MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 4 juni 2025

onsdag 4 juni 2025


Norge pausar blodgivningsreform för homosexuella män

publicerad 19 februari 2024
– av Sofie Persson
Blodbankernas föreståndare menar att den som tar emot blod inte får utsättas för onödiga risker.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I Norge skulle homosexuella män få börja ge blod på samma villkor som övriga i år, men nu meddelar hälsomyndigheter att man behöver undersöka frågan ytterligare.

Samtidigt är överläkare vid landets blodbanker kritiska till att att lätta på kraven och menar att ”beslutet fattades på politisk grund” samt ”strider mot blodbankernas väletablerade försiktighetsprincip”.

Under 2017 fick män som har sexuellt umgänge med män för första gången donera blod i Norge, dock under strikta villkor som innebar att man inte fick ha sex på minst ett år. Förra sommaren meddelade däremot hälsomyndigheterna att man beslutat införa liknande villkor för homosexuella män som sedan tidigare gäller för övriga grupper.

Idag gäller karantän i sex månader för alla som haft en ny sexpartner, något man beslutade även skulle gälla för homosexuella män och där norska hälsovårdsmyndigheten bedömde att risken inte var högre för homosexuella som lever i en monogram relation än för övriga. Tanken var att de nya reglerna kring bloddonationer skulle börja gälla vid årsskiftet, men nu meddelar norska hälsodirektoratet och ministeriet för hälsa och omsorg att man kommer att skjuta upp förändringen på obestämd tid.

Vi trodde kanske att arbetet skulle bli lättare än vad det visade sig vara, säger hälsodirektören Bjørn Guldvog till norska statskanalen NRK. Vi borde ha förankrat detta bättre med de specialiserade miljöerna.

”Politiskt beslut”

Lise Sofie Nissen-Meyer, överläkare vid blodbanken i Oslo, har tillsammans med tre kollegor fått i uppdrag av transfusionstjänstens kvalitetsråd att göra en professionell bedömning av möjligheten att tillåta homosexuella att donera blod. De rekommenderar att man väntar med att införa de nya reglerna tills man sett hur data från andra länder ser ut. Samtidigt uttrycker Nissen-Meyer att ansvariga inte lyssnade på deras synpunkter innan beslut fattades förra sommaren.

Beslutet fattades på politisk grund”, skriver hon i ett mejl till statskanalen.

Nissen-Meyer förklarar att de som väljs ut för att ge blod i Norge väljs eftersom de är särskilt friska och även har låg risk för infektion i blodet. Patienter bör inte utsättas för onödig risk att det skapas en ny grupp potentiella blodgivare.

Detta strider mot blodbankernas väletablerade försiktighetsprincip”, menar hon.

Behöver minimera riskerna

Även Einar Kristoffersen vid Haukeland sjukhus i Bergen pekar på att grunden handlar om att minimera riskerna för de som ska ta emot blod.

Vårt mål är inte att utesluta grupper. Vårt mål är att minimera risken för dem som skall ta emot blod och göra det så säkert som möjligt för blodgivarna, säger han och menar att man behöver få de rätta verktygen så att man kan säkerställa säkerheten hos patienten.

Organisationen FRI, en medlemsorganisation för homosexuella, lesbiska, bisexuella och transpersoner i Norge, förstår problematiken men menar dock att homosexuella män är en grupp som länge väntat med att få donera blod.

Vi skulle ha velat att processen hade kommit längre, säger Hilde Arntsen, chef för organisationen.

I Sverige vill man också ändra reglerna kring blodgivning för homosexuella män, något som regeringen ska redovisa kring i höst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Välfärden kan offras när Danmark Nato-rustar

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 13:01
– av Redaktionen
Danmarks statsminister Mette Frederiksen har lovat att satsa mångmiljardbelopp på att rusta upp landets militära styrkor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Danmark förbereder sig på att kraftigt öka försvarsutgifterna för att möta Natos nya mål – men notan blir hög.

Enligt beräkningar från Aarhus universitet kommer upprustningen att kräva ytterligare omkring 90 miljarder danska kronor utöver dagens nivåer. Frågan är nu var pengarna ska tas ifrån – och vad som måste offras i utbyte.

– Det här kommer att vara något den enskilda dansken faktiskt märker av, säger Bo Sandemann Rasmussen, professor i nationalekonomi vid Aarhus universitet, till TV 2.

Statsminister Mette Frederiksen meddelade efter ett toppmöte i Vilnius att Danmark är redo att höja sina försvarsutgifter till 3,5 procent av BNP, samt lägga ytterligare 1,5 procent på annan säkerhetsrelaterad verksamhet såsom cybersäkerhet, gränsskydd och kustförsvar.

Totalt skulle alltså fem procent av landets bruttonationalprodukt gå till säkerhet – mer än dubbelt så mycket som det nuvarande målet på två procent.

Men enligt professorn krävs då ytterligare 90 miljarder kronor i budgeten – pengar som knappast kan hämtas från det så kallade ekonomiska reformutrymmet.

– Det framstår som alltmer osannolikt att vi kan räkna med att täcka 90 miljarder, bedömer han.

Nedskärningar i välfärden?

Danmark har redan ökat sina försvarsutgifter markant efter att kriget i Ukraina inleddes, och låg 2023 på cirka 2,4 procent av BNP – motsvarande 68 miljarder kronor. Men för att nå fem procent krävs betydligt mer – och det får konsekvenser.

– Befolkningen blir äldre, vilket kräver mer resurser till offentliga tjänster. Om vi vill behålla dagens servicenivå behöver vi sannolikt att hitta nya finansieringskällor, säger nationalekonomen.

Han menar att det politiska vägvalet nu står mellan att skära i offentliga utgifter – eller att höja skatterna, till exempel genom att införa en särskild krigsskatt.

– Det är svårt att se att vi inte skulle behöva en skattehöjning för att nå 90 miljarder. Det är trots allt en mycket stor summa.

”Andra saker vi inte har råd med”

För att sätta siffran i perspektiv lade Danmark under 2023 155 miljarder på utbildning och 14,9 miljarder på polisen. En upprustning på 90 miljarder motsvarar alltså sex gånger hela den samlade polisbudgeten.

– Om beloppet blir lägre än så är det kanske mer realistiskt att finansiera det, men då är det andra saker vi inte har råd med, förklarar Rasmussen.

Ett formellt beslut om de nya försvarsmålen väntas vid Nato-toppmötet i Haag i slutet av juni. Fram till dess återstår frågan om vilka delar av välfärden som kommer att få stryka på foten – och hur mycket danska hushåll själva kommer att få betala.

Krav från USA

Det kan noteras att Danmark inte är det enda Natoland som nu lägger mångmiljardbelopp på att rusta upp militären – satsningar som på många håll finansieras just med nedskärningar i välfärden.

Trump-administrationen kräver att Europa och Kanada tar ett större ”ansvar” för kontinentens försvar – och försvarsminister Pete Hegseth har deklarerat att han vill att medlemsländernas militärbudgetar uppgår till cirka fem procent av BNP.

– Två procent är en början, men det är inte tillräckligt som president Trump har förklarat. Det är inte heller tre procent eller fyra procent utan snarare fem procent, betonade han tidigare i år och uppmanade Nato-länderna till ”verkliga investeringar”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finska ungdomar vräks i rekordfart

publicerad Igår 8:40
– av Sofie Persson
Antalet vräkningar på grund av obetalda boendekostnader har femdubblats på bara tre år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler unga finländare vräks från sina hyresrätter på grund av obetalda hyror. Bristande kunskaper i privatekonomi pekas ut som en av de främsta orsakerna

Skuldproblem har ökat markant bland finländare där antalet betalningspåminnelser tiofaldigats sedan 2021. Under samma period har antalet indrivningar kopplade till obetalda boendekostnader tjugofaldigats.

Samtidigt ökar antalet vräkningar – under 2024 har 10 procent av indrivningarna för obetalda boendekostnader lett till vräkning, jämfört med bara två procent för tre år sådan.

Problemet finns i alla åldersgrupper, men sticker särskilt ut bland unga vuxna. Störst är det bland personer under 25 år, och hittills i år har lika många ungdomar fått problem med hyresskulder som under hela 2023.

”Allt har blivit digitalt”

På finska inkassobolaget Intrum får man intrycket av att unga inte lär sig sköta sin ekonomi när de växer upp och att en obetald räkning ofta handlar om glömska.

De förstår nödvändigtvis inte följderna av att låta bli att betala en räkning, säger Reetta Lehessaari, chef för inkassotjänster, till finska statskanalen Yle, och fortsätter:

– Tydligen lär man sig inte längre att betala räkningar hemma på samma sätt som tidigare. Allt har blivit digitalt. Ungdomar ser inte längre konkret att räkningar betalas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dyrare att döda fridlysta djur i Finland

Den biologiska mångfalden

publicerad 30 maj 2025
– av Redaktionen
Böterna ligger på 17 656 euro om man dödar en fjällräv i Finland.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Miljöministeriet i Finland har kraftigt höjt böterna för att döda fridlysta djur. Exempelvis blir det nu tre gånger så dyrt som tidigare att ta livet av en flodpärlmussla.

Nyligen beslutade man att uppdatera listan på fridlysta djur och lämplig påföljd om man dödar något sådant. I Finland uppdaterade man senast listan under 2002, där totalt 286 djurarter inkluderades.

I den nya uppdaterade listan finns nu 320 djurarter samt även 158 växtarter som är fridlysta och därmed olagliga att döda eller skada. Bland andra har huggormen lags till.

Vidare har man ökat de böter som ges om man dödar en fridlyst art. Exempelvis ökar böter för att döda en fjällräv från 7 400 euro till 17 656 euro. För arten svarttärna ökar boten från 185 euro till 9 865 euro. Flodpärlmusslan ökar i sin tur från 589 euro till 1 496 euro.

Vissa arter på listan har istället fått en mindre bötessumma, som exempelvis havsörn, som gått från 7 400 euro till endast 407 euro.

Värdet på en art bedöms utifrån ett antal kriterier, som hur stor populationen är, hur hotad arten är och hur snabbt den förökar sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark vill förbjuda reklam för skräpmat till barn

publicerad 29 maj 2025
– av Redaktionen
Skräpmatsproducenterna tar ofta hjälp av "influerare" vars innehåll riktar sig till en mycket ung publik.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I ett nytt lagförslag vill den danska regeringen sätta stopp för reklam för läsk, chips och snabbmat riktad till barn under 15 år. Detta kommer efter att två företag fått kritik efter att ha använt så kallade ”influerare” för att marknadsföra skräpmat till minderåriga.

Förra året använde livsmedelsföretagen Orkla och danska hamburgerkedjan The Burger Concept ”influerare” för att marknadsföra chips och burgare.

Bland annat marknadsförde chipsmärket Kims, som ägs av Orkla, sina chips genom ”Kims Chips Battle”, som gick ut på att lansera och marknadsföra nya chipssmaker. De man betalade för att göra reklamen var Morten Münster, Jas & Mika och Alexander Husum, som alla är aktiva på Youtube. Gemensamt för dessa ”influerare” är att man har ett stort antal yngre följare,

Danska industriförbundet för livsmedelsreklam konstaterade att reklamen var olämplig och stred mot branschens riktlinjer kring marknadsföring eftersom den riktat sig mot barn.

”Måste stoppas”

Nu vill den danska regeringen förbjuda reklam för skräpmat riktade till barn, rapporterar danska statskanalen DR. Främst vill man rikta lagstiftningen mot sociala medier och digitala plattformar eftersom det är där som barn exponeras mest.

– Är man lite ute på sociala medier ser man att det finns ett problem. Inte minst bland influencers har mycket tid och energi lagts på att rikta reklam mot barn och unga, och det måste stoppas, säger näringslivsminister Morten Bødskov från danska socialdemokraterna.

Det kommer fortfarande att vara tillåtet att göra reklam för skräpmat i det offentliga rummet, så länge reklamen inte är riktad mot barn eller använder sig av barn i marknadsföringen. Bødskov uppmanar att man kontaktar Konsumentombudsmannen om man är osäker, då böterna kan bli höga.

Vi har redan regler inom marknadsföringslagen, och där handlar det om rätt höga böter. Det kommer även att gälla här, säger Bødskov.

Enligt Danska cancerfonden handlar nära 80 procent av all mat- och dryckesreklam som barn och unga exponeras för om produkter med högt innehåll av fett, socker och salt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.