MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 15 april 2025

tisdag 15 april 2025

Afrikanska ”svenskar” i SVT:s historiesatsning

Kulturrevolutionen i Väst

publicerad 27 november 2023
– av Jan Sundstedt
Många ställer sig skeptiska till att de "första svenskarna" skulle ha sett ut som dagens afrikaner.

I det första avsnittet av skattefinansierade SVT:s rekorddyra dokumentärserie, ”Historien om Sverige”, porträtteras de första människorna som slog sig ner i Sverige av afrikanska skådespelare. Statskanalen anklagas nu för subversiv ideologisering av historien, där många tittare pekar på att det inte finns några belägg för att de första människor som bosatte sig i vad som idag är Sverige faktiskt såg ut som afrikaner.

Dokumentärserien ska enligt SVT ha tagits fram med hjälp av hundratals forskare och experter och vi får veta att den allra första gruppen människor nådde södra Sverige för cirka 13 000 år sedan efter att inlandsisen börjat dra sig tillbaka. Människorna beskrivs som jägare och samlare som kom till området för att jaga.

Enligt SVT var dessa människor mörkhyade med blå ögon och man har använt skådespelare med afrikanskt utseende för att porträttera dem – och det är också detta man främst får kritik för. SVT har dock försvarat sina val av skådespelare med att ”DNA-analyser” ska visa att människorna hade ”mörkare hy” än den nordgermanska folkgrupp vi idag känner som svenskar.

Kritiker pekar på ingenting tyder på att ”de första svenskarna” såg ut som i serien. Foto: faksimil/SVT

Kritiker pekar samtidigt på att ”mörkare hy” är ett luddigt begrepp och inte innebär att stenåldersmänniskorna såg ut som svarta afrikaner – utan like gärna kan syfta på ungefär hur människor ser ut i södra Europa eller delar av Mellanöstern idag.

Bevis för att ”de första svenskarna” skulle ha sett ut som afrikaner presenteras heller inte i programmet – men vanligtvis brukar forskare i dessa sammanhang hänvisa till den 11 000 år gamla så kallade ”Cheddarmannen” i England.

Cheddarmannen” brukar ofta presenteras som ett bevis för att européerna under stenåldern var blå- eller grönögda och hade brun hudfärg – eftersom man vid en analys inte påträffat de gener för ljus hy som återfinns hos dagens européer. Några genvarianter som bevisar att han hade mörk hy har dock inte heller hittats – varför skeptiker menar att det handlar om spekulationer och att man tagit för givet att han hade brun hud trots att detta faktiskt inte är bevisat.

Åsikterna går isär om ”Cheddarmannens” hudfärg. Foto: Werner Ustorf/CC BY-SA 2.0

Samma sak gäller Österödskvinnan – Sveriges äldsta och nästan komplett bevarade skelett, cirka 10 000 år gammalt. Här påpekar tittare att man inte lyckats analysera hennes fullständiga DNA men genom sekvensering antagit eller förmodat att hon hade mörk hudfärg.

En annan kritik mot SVT:s satsning handlar om att just ”de blå ögonen” och ”den mörka hudfärgen” får mycket stort fokus i programmet – samtidigt som kroppsbyggnad, fenotyper, ansiktsdrag och annan information om stenåldersmänniskors utseenden inte alls får samma uppmärksamhet.

Sammantaget pekar många på att ”de första svenskarna” knappast såg ut som skådespelarna i dokumentären och frågar sig om det finns ideologiska eller politiska skäl bakom framställningen.

Grupp nummer två som tar sig till Sverige presenteras som ”ljusare i hyn” än den föregående – och spelas bland annat av skådespelare som ser ut att komma från dagens Mellanöstern. Först den tredje gruppen (Stridsyxekulturen, som dagens svenskar har mest DNA från) påminner enligt serien till hudfärgen om dagens européer.

Grupp nummer två av ”stenålderssvenskarna” gestaltas som mer mellanösternliknande.Foto: faksimil/SVT

Statskanalens satsning anklagas också för historierevisionism präglad av postmoderna feministiska föreställningar, där bland annat kvinnor syns delta i jakt och andra fysiskt krävande aktiviteter på samma villkor som männen – trots att detta får bedömas som mycket osannolikt eftersom medlemmarna i jägar- och samlarsamhällen hade mycket tydliga roller.

Ytterligare ett utspel som fått kritik för att vara spekulativt är när en stenålderskvinnas skador på bäckenbenet förklaras med att hon ska ha haft fysik som en modern elitidrottare och att detta inte alls som man tidigare trott måste ha berott på flitigt barnafödande.

Även i övrigt har ”Historien om Sverige” fått ta emot hård kritik för politisk korrekthet och anakronismer av olika slag – men har samtidigt hyllats i flera av de stora medströmsmedierna. Serien sänds i totalt tio avsnitt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Betongmardröm i Lund koras till Sveriges fulaste nybygge 2025

Kulturrevolutionen i Väst

publicerad 7 april 2025
– av Redaktionen
Byggnaden i Lund som formellt heter Pärlan har fått öknamnet "Gråsuggan".

Byggnaden ”Gråsuggan” i Lund kan nu tituleras 2024 års fulaste nybyggnation med Kasper Kalkon-priset, efter att Arkitekturupprorets årliga omröstning blivit klar.

Sveriges fulaste nybygge, och Kasper Kalkon-priset är ett antipris som i år genomfördes för tionde gången. Bakgrunden till antitävlingen är den starkt kritiserade arkitekturbranschens utveckling där många länge pekat på att alltför många av Sveriges arkitekter fortsätter att ”överglänsa varandra i fulhet”.

”Vinnaren” får prisbucklan “Skaparvånda”, skapad av konstnären Mikael Grahn, som föreställer en arkitekt korsad med en kalkon som “masskopierar” lådor. Tidigare ”vinnare” av antipriset har bland andra varit Kv. Sofia, även kallat rosthuset, i Malmö, och senast vann byggnaden ”Kvalmen” i Karlstad. Årets byggnader nominerades av 66 000 personer och byggnader sträcker sig genom stora delar av Sverige.

Slutligen blev det byggnaden Pärlan, även kallad ”Gråsuggan”, som tog hem priset med 3080 röster. Byggnaden har upprättats i Lunds nya stadsdel Brunnshög och är tänkt att bli stadsdelens mest centrala plats. Arkitektföretaget OBOS målade upp Pärlan som en ”mångsidig” byggnad med ”olika vyer med ett spel mellan betong, trä och varma kulörer”. I verkligheten konstateras den dock vara en ensidig kulör av grå betong.

”Slår allt”

Gråa betongbyggnader har vi nu sett masskopieras så många gånger under de senaste 100 åren att byggnaden bör ses som en bakåtsträvande stilkopia”, skriver Arkitektupproret om Kasper Kalkon-vinnaren.

Under våra elva år med Arkitekturupproret har vi sett många opassande namn på diverse estetiskt bristfälliga nybyggen, men Pärlan slår allt”, tillägger man vidare i kommentaren om segraren.

På andra plats kom byggnaden Måsholmen, även kallad ”Fängelseskrapan”, som ligger i Skärholmen i Stockholm, följd av Nya Filmstaden Luxe i Uppsala som fått öknamnet ”Fulstaden DeLuxe”. Dessa fick 825 röster respektive 376.

Övriga topplaceringar inkluderar bland andra Hotell Aiden, ”4 shades of poop”, i Karlstad, Fabriken, även kallad Depressionsfabriken, vid Nacka Strand i Stockholm samt Smedjan 26 i Göteborg, som också fått öknamnet ”Gravstenen”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bakom transrörelsens progressiva fasad

Kulturrevolutionen i Väst

publicerad 31 mars 2025

En gränslös identitetspolitisk framtid där kön inte längre ska vara biologiskt. Folkets Radio har intervjuat Kristina Turner som studerat translobbyn – en rörelse som drivs på av mäktiga aktörer.

Transrörelsens linje tenderar mot att demontera människan till ett könlöst neutrum, där man likt en avatargubbe på nätet kan klippa och klistra med sina kroppsdelar utifrån hur man känner sig för stunden. Samtidigt ersätts främst kvinnan av könsneutralt språkbruk, något man bland annat kan se i regeringens uppdaterade abortlagstiftning, där man föreslår att ordet ”kvinna” ska ersättas med ”den som är gravid”.

Författarinnan Kristina Turner har borrat djupare genom den progressiva fasaden som transrörelsen projicerar utåt och menar att det i själva verket är en djupt cynisk strömning som bärs fram av inflytelserika krafter. Här mer i intervjun med Folkets Radio.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Disneys woke-tolkning av ”Snövit” får iskallt mottagande

Kulturrevolutionen i Väst

publicerad 25 mars 2025
– av Jan Sundstedt
Många fans är besvikna över att Disney medvetet klippt banden till allt som gjorde originalet från 1937 tidlös.

Disneys live-action-version av Snövit, som nyligen haft premiär, verkar inte bli den sagosuccé studion hoppats på. Efter år av debatt om casting och en moderniserad handling pekar allt mot att filmen går mot en ekonomisk katastrof samt att fansens farhågor besannats.

Redan långt innan premiären surrade det om problem för Snövit, och tidiga rapporter tyder på att intäkterna inte sjunger ”Heigh-Ho”.

Med en budget som enligt uppgifter ligger runt 250 miljoner dollar (exklusive marknadsföring) hade Disney behövt en stark start. Något som i nuläget inte tycks ha infriats.

Enligt Box Office Mojo drog filmen premiärhelgen i USA och Kanada in blygsamma 43 miljoner dollar och globalt uppskattas intäkterna hittills till 87,3 miljoner dollar, långt under vad som krävs för att gå med vinst. Analytiker spår redan nu att Snövit kan bli ett av Disneys dyraste misslyckanden på senare år.

Långt innan premiären höjdes röster om vad som kunde gå fel, och enligt publikens reaktioner tycks många av de värsta farhågorna ha slagit in.

Låga betyg

Castingen av Rachel Zegler som Snövit väckte tidigt kritik från fans som ansåg att hon inte matchade den ”snövita” looken från originalet – en debatt som Zegler själv kommenterat som ”passionerad”.

Fans har också reagerat negativt på att Snövit i den nya versionen är en så kallad ”girl boss”-version. Istället för att räddas av prinsen leder hon nu en landsomfattande revolt mot den onda drottningen (Gal Gadot), medan prinsen blivit reducerad till den klumpige tjuven Jonathan (Andrew Burnap).

Många av de älskade sångerna har tagits ur handlingen och ersatts med nyskrivna melodier. Besvikna fans uppger att det känns som att Disney medvetet klippt banden till det som gjorde originalet från 1937 tidlös – allt i jakten på en modern, politiskt korrekt fasad.

Filmen har fått låga betyg på recensionssajter som Rotten Tomatoes, och recensenter har klagat på allt från bristfälliga visuella effekter till tråkiga prestationer från skådespelarna. Vissa beskriver filmen som ”utmattande dålig”, och kritiserar Disneys hantering av de sju dvärgarna, som i filmen kallas ”magiska varelser”.

Snövit Snow White Disney
Foto: faksimil/Snow White trailer/Youtube

Tydlig negativ trend

Utan att ha sett filmen själv är det tydligt att reaktionerna pekar mot att Disney tycks ha missat målet för många av sina trogna fans. Snövit är dock inte ett isolerat fall – den hakar på en rad live-action-remakes från Disney som allt oftare möts av ljummen respons.

Mulan (2020) floppade med sin avskalade stil och politiska undertoner, och Dumbo (2019) sjönk som en sten trots Tim Burton som regissör. Den lilla sjöjungfrun (2023) klarade sig visserligen hyfsat bättre ekonomiskt, men delade även den publiken med sina moderna grepp.

Snövit tycks förstärka mönstret: höga kostnader, polariserande val och en känsla av att Disney famlar i mörkret efter en fungerande formel. Frågan är om studion kan vända skutan – eller om spegeln på väggen visar en dyster framtid för eventuella kommande remakes?

Baserat på siffror, estimat och publikens tidiga reaktioner ser Snövit ut att bli en dyr läxa för Disney. Vad som händer härnäst får framtiden utvisa – men just nu är det svårt att se happily ever after i sikte.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Shakespeare-museum ”avkoloniseras” – påstås främja ”vit överhöghet”

Kulturrevolutionen i Väst

publicerad 18 mars 2025
– av Jan Sundstedt
William Shakespeare

I William Shakespeares födelsestad Stratford-upon-Avon, England, pågår just nu en hårt kritiserad omprövning av den världsberömde dramatikerns kulturella arv.

Stiftelsen Shakespeare Birthplace Trust, har nämligen beslutat om att ”dekolonisera” sin ansenliga och omfattande samling av bland annat Shakespeare-relaterat material, mot bakgrund av att detta påstås riskera att främja ”vit överhöghet”.

Shakespeare Birthplace Trust i Stratford-upon-Avon har beslutat att ”dekolonisera” sina samlingar och museiupplevelser i syfte att skapa en mer ”inkluderande miljö”, uppger The Telegraph.

Man uppger att beslutet innebär att utforska imperiets och kolonialismens inverkan på museets samlingar, samt hur Shakespeares verk har bidragit till dessa narrativ.

Stiftelsen menar att vissa objekt i samlingarna kan innehålla ”språk eller avbildningar som är rasistiska, sexistiska, homofobiska eller på annat sätt skadliga”, rapporterar The Standard.

Initiativet är ett resultat av en studie som genomfördes tillsammans med Dr Helen Hopkins från University of Birmingham 2022. Studien kritiserade stiftelsens attraktioner i Stratford för att porträttera Shakespeare som ett ”universellt geni” – en tanke som påstås ”stärka ideologin om vit europeisk överhöghet”.

Som en del i initiativet planerar Shakespearestiftelsen att diversifiera sitt fokus genom att fira globala kulturella bidrag, såsom den bengaliska poeten Rabindranath Tagore och Bollywood-dans inspirerad av ”Romeo och Julia”.

Demontering av historien

Kritiker menar dock att beslutet är en del av en bredare trend att dekolonisera kulturella institutioner. Man uttrycker oro för att en sådan omprövning av historiska figurer som William Shakespeare kan leda till en demontering av inflytelserika vita personer i Väst, snarare än att främja en verklig förståelse för det komplexa kulturella arvet.

Shakespeare Birthplace Trust betonar att projektet inte ska ses som kritik av Shakespeares verk, utan syftar till att omvärdera den historiska kontexten av museets samlingar och artefakter.

Att ”dekolonisera” Shakespeares arv riskerar dock enligt bedömare att inte bara förlora den historiska kontexten av den världsberömde skaldens verk. Initiativet riskerar dessutom att förvanska den kulturella betydelsen av en av de mest inflytelserika författarna genom tiderna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.