MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 17 september 2025

onsdag 17 september 2025

 

Kommentar: Är detta slutet för Astrid Lindgrens landsbygd?

I en ny utredning deklarerar Elisabeth Nilsson att man bör slopa lagen om betesrätt för att stärka konkurrensen inom mjölkindustrin, trots att expertyttranden bedömer att förslaget har uppenbara svagheter. Om Astrid Lindgrens beteslag försvinner kommer både djur och människor att bli förlorare - samtidigt som ett kapitel av den folkkära författarinnans Sverige blir ett minne blott.

publicerad 6 september 2024
– av Sofie Persson
Sommarbete kommer inte längre att vara en självklarhet för svenska kor om förslaget går igenom.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I Sverige har ett fåtal djur inom livsmedelsindustrin rätt till utevistelse. För värphöns var det tidigare standard att hålla dem i burar, men i takt med att konsumenterna blivit mer medvetna är frigående höns nu en vanligare lösning. Däremot hålls de inte så sällan inomhus där sjukdomar ofta sprids, men trots det är det mestadels ekologiska producenter, snarare än konventionella, som låter sina höns gå ute. Ägg från frigående höns utomhus är därför vanligtvis betydligt dyrare än ägg från frigående höns inomhus.

För värphöns kan man ändå konstatera att det går framåt, om än långsamt, med djurhållningen. Men när det gäller kreatur är det nu dags att istället välja att gå bakåt.

I förslaget från regeringens utredare Elisabeth Nilsson vill man slopa den lag som idag kräver att mjölkkor får gå ute på sommarbete varje år. Notera att lagen endast tillåter mjölkkor att vara ute, inte kalvar eller tjurar.

Astrids arv kan försvinna

Bakgrunden till lagen ligger i Lex-Lindgren som kom 1988, som en födelsedagspresent från dåvarande statsminister Ingvar Carlsson till den folkkära författarinnan Astrid Lindgren. Astrid var drivande i djurrättsfrågor och särskilt om just hur illa grisar, höns och även kor behandlades i Sverige. Tillsammans med veterinären Kristina Forslund skrev hon åtskilliga artiklar där man kritiserade djurhållningen i Sverige, artiklar som sedan samlades i boken Min ko vill ha roligt. Astrid blev dock inte helt nöjd när lagen kom, eftersom hon ansåg att regeringen inte tagit i ordentligt när det gäller djurens välmående. ”Det var fisigt”, menade Astrid. ”Att lova en särskild födelsedagspresent och sen ta tillbaka hälften”.

Vad skulle Astrid Lindgren säga när hela lagen, som trots allt baserades på hennes insatser, nu kanske helt och hållet försvinner. Det går nästan att känna hur hon vrider sig bestämt i graven när regeringen vill ta bort ännu en bit av det som är Sverige. En bit som hon kämpade länge för.

För kor på en sommaräng är väldigt svenskt, måste man ändå säga. Det är idyllen av en svensk sommardag ute på landet, där man tänker tillbaka på det bondesamhälle Sverige är uppbyggt av. Också det som Astrid Lindgren berättat om i sina sagor som bygger mycket på hennes uppväxt. Som bygger på Sverige.

Det var väldigt viktigt för Astrid Lindgren att svenska djur hade det bra. Montage. Foto: Astrid Lindgren, Kim Hansen/CC BY-SA 3.0

Kritik från experter

Det är förvånande att regeringen, med Sverigedemokraterna, skulle välja att plocka bort en sådan viktig del av Sverige. Speciellt också när särskilda yttranden från en expertgrupp i utredningen pekar mot brister i förslaget om slopad betesrätt, där man bland annat betonar att nuvarande forskning tyder på att mjölkkor som får beta faktiskt är friskare.

Bland annat konstaterar Jordbruksverkets djurskyddschef, Helena Elofsson, att utredningen vill ha ”färre och mindre detaljerade djurskyddsregler” och att ”förslaget saknar fullständig analys”. Dessutom går det i motsatt riktning för EU:s nya förslag till djurskyddsregler, där det finns en ”tydlig koppling till vetenskap som utredningen saknar”.

Tilläggas kan att de nya förslagen inom djurskyddslagstiftningen i EU, som presenterades i slutet att förra året och som bland annat innebär ett ökat skydd av djur under transport och större skydd för hundar och katter inom kommersiell försäljning, kritiserades av den svenska regeringen för att vara ”otillräcklig” eftersom man endast levererade två förslag. Samtidigt vill regeringen ta bort en djurskyddslag i Sverige.

Experten Gunnela Ståhle, som yttrade sig i utredningen, kommenterar efteråt på sin blogg att det tydligt framgår att det finns svagheter i utredarens förslag från alla i expertgruppen, men att utredaren verkar ha ”slagit dövörat till” och ger Elisabeth Nilsson ett dåligt betyg som utredare.

Vilket Sverige vill vi ha?

Ingen mår bra av att aldrig få komma ut. Inomhus är luften sämre och vi alla, oavsett människa eller djur, är i behov av att andas lite renare luft och få solljus. Rent krasst blir vi sjuka av att vistas mycket inomhus. Ska kor hållas på lösdrift inomhus kan vi nog räkna med fler sjukdomar inom livsmedelsindustrin. Som om vi inte fått nog av all salmonella inom äggproduktionen.

Fler sjukdomar betyder mer mediciner som antibiotika, och mer misär inom livsmedelsindustrin. Sämre produkter för oss konsumenter.

Troligen kommer vi som konsumenter att kunna välja att köpa ladugårdsmjölk eller betesmjölk. Kommer då betesmjölk att bli, precis som ägg från frigående utehöns, dubbelt så dyr att köpa i butik? Konsumenten kommer troligen att bli utnyttjad och behöva betala mer för mjölk från betande kor, för det är ju den de flesta av oss vill köpa.

Vill vi verkligen att våra mjölkkor ska vara inomhus året om? Foto: Minvr.gov.ru

Enligt en undersökning ansåg exempelvis 95 procent att det är viktigt eller mycket viktigt att kor får beta, enligt initiativet Jag vill beta, där man kan skriva under för kornas betesrätt. Trots detta välkomnar Sveriges Mjölkbönder och Lantbrukarnas riksförbund LRF förslaget där man bland annat menar att lantbrukare kan ”stärka sin konkurrens”. Att korna kommer att må sämre verkar inte vara lika viktigt.

Är det dit vi vill att Sverige ska vara på väg?

En tröst är att både KRAV och Norrmejerier, oavsett om förslaget går igenom eller inte, kommer att fortsätta ha sina kor utomhus, då de anser att betande kor är viktigt. Frågan är vart förtroendet för regeringen kommer att landa hos konsumenterna. Eller ja, hos väljarna.

Fakta: Lagen om betesrätt

I Djurskyddsförordningen (2019:66) står att "Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader ska hållas på bete sommartid" och att "Andra nötkreatur än sådana som hålls för mjölkproduktion ska sommartid hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute". Det gäller dock inte djur som är yngre än sex månader, tjurar eller djur som hålls i karantän.

Vidare i Djurskyddslagen står bland annat att djur ska hållas så att de kan "utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende)" samt att man ska förebygga beteendestörningar.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har under en tid arbetat aktivt för att slopa betesrätten, där man bland annat står bakom en studie där 1500 kor hålls inomhus för att undersöka mjölkkors djurvälfärd förändras efter vistelse i lösdriftsstall under alla årstider.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Avverkning kan ha förvärrat skyfallsolyckorna

publicerad Idag 8:32
– av Redaktionen
Ett godståg med ammunition och diesel spårare ur efter skyfallen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Skogsstyrelsen har under flera år varnat för att avverkning nära infrastruktur ökar riskerna vid skyfall. Nu visar en analys att avverkningen delvis kan ha bidragit till de senaste olyckorna i Västernorrland.

De senaste veckorna har skyfallen i Västernorrland orsakat kaos i samhället. Ett stort antal vägar har förstörts, tåg med farligt gods har spårat ur och en person har även avlidit till följd av olyckorna. I Kramfors kom det exempelvis 123,5 millimeter regn på ett dygn, vilket är det högsta som uppmätts i september sedan 1913 – enligt statistik från SMHI.

En av orsakerna bakom kaoset kan vara det svenska skogsbruket, enligt en analys som Skogsstyrelsen genomfört. Två av de värsta olyckorna i Västernorrland har nämligen skett i områden där man avverkat mycket skog de senaste åren, visar underlaget som Bonniertidningen DN tagit del av.

Den ena olyckan skedde utanför Härnösand, där en man körde ner i en spricka i en förstörd väg och avled. Den andra olyckan handlar om godståget som spårade ur i Skorped vid en sjö, där tåget innehöll bland annat ammunition och diesel.

Skogsstyrelsen har varnat för att omfattande avverkning kan påverka samhällsviktiga funktioner i flera år, särskilt när det sker i branta slänter. I ett flertal rapporter som lämnats in till regeringen har man lyft frågan, men ingenting har hänt.

Vi har varnat för riskerna väldigt länge och det verkar vara just det vi ser exempel på nu. Vi behöver göra en ordentlig analys av orsak och verkan tydligt, men utifrån det vi vet hur avverkning påverkar avrinning ser det problematiskt ut, säger Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen.

”Måste förändras snabbt”

Avverkning av skog kan göra att avrinningen fördubblas när det kommer skyfall, eftersom träden inte är där dels fångar vattnet i trädkronorna, dels suger upp det i rötterna, något som är särskilt riskabelt i branta sluttningar. Även körspår och diken gör det lättare för vattnet att rinna ner och dessa typer av avverkningar har dock ökat i Sverige de senaste åren.

Lomander menar att det saknas både kunskap och resurser inom området, samt att dagens regelverk gör att Skogsstyrelsens granskningar av skogsägarnas avverkningsanmälningar inte räcker.

Det måste förändras snabbt för att inte fler liv ska gå till spillo och för att inte kostnaderna för samhället ska bli enorma, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Coronamunskydd – en miljökatastrof

publicerad Igår 9:45
– av Redaktionen
Under coronakrisen användes uppskattningsvis 129 miljarder munskydd världen över.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Miljarder munskydd användes varje månad, utan att återvinnas på ett korrekt sätt, under coronakrisen. Nu varnar forskare för de mikroplaster och hormonstörande kemikalier som frigörs när munskydden börjar brytas ner i naturen.

Under coronakrisen tvingades en stor del av världens befolkning att använda munskydd för att röra sig ute i samhället i tron att det skulle minska risken för smittspridning, något som makthavare starkt hävdade trots att det fanns mycket svagt stöd för den hypotesen. På många håll krävdes det även att barn skulle bära munskydd, trots att experter varnat för att det kan förekomma hälsorisker för unga att bära munskydd under längre perioder, som exempelvis syrebrist och hjärnskador.

I många länder var det lagkrav med böter som följd, samtidigt som det i andra länder implementerades som en stark rekommendation – som till exempel i Sverige.  Efter coronakrisen har man dock föreslagit att införa någon form av ”pandemilag” i Sverige där krav på munskydd skulle ingå.

Även om det började säljas tvättbara munskydd så var engångsmunskydden de som användes flitigast, och i vissa länder, som exempelvis Österrike och Tyskland, var det krav på just sådana. Däremot konstaterades det snabbt att dessa kirurgiska munskydd skapade miljöproblem, på endast 14 månader hade antalet slängda munskydd i naturen ökat med 9000 procent i en rad västerländska länder inklusive Sverige.

Miljarder masker varje månad

Under coronakrisen användes uppskattningsvis 129 miljarder munskydd gjorda av främst polypropen och andra plaster varje månad världen över. Eftersom det inte funnits något återvinningssystem har de flesta hamnat på soptippen eller som skräp i naturen, och har börjat brytas ner.

Forskare från universitetet i brittiska Coventry har undersökt hur mycket ämnen som frigöras från munskydden i vatten. Det gjorde man genom att lämna nyinköpta munskydd av olika sorter, som användes under coronakrisen, i renat vatten under 24 timmar. Sedan filtrerade man vätskan för att se vad som kom ut.

Resultaten, som publicerats i Environmental Pollution, visar att alla de undersökta munskydden släppte ifrån sig mikroplast. Mest läckte FFP2- och FFP3-skydden, det vill säga de munskydd som marknadsfördes som att ha bäst skydd mot smitta.

Hormonskadande ämnen

Det som oroade forskarna mest var dock att munskydden även släppte ut bisfenol B, vilket är en hormonstörande kemikalie. Anna Bogush, som är en av forskarna bakom studien, menar att studien understryker det akuta behovet av att ompröva hur vi producerar, använder och kasserar munskydd.

Vi kan inte ignorera miljökostnaden för engångsmasker, särskilt när vi vet att mikroplasterna och kemikalierna som de släpper ut kan påverka både människor och ekosystem negativt, säger hon till The Guardian och fortsätter:

När vi går vidare är det viktigt att vi ökar medvetenheten om dessa risker, stöder utvecklingen av mer hållbara alternativ och gör välgrundade val för att skydda vår hälsa och miljön.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska fröpåsar innehåller främmande arter

Den biologiska mångfalden

publicerad Igår 9:09
– av Redaktionen
Ängsblommor gynnar den biologiska mångfalden, men utländska arter kan påverka den negativt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En stor del av blomfröerna i svenska fröpåsar kommer inte från Sverige, visar en granskning från Naturskyddsföreningen. Nästan samtliga fröpåsar innehöll också främmande arter.

Under hösten är det vanligt att så frön av ängsblommor inför våren och sommarens blomning. Syftet med att så ängsblommor är ofta att gynna den biologiska mångfalden samt de svenska pollinatörerna.

I granskningen har man kartlagt 77 fröpåsar med blandningar av blomfröer från 18 olika företag som säljs i Sverige. Resultatet visar att en stor del av fröpåsarna som marknadsförs som gynnsamma för biologiskt mångfald innehåller arter som inte är en naturlig del av den svenska floran, vilket i sin tur kan påverka negativt – speciellt för pollinerande insekter.

Genom årtusenden har insekter utvecklat anpassningar till inhemska växter, där blomningstider och insekternas utvecklingsstadier är noggrant synkroniserade. Därför är det viktigt med så lokala fröer som möjligt”, skriver Naturskyddsföreningen.

Totalt innehöll 57 av fröblandningarna arter som riskerar att bli invasiva i Sverige. Vidare innehöll 80 procent av fröpåsarna minst en art av okänt ursprung.

Inför årets höstsådd rekommenderar Naturskyddsföreningen att man efterfrågar svenska frön i butikerna. Ännu bättre är att samla egna lokala fröer från det vilda, vilket hösten ofta är en utmärkt tid att göra. Ofta är frökapslar från blommor redo att plockas när de är mörka, torra och hårda.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Väljarna ger regeringen underkänt i naturvård

publicerad 15 september 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Endast var femte väljare nöjd med regeringens naturpolitik, visar ny undersökning från Naturskyddsföreningen. Samtidigt slår organisationen fast i en rapport att regeringens politik förvärrar naturkrisen.

I undersökningen, som genomfördes 1–4 augusti 2025, ställde man frågor till svenskarna kring deras syn på förlusten av biologisk mångfald och regeringens politik i frågan. Totalt deltog 1050 personer i åldern 18–79 år.

Resultaten visar att 51 procent inte alls eller inte är särskilt nöjda med regeringens politik för att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Sverige, medan 19 procent uppger att de är nöjda med regeringens arbete. Vidare uppger 30 procent att de är tveksamma.

Det är ett mycket lågt förtroende och ett tydligt underbetyg till regeringen. Det pågår en naturkris i våra skogar, hav och landskap – men regeringen låtsas som om det regnar, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.

Foto: Juliane Liebermann/Unsplash

Svaga insatser för naturen

Samtidigt uppger 61 procent att de oroar sig mycket, eller i ganska hög grad, för förlusten av biologiskt mångfald i den svenska naturen. Kvinnor är mer oroade än män, där 67 respektive 55 procent uppger att de känner sig oroliga kring ämnet.

Bland yngre personer i åldrarna 18–29 år uppger 45 procent att de känner sig oroliga, samtidigt som siffran bland äldre, 65–79 år, ligger på 70 procent.

De låga förtroendesiffrorna återspeglar också regeringens svaga insatser för naturen, menar Naturskyddsföreningen. I en ny rapport har föreningen granskat regeringens naturpolitik sedan 2022. Av 19 granskade förslag och lagstiftningar riskerar regeringens linje att förvärra naturkrisen i 13 fall.

Regeringen har bland annat minskat skyddet av värdefull natur, luckrat upp strandskydd och sänkt skyddet för varg, säl och skarv. Dessutom har man motarbetat EU:s naturrestaurieringslagstiftning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.