Under torsdagen står socialutskottet inför ett beslut som speglar en djupgående splittring inom de borgerliga partierna, och Moderaterna i synnerhet, kring förslaget om en ny ”könstillhörighetslag”. En tydlig känsla av tvång präglar processen, och M-ledamöter känner sig tvingade att stödja lagförslaget av rädsla för att annars bli av med sina uppdrag.
Socialutskottet förbereder sig nu för ett beslut som delar Riksdagen. Bakgrunden är förslaget om den nya kontroversiella könstillhörighetslagen – en hårt kritiserad lag som syftar till att förenkla juridiska ”könsbyten” för minderåriga.
Politiska aktörer inom hela riksdagsspektrumet inväntar nu torsdagens möte. Ett möte där, i dagsläget, det mesta tyder på att lagen kommer att gå igenom för omröstning till riksdagen om ett par veckor.
Bland vanliga så kallade medborgare syns en snarlik skiljelinje. På sociala medier som X är många öppet kritiska till lagförslaget och menar att det är direkt skadligt.
Att unga människor som är osäkra ska få ändra sin könstillhörighet stjälper mer än det hjälper. pic.twitter.com/mtG9Nc2faw
— Johnny Grahn (@JohnnyGrahnSD) March 27, 2024
Tidöpartierna i konflikt
Debatten har satt Tidöpartierna i konflikt, där Moderaterna, med partiledningen som härförare, samt Liberalerna, driver på för förändringarna i lagstiftningen medan KD och SD tvärtom är starkt kritiska.
Inför det troliga godkännandet av lagen i riksdagen senare i april har M och L tagit ett sällsynt steg genom att direkt, med stöd från oppositionen, föra lagförslaget till socialutskottet. Detta då regeringen inte själva lyckats enas om en proposition.
Johan Hultberg (M), ledamot i socialutskottet, beklagar KD:s hållning och ser det som ett ”bakslag för hbtq-rörelsen”, medan interna slitningar inom Moderaterna gör frågan ännu mer komplex.
– Jag hade verkligen önskat att KD kunde stå upp för en viktig reform för hbtqi-personers rättigheter, men jag konstaterar att de tyvärr faller tillbaka i gamla mönster där de tidigare har sagt nej till samkönade äktenskap, homosexuellas möjlighet att adoptera barn och nu tar man också strid mot den här reformen som är viktig för transpersoner, säger Johan Hultberg
Partipiskan och begreppet ”identitet”
Hultberg är en av få inom M som stödjer lagändringen, och han betonar att det är ”avgörande att minska den administrativa bördan för transpersoner och ge dem möjlighet att leva i enlighet med sin identitet”.
Inom Moderaterna är splittringen djup, med långa diskussioner i riksdagsgruppen där många är negativt inställda till förslaget.
En insider avslöjar att trots motståndet mot lagförslaget känner sig många tvingade att stödja det, dels på grund av partiledarens personliga löfte till hbtq-rörelsen och dels för att Liberalerna kräver det som en del av regeringsbildningen.
– Argumenten för att man ändå ska rösta igenom det här är två: Det ena är att Ulf lovat det, det är hans personliga löfte till hbtq-rörelsen. Det andra är att det är en del av regeringsbildningen – det vill säga att Liberalerna kräver det, säger en M-källa till Bonnierägda Dagens Nyheter.
Tystnadskultur
Samtidigt råder en tystnadskultur i partiet där få vill diskutera frågan öppet. En moderat riksdagsledamot avslöjar att risken för att förlora sina uppdrag är hög för de som väljer att rösta emot förslaget.
– Mer än 80 procent av gruppen, lågt räknat, är stenhårt emot. Det finns naturligtvis en enorm ilska och frustration mot Ulf.
Trots invändningar understryker Johan Hultberg vikten av att separera det juridiska könsbytet från kirurgiska ingrepp, vilket förespråkas i lagförslaget.
Ingen demokratisk process
Inom Socialdemokraterna finns också delade meningar, där partiet överlag stöder förslaget men S-kvinnor och ordförande Annika Strandhäll är skeptiska.
SD:s Carina Ståhl Herrsted uttrycker i sin tur kritik mot Tidösamarbetet, där hon menar att M och L tagit en egen väg. Hon betonar bristen på ansvarstagande från regeringen och konstaterar en ”demokratisk brist i processen”.
– Jag känner mig berövad på den demokratiska processen. I normala fall kan man kalla en minister till utskottet. Vi har ingen att ställa frågor till. Alla duckar och säger att det här är en debatt i socialutskottet, säger hon.
Omröstningen i riksdagen väntas ske den 17 april.
Lagförslaget i korthet:
Syftet med den nya könstillhörighetslagstiftningen är att göra det betydligt enklare än idag för den som vill ”byta” juridiskt kön i folkbokföringen.
M och L vill inte längre att det ska finnas några krav på en medicinsk diagnos, som exempelvis könsdysfori, för att få genomföra ett juridiskt ”könsbyte” – istället ska det räcka med ett intyg från en läkare eller psykolog där det framgår att personens juridiska kön inte stämmer överens med den upplevda könsidentiteten nu och under ”en överskådlig tid” framöver, samt ett godkännande från Socialstyrelsen.
Vidare ska åldersgränsen sänkas från 18 till 16 år – om personen har sina vårdnadshavares godkännande. Det ska inte heller krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå en kirurgisk ”könskorrigering”.
