Annons:
Annons:
Ur arkivet

Här är hälsoprofilens bästa soltips för sommaren

Publicerad 9 juni 2024 · Återpublicerad 14 juni 2025 – av Redaktionen
Undviker man att bränna sig är det ingen fara, menar hälsoprofilen.

Näringsfysiologen Fredrik Paulún, författare till boken Ljusrevolutionen, menar att det finns många gravt felaktiga föreställningar kring solen. Något av det allra bästa man kan göra för sin hälsa, betonar Paulún, är att se till att få tillräckligt med solljus.

– Vi ska inte bränna oss, men vi ska ut i solen så mycket det bara går, säger han.

Här listar vi Paulúns allra bästa tips och spaningar för årets soligaste månader.

Fredrik Paulún är en av landets kanske mest kända hälsoprofiler och är utbildad nutritionist. I Ljusrevolutionen beskriver han hur solen, och framför allt ljuset, är direkt livsviktigt för oss. Samtidigt som man på andra håll ofta uppmanas att sola försiktigt menar han istället att människor i Sverige idag generellt faktiskt har solbrist, eller ljusbrist, och bör se till att få betydligt mycket mer solljus.

Annons:


Han förklarar bland annat att det bildas endorfiner när man får sol på huden, vilket han menar visar att solen är välgörande för människan. Det man är naturligt avsedd att dras till bygger ofta på en produktion av endorfiner, och Paulún menar att det är helt logiskt att anta att solen är nödvändig för människans överlevnad. Enligt hälsoprofilen är solens dåliga rykte "fullständigt oförtjänt" och snarare minst lika viktig för hälsan som träning och bra kost.

Sjuk utan sol

Paulún menar att solen påverkar hela systemet i kroppen, allt från hjärna till organ, positivt. Främst ger den en ökad energiproduktion till kroppens mitokondrier, vars funktion är att omvandla energi från mat. Väldigt många sjukdomar har "ett ben" i en dålig mytokondriefunktion, menar hälsoprofilen.

–  Utan mytokondrier är vi körda, säger han i podden Hälsa för ohälsosamma.

Paulún menar att de råd vi får om att undvika sol i själva verket kommer att göra oss sjuka. Bland annat pekar han mot ett större antal studier som gjorts där man jämfört var man bor på jorden, där latitud 0 är ekvatorn, har man kunnat se att exempelvis den autoimmuna sjukdomen MS knappt existerar vid ekvatorn, med andra ord där det finns mycket sol. Sjukdomen ökar ju längre bort man är från ekvatorn, där Sverige bland annat är ganska drabbat av sjukdomen.

Detsamma menar hälsoprofilen gäller för högt blodtryck, att det är vanligare i länder längre från ekvatorn och som därmed har mindre sol. Detta grundas bland annat i att solen stimulerar produktionen av kväveoxid, vilket vidgar kärlen och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Vidare ska dödligheten under vinterhalvåret också vara cirka 25 procent högre i länder långt bort från ekvatorn.

Undvikande av solen lika illa som rökning

Avsaknad av sol ska också kunna bidra till ökad kroppsvikt. Vidare menar Paulún att särskilt risken för autoimmuna sjukdomar blir betydligt lägre om man får tillräckligt med sol, och att de som lider av dessa kan förbättra sina symptom om de solar mycket.

Annan forskning ska enligt profilen tyda på att undvikande av solen ger samma risk att dö i förtid som rökning. Enligt annan forskning har man generellt sett 40 procents lägre risk att dö i alla former av cancer om man solar mycket, efter en 20-årsperiod.

Solen stimulerar också immunförsvaret, vilket minskar risken för luftvägsinfektioner. Paulún pekar på att just solen också hade en stor påverkan i praktiken när det gällde covid, där han menar att människor med mörkare hud i högre grad blev påverkade av sjukdomen i Sverige eftersom de har högre behov av solljus.

– Det vet vi idag, att solen hade också en stor "impact" hur svår covid folk fick, det var exempelvis många människor med mörkare hud som dog. Mycket på grund av att de fick för lite ljus helt enkelt, så det är en jätteviktig aspekt när man pratar om människors hälsa. Vi har olika solbehov.

Ingen solskyddsfaktor

Ett stort antal forskare och experter menar att solskydd är livsviktigt, och gärna så hög faktor som möjligt. Exempelvis gav hudläkaren Petra Kjellman nyligen råd i skattefinansierade SVT om att smörja in sig med minst SPF 30 eller 50 under sommaren.

Paulún hävdar dock att solskyddskrämer i själva verket kan öka risken för hudcancer eftersom man tar bort den naturliga instinkten att dra sig bort från solen. En större studie, där femtio regioner och länder deltagit, visar exempelvis att ju mer UV-ljus man får utan solskyddsfaktor, desto mindre risk att utveckla hudcancertypen malignt melanom.

–  För att det skyddar oss, det är en hormetisk stressor. Det är en reparation av hudcellerna helt enkelt, säger han.

Vidare pekar han mot att vissa solkrämer innehåller kemikalier och hormonstörande substanser, vilka absorberas in i huden. Han menar att solskydd visserligen skyddar mot att bränna sig, men att det inte skyddar mot exempelvis cancer eller rynkor som orsakas av solen.

– Att smörja in sig med solskyddsfaktor i Sverige är horribelt, säger han.

Däremot erkänner Paulún att han i ytterst sällsynta fall kan använda sig av solskyddsfaktor, och det är möjligen lite på näsan om han ska ut på sjön. Annars undviker han det helt.

Sola smart

Även om det naturliga solljuset är hälsobringande kan för mycket UV-strålning orsaka skador på den biologiska vävnaden. Det kan leda till solskador, ökad risk för malignt melanom och åldrad hud. Paulún nämner samtidigt en studie som gjordes på 29 000 svenska kvinnor i de södra delarna av landet. Där delades kvinnorna upp i icke solare, moderata solare och aktiva solare. De kvinnor som var aktiva solare löpte en 1,1 procents risk att få malignt melanom, samtidigt som icke solare hade en 0,8 procents risk att få det – en väldigt liten marginal med andra ord. I studien fann man dock att dödligheten hos de drabbade var lägre hos de aktiva solarna jämfört med de som inte solade. Hos de som inte solade var dödligheten närmare 36 procent i hudcancer, jämfört med bara 11 procent hos de aktiva solarna.

Däremot gäller det att inte sola för mycket, och inte bränna sig, betonar Paulún. Det man ska satsa på är att bygga upp en bra solbränna, då kommer man inte att bränna sig lika lätt. Om man bygger upp en bra solbränna har man ett skydd som motsvarar omkring 10 till 15 SPF, menar han. Vidare gäller det att vara logisk och sola lagom, att gå undan om man varit i solen för mycket och ta på en hatt, samt skyddande kläder. Låt barnen använda uv-kläder och hatt eller keps.

– Vi mår helt enkelt bra av UV-ljus, säger Fredrik. Det är viktigt. Men vi kan också bränna oss. Så det gäller att hitta rätt balans.

Morgonsolen den bästa

Den snällaste soldelen av dagen är morgonen, enligt Paulún. Solen står lågt och UV-ljuset filtreras bort i atmosfären (Kolla) och gör att nästan inget når fram. Samtidigt får kroppen vakna till på morgonen och man får ljus i ögonen. Även kvällarna har ett mildare solljus.

Solen är som starkast på dagen och vill man undvika att bränna sig är det då möjligen bäst tidpunkt att sitta i skuggan, eller inomhus om man befinner sig på ännu varmare breddgrader som exempelvis Australien.

D-vitamin

Det är genom UV-ljuset som produktionen av vitamin D kommer igång, där Paulún menar att forskning tyder på att naturligt producerade nivåer av vitaminet och hög solexponering är kopplande till samma hälsoeffekter. Däremot ger kosttillskott av vitaminet inte samma effekter. Det finns dock studier som visar att just tillskott av D-vitamin minskar dödligheten hos människor, oavsett orsak, men däremot inte skyddar mot sjukdomar som exempelvis alzheimers och diabetes typ 2. Det menar hälsoprofilen kan tyda på att tillskott inte kan ersätta ljuset och om man har låga nivåer av vitaminet så har man troligen fått för lite sol.

Rött ljus på vintern

I Sverige är soltimmarna få under vintern, men Paulún uppmanar ändå att försöka passa på att få sol på huden de dagar den är framme. Däremot kan man också under vintern använda sig av så kallade rödljuslampor som ett kosttillskott, något han förespråkar starkt.

I sin bok förklarar Paulún att solen avger elektromagnetisk strålning, där det ingår olika former av ljus, bland annat ultraviolett (UV), i olika våglängder. Solen avger ljus i regnbågens alla färger, men när alla sollängderna blandas ser ljuset vitt ut, exempelvis kan man ofta se det röda ljuset mer under kvällen, sedan kan man ofta se det mer blå ljuset under dagen.

Det röda ljuset ska, enligt hälsoprofilen, vara det som ger mest biologiska effekter. Rödljuslampor ska gå att köpa för hemmabruk och används även vid behandlingar. Paulún har själv en rödljuslampa hemma som han rutinmässigt sätter sig framför ungefär en kvart varje morgon.

Fredrik Paulún

Foto: AndreasArgirakis/CC BY-SA 3.0

Näringsfysiolog och författare, född 20 juli 1970, ofta förekommande i tv, tidningar och radioprogram. Paulún är också känd för att ha uppmärksammat svenskarna om den numera kända GI-kosten.

Varumärket Paulúns började säljas i Sverige 2005, men sedan 2010 ägs det av Orkla Foods Sverige AB.

Han har skrivit ett 20-tal böcker inom näringslära och hälsa, bland annat 50 genvägar till ett sockerfritt liv, Sanningen om GI, och LCHQ. Den senaste boken Ljusrevolutionen släpptes förra året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kroppen rycker till när du somnar – ny studie undersöker kopplingen till oro

Publicerad 20 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Studien visar samband mellan återkommande insomningsfenomen och sämre sömn, inte vad som orsakar vad. Genrebild.

Det rycker till i kroppen precis när du håller på att somna, och för de flesta är det harmlöst. En ny studie visar att de som drabbas ofta också beskriver sämre sömn och mer oro, men den kan inte säga vad som orsakar vad.

Insomningsryckningar, på engelska sleep starts, är plötsliga ryck, fallkänslor eller korta uppvaknanden i gränslandet mellan vaka och sömn. Mellan 60 och 70 procent upplever dem då och då, och omkring tio procent får dem dagligen, skriver forskarna bakom studien i PLOS Mental Health.

Fenomenet är mer än ett muskelryck. Deltagarna beskrev också fallkänslor, drömlika upplevelser, stickningar och hjärtklappning, ofta tillsammans med känslor av larm, förvirring och ångest.

Sämre sömn och mer ångest

Forskarna, med Tanja Grünberger som förstaförfattare, rekryterade 194 vuxna i Österrike och Tyskland till en anonym webbenkät. Personer med vissa sömnrörelsestörningar och neurologiska sjukdomar uteslöts.

Annons:

Gruppen med ryckningar bestod av 96 personer som minst en gång i veckan uppgav abrupta uppvaknanden vid insomning plus minst ett tilläggssymptom. Jämförelsegruppen var 98. Allt bygger på självrapportering, och ryckningarna gick inte att skilja från närliggande insomningsfenomen.

Ryckningsgruppen rapporterade sämre sömnkvalitet, mer insomningsbesvär, starkare ogynnsamma föreställningar om sömn samt fler symptom på ångest och depression.

När forskarna vägde in faktorerna samtidigt var det sämre sömn, föreställningarna om sömn och ångest som hängde ihop med hur ofta ryckningarna kom. Depression gjorde det inte. Tvärsnittsdata kan inte visa orsakssamband, understryker forskarna.

— Det vi tyckte var mest intressant var hur nära insomningsryckningarna hänger ihop med hur människor tänker och känner kring sömn, säger Tanja Grünberger i ett pressmeddelande.

Muskelryck var vanligast, och många beskrev också fallkänsla och alarmkänsla. Drygt hälften i ryckningsgruppen uppgav att det tog längre tid att somna. Känslomässig stress angavs ge fler ryckningar, sömnbrist mindre entydigt.

Harmlöst för de flesta

De flesta i ryckningsgruppen uppgav att de somnade om snabbt efter en ryckning, men många vaknade ibland upp helt och fick svårt att somna om.

— För de flesta är insomningsryckningar en harmlös del av insomnandet. För en undergrupp hänger de dock ihop med obehag och längre tid att somna, säger medförfattaren Manuel Schabus.

Om insatser som dämpar uppvarvning och sömnrelaterad oro kan hjälpa mot besvärande ryckningar har ännu inte testats, framhåller han.

Grünberger betonar att resultaten behöver bekräftas med validerade mätinstrument och objektiva sömnregistreringar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Högt BMI säger inte hela sanningen om hälsan

Publicerad 19 november 2026 – av Redaktionen
Närbild av en kvinna som håller ett måttband runt midjan.
Midjemått och organfunktion kompletterar BMI i den nya bedömningen av obesitas. Illustrationsbild; personen deltog inte i studien.

BMI ensamt missar både överskottsfett och risk, visar en studie av 844 108 vuxna. Midjemått och organfunktion pekar bättre ut vilka som löper förhöjd dödsrisk, och vilka som inte gör det.

BMI används för att bedöma om en vuxen har undervikt, normalvikt, övervikt eller fetma utifrån vikten i förhållande till längden. Måttet räknas fram genom att vikten i kilo delas med längden i meter gånger längden i meter. Siffran är alltså en uträkning, inte en mätning av hur mycket fett kroppen bär eller hur den faktiskt mår.

BMI avslöjar varken var fettet sitter eller om kroppen redan har börjat ta skada. En kommission i The Lancet Diabetes & Endocrinology föreslog därför 2025 ett nytt sätt att avgöra vem som har obesitas, alltså fetma.

När forskare vid King's College London, Huazhong-universitetet i Kina och Pennington Biomedical i USA prövade förslaget på hälsodata från vuxna i Kina, Storbritannien, USA och Spanien visade det sig att BMI ensamt slog fel åt båda hållen. Det missade obesitas hos upp till 8,6 procent av deltagarna och pekade felaktigt ut upp till 3,1 procent, enligt studien som nu har publicerats i Nature.

Annons:

Det nya sättet bygger på två steg. Först mäts midjan, och midjemåttet jämförs också med kroppslängden. På så vis går det att se om vikten verkligen består av för mycket fett, särskilt runt magen. BMI finns kvar men får sällskap av måttbandet.

I nästa steg delas gruppen upp. Vid klinisk obesitas har fettet redan börjat påverka kroppen, till exempel genom högt blodtryck, sömnapné eller slitna knän, eller gjort vardagen svårare. Vid preklinisk obesitas är risken förhöjd, men kroppen fungerar ännu som den ska.

Dödsrisken skiljer grupperna åt

Dödligheten kunde bara jämföras i Kina, Storbritannien och Spanien, eftersom deltagarna i USA inte hade följts tillräckligt länge.

Personer som hade ett BMI över gränsen för obesitas men inte uppfyllde kraven på midjemått hade ingen förhöjd dödlighet jämfört med personer utan övervikt eller obesitas. Den som hade för mycket fett enligt den nya definitionen löpte däremot högre dödsrisk, även när BMI bara visade övervikt.

Störst var skillnaden vid klinisk obesitas. Jämfört med personer som varken hade obesitas enligt den nya definitionen eller några organproblem var dödligheten klart högre, medan ökningen var måttlig vid preklinisk obesitas. Jämförelsen gäller grupper, inte hur stor risken är i absoluta tal.

De flesta med preklinisk obesitas blev inte sjukare. Forskarna skattar att 77 till 91 procent av dem i Kina, Storbritannien och Spanien inte utvecklade klinisk obesitas på tio år. I USA följdes deltagarna bara i fyra år.

Alla som har för mycket fett och samtidigt exempelvis högt blodtryck har inte fått besvären av vikten. Forskarna räknade därför bort den del av organproblemen som också finns hos personer utan obesitas. Uträkningen ger en bild av hela gruppen men kan inte avgöra vad som orsakat besvären hos en enskild person.

Studien bygger på redan insamlade hälsodata och visar samband, inte att den nya bedömningen räddar liv.

— Enbart BMI kan inte säga oss om någon redan är sjuk eller riskerar att bli det, eller vilken vård personen behöver, säger Francesco Rubino, professor i metabol och bariatrisk kirurgi vid King's College London och studiens seniorförfattare, i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Över hälften av tonåringarnas energi kom från ultraprocessad mat

Publicerad 18 november 2026 – av Emil Fjellstedt
En person äter pommes frites ur en röd kartong.
Andelen energi från ultraprocessad mat sjönk i samtliga åldersgrupper när forskarna använde en snävare definition. Genrebild.

Ultraprocessad mat stod för 52 procent av energiintaget bland de 11–17-åringar som deltog i Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten 2016–2017, visar en studie från Göteborgs universitet. Med en striktare klassning låg gruppsnitten för vuxna, ungdomar och småbarn mellan 23 och 29 procent.

Studien publicerades i Nutrition Journal och bygger på tre olika omgångar av Riksmaten. Med forskarnas huvudklassning kom vuxna upp i 45 procent och småbarn i 46 procent av energiintaget.

Undersökningarna gjordes vid olika tillfällen: vuxna åt och rapporterade 2010–2011, ungdomarna 2016–2017 och småbarnen 2021–2024. Siffrorna visar alltså ingen utveckling över tid och säger inte vad svenskar äter i dag.

Att svaret varierar så mycket beror på var gränsen dras. Klassningssystemet Nova räknar mat med tillsatser eller viss industritillverkning som ultraprocessad, oavsett näringsinnehåll. Läsk, chark och flingor hamnar där, men också vissa industribakade fullkornsbröd. I den striktare klassningen räknades oklara livsmedel bort, och då föll till exempel bröd och sammansatta rätter till stor del ur kategorin.

Annons:

Med huvudklassningen var bröd den största källan till ultraprocessade kalorier hos vuxna och småbarn. Bland ungdomarna låg mackor, pizza och liknande främst, med 8,2 procent av hela energiintaget.

Mer socker och mindre fullkorn

Vuxna och ungdomar som fick en stor del av energin från ultraprocessad mat hade samtidigt en mindre näringsriktig kost. Studien jämför kosten vid ett och samma tillfälle och visar därmed samband, inte orsak. Torsten Sällström, dietist och doktorand vid Göteborgs universitet, pekar på sockret och fullkornet:

— Vi såg att de som fick en större del av sin energi från ultraprocessad mat också hade en kost med betydligt mer tillsatt socker, men mindre fibrer och fullkorn, säger Torsten Sällström.

Hos småbarnen gick mönstret delvis åt andra hållet. De som åt mer ultraprocessad mat fick i sig mer järn och E-vitamin. En möjlig förklaring, enligt universitetet, är att järnberikade färdigprodukter som välling och gröt klassas som ultraprocessade.

— Det skulle vara olyckligt om föräldrar väljer bort berikad gröt och välling av rädsla för att de kallas för ultraprocessade, säger Emma Patterson, nutritionist på Livsmedelsverket.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Så mycket fullkorn gav störst effekt

Publicerad 18 november 2026 – av Jan Sundstedt
En skiva fullkornsrågbröd bredvid en frötäckt limpa på en träyta.
Fullkornsrågbröd är ett sätt att få i sig fullkorn. Hur mycket fullkorn en skiva ger beror på brödets innehåll och skivans vikt.

Hur mycket fullkorn man äter spelar roll för om det syns i blodprover och på midjemåttet. En internationell forskargrupp har vägt samman ett stort antal kostförsök och hittat den nivå där kroppens riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom förbättrades mest.

Forskargruppen leddes av Helda Tutunchi vid Tabriz University of Medical Sciences i Iran. Metaanalysen, som publicerades i European Heart Journal, sammanför 87 lottade kostförsök från flera länder, bland annat i Asien, Europa, Nordamerika och Brasilien.

I försöken fick en grupp äta fullkorn medan en kontrollgrupp åt sin vanliga kost eller mat med mindre fullkorn. Eftersom försöken gav olika mängder kunde forskarna jämföra skillnaderna i intag och se vid vilka nivåer bland annat blodfetter och midjemått förändrades mest.

För de flesta måtten syntes den största förbättringen vid 60–100 gram fullkorn om dagen, räknat i torrvikt. Det handlar alltså om mängden fullkorn i maten, inte om vad den färdiga gröten eller pastan väger. Spannet är ingen exakt fastställd idealdos, utan den nivå där nyttan var störst för flertalet mått.

Annons:

Effekterna var små. För varje 48 gram mer fullkorn per dag var midjemåttet i genomsnitt 0,22 centimeter mindre. Kolesterol, vikt och blodtryck rörde sig åt samma håll i liknande blygsam takt.

Försöken mätte riskmarkörer i blodet och på kroppen, inte hjärtinfarkter. Vid riktigt höga intag finns dessutom för lite data för att säga exakt var nyttan planar ut.

Livsmedelsverket rekommenderar minst 90 gram fullkorn om dagen, gärna mer. Myndighetens exempel på en sådan dag är en portion havregrynsgröt, en portion fullkornspasta och en skiva nyckelhålsmärkt mjukt bröd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.