och att hon tillskriver det Zelenskyjs sanktioner. Europaparlamentet har inte bekräftat något skäl. Hon skrev samtidigt att talet ändå skulle hållas; om det genomfördes har inte kunnat verifieras.

Sanktioner tre dagar före talet

Den 13 september undertecknade Zelenskyj ukas nr 901/2026 om personliga sanktioner. Presidentkansliet namnger Mendel bland tio ryska och ukrainska personer som enligt Kiev sprider desinformation och rysk propaganda. Enligt ukrainska och internationella medier gäller restriktionerna i tio år och omfattar frysta tillgångar, förbud mot kapitalutförsel och indragna statliga utmärkelser. Hon är den enda ukrainska medborgaren på listan.

Mendel var Zelenskyjs pressekreterare 2019–2021 och har därefter blivit en av hans mer profilerade kritiker. Samma dag som dekretet skrev hon att sanktioner mot ukrainska medborgare är grundlagsstridiga och att Zelenskyj använder dem mot den som förespråkar fred.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lettlands importcensur mot Ryssland slår även mot klassiker

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bokformad installation i den stora hallen på Lettlands nationalbibliotek i Riga
Lettlands importförbud gäller trycksaker med ursprung i Ryssland eller Vitryssland, oavsett innehåll. Bilden visar Nationalbiblioteket i Riga.

Lettlands regering vill stoppa vad den betecknar som rysk "propaganda" men stänger samtidigt importvägen för klassisk litteratur i utgåvor från Ryssland och Vitryssland. Böckernas innehåll spelar ingen roll. Det ursprungsbaserade förbudet får därmed en censurliknande verkan även mot klassisk litteratur – samtidigt som bokhandlare räknar med fortsatta leveranser via andra EU-länder.

Importförbudet trädde i kraft den 1 september 2026, efter regeringens godkännande av den slutliga varulistan den 25 augusti. Böcker, tidningar och andra trycksaker omfattas, enligt lettiska public service LSM. Regleringen gäller till den 1 juli 2027 och ska omprövas årligen.

Även varor med ursprung i Ryssland eller Vitryssland som importeras från andra tredjeländer omfattas. En omväg genom ett land utanför EU gör alltså inte importen tillåten. Förbudet går utöver EU:s gemensamma sanktioner och omfattar varor som ännu inte täcks av dem.

Ursprungslandet avgör – inte vad boken innehåller

Utrikesministeriet anger tre syften: att skydda Lettlands säkerhetsintressen, minska Rysslands och Vitrysslands exportintäkter och begränsa inflödet av vad ministeriet betecknar som ryskt "propagandamaterial". I AFP:s uppföljning beskriver ministeriet åtgärden som ett skydd mot vad det kallar "desinformation" och "krigspropaganda".

Men regeringen skiljer inte en klassiker från vad den betecknar som en "propagandaskrift". Kulturpolitiskt fungerar stoppet som en bred importcensur: även utgåvor av klassisk rysk litteratur träffas om de har ursprung i något av de två länderna. Det är inte författarskapet eller språket som avgör vilka böcker som stoppas vid importen.

Juridiskt är detta ett importförbud efter varans ursprung, inte innehållsgranskning eller ett titel-för-titel-förbud. Det förbjuder varken ryska språket, innehav av böcker eller försäljning ur befintliga lager.

Bokhandlarna räknar med omvägar och prispåslag

Bokhandlaren Rihards Jerums uppger för Meduza att leveranser kan tullklareras i ett annat EU-land och därefter röra sig inom unionen. Han framhåller också att försäljningen inte är förbjuden. Bokhandlarnas bedömning är därmed att böckerna kan fortsätta nå lettiska hyllor, men genom andra leveransvägar.

Arina Lindanen, ägare till Vilki Books i Riga, väntar sig krångligare logistik och omkring 1–2 procent högre priser. Både hon och Jerums beskriver stark efterfrågan på ryskspråkiga klassiker och uppger att sådana utgåvor ofta inte trycks kommersiellt utanför Ryssland och Vitryssland. Jerums nämner Fjodor Dostojevskij och Michail Bulgakov som ständiga försäljningsframgångar.

Det motsäger utrikesministeriets besked att varorna inte är unika och att tillräckliga alternativ finns på andra marknader. Utrikesminister Baiba Braže har enligt Meduza medgett att priser kan stiga, men anser att böcker kan ersättas med produkter från andra länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lavrov: Trump ser frågan om Ukrainas Natomedlemskap som avslutad

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Redaktionen
Sergej Lavrov i blå kostym vid ett möte.
Enligt Sergej Lavrov ser Donald Trump frågan om Ukrainas Natoanslutning som avslutad.

MOSKVA (Xinhua) -- Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade på tisdagen den 8 september att USA:s president Donald Trump betraktar frågan om Ukrainas medlemskap i Nato som avslutad.

Rysslands president Vladimir Putin har tidigare sagt att ett ukrainskt Natomedlemskap kommer att skapa hot mot Ryssland och inte kommer att öka Ukrainas egen säkerhet. Putin har också tidigare betonat att detta hot var en av orsakerna till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Trump sade för det första att man ska glömma att ens försöka dra in Ukraina i Nordatlantiska alliansen. Han sade att detta stod klart långt före Putins uttalanden. Frågan är avslutad, och det finns ingen anledning att försöka blåsa liv i den igen, sade Lavrov i ett tv-program.

Ryssland är redo att fortsätta samtalen med USA om Ukraina, sade han.

De erkänner de grundläggande förhållandena och försöker vara till nytta utifrån dem. Jag anser att detta förtjänar stöd.

Lavrov tillade att Rysslands diskussioner med USA:s sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner i Moskva utgår från Trumps ståndpunkt att inte ta in Ukraina i Nato och att erkänna verkligheten på marken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rapport: Bedrägerier och slöseri slukade 1,2 miljarder dollar av Ukrainas vapenpengar

Kriget i Ukraina

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ukrainska soldater avfyrar en bandgående 2S7 Pion-artilleripjäs.
Ukrainska soldater avfyrar en 2S7 Pion. Enligt NYT:s genomgång fortsatte leverantörer att få nya kontrakt trots tidigare leveransmisslyckanden.

Ukrainska myndigheter förlorade omkring 1,2 miljarder dollar på bedrägerier, slöseri och misskötsel i militär upphandling under 2024, enligt The New York Times genomgång av konfidentiella statliga revisioner. Leverantörernas tidigare misslyckanden hindrade inte nya beställningar.

Förlusterna under ett enda år framgår av interna ukrainska revisioner, rapporterar The New York Times. Granskningen beskriver en militär upphandling där företag fortsatte att få kontrakt trots tidigare avtalsbrott.

Sju av Ukrainas tio största militära leverantörer fick nya beställningar trots bedrägeriutredningar, tidigare uteblivna leveranser eller att företagsledare gripits på korruptionsanklagelser.

Nya avtal utan ett enda fullgjort kontrakt

Revisorerna identifierade 18 företag som hade fått nya kontrakt trots att de tidigare inte uppfyllt sina åtaganden. Sex av dem hade inte fullgjort ett enda kontrakt.

Även valet av pris kostade stora belopp. Omkring 126 miljoner dollar gick förlorade genom att lägre anbud förbigicks och vapen köptes till överpriser.

Ett konkret exempel gällde turkisk ammunition till raketartilleri. Den köptes via en tjeckisk mellanhand för omkring 5 100 dollar styck, trots att tillverkaren uppges ha erbjudit direktleverans för omkring 4 200 dollar styck.

Oanvändbara granater – sedan fler beställningar

Det statliga företaget Pavlohrad Chemical Plant uppges ha levererat 233 000 oanvändbara granatkastargranater. Ändå fick företaget fler affärer.

Bland de nya uppdragen fanns ett kontrakt på att leverera nästan alla Ukrainas 122-millimeters artillerigranater under 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.