Annons:

Forskare: Vi riskerar att förlora oss själva till AI-gudar

Utvecklingen av AI

Uppdaterad oktober 11, 2025, Publicerad oktober 10, 2025 – av Redaktionen
"Vi säljer vår förmåga att vara modiga och köper trygghet från maskinerna", argumenterar forskaren Carl Öhman.

Den kommande boken "Gods of data" tittar på AI ur ett religionskritiskt perspektiv. Carl Öhman, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, menar att dagens AI-system kan jämföras med människans relation till gudar – och forskar kring vad som skulle hända om man överlämnade makten helt till AI.

I takt med att AI utvecklats har verktyget som från början användes som en mer personlig version av Google nu även tagit plats som rådgivare i hemmen. Allt mer används AI för att fråga mer personliga saker, som sjukvårdsrådgivare, psykolog och även som relationsrådgivare.

Öhman menar att AI:n har börjat bli som gudar, det vill säga en "sorts personifierade sammansmältningar av samhällets samlade kunskap och auktoritet", och i ett forskningsprojekt studerar han vad människan skulle förlora om hon lät sig styras helt av tekniken – även en felfri en.

I ett tankeexperiment förklarar han hur AI kan påverka exempelvis ett par i vardagen som börjat bråka på grund av olika värderingar, som får hjälp av en AI-relationsrådgivare.

Annons:

De frågar: 'Hej, borde vi fortsätta att vara tillsammans?' AI:n har tillgång till all deras data: deras dna, barndomsfoton, allt de någonsin skrivit och sökt på och så vidare, och har tränats på miljontals liknande par. Den säger: 'med 98 procents sannolikhet kommer det här sluta i katastrof. Ni borde göra slut med varandra idag. Faktum är att jag redan har hittat ersättningspartners till er som passar mycket bättre', säger han i Forskarpodden.

Köper trygghet

Öhman menar att även om det inte finns några rationella skäl till varför paret inte bör lyda AI:n och göra slut, får man här en känsla av att ha förlorat någonting. Och just i det här fallet skulle paret förlora tron på sig själva och sin relation.

Kärlek är alltid en risk. Alla mellanmänskliga relationer medför en risk att bli sviken, ledsen, att någonting går dåligt. Vi kan absolut använda teknologin för att minimera den risken, kanske till och med helt reducera den. Poängen är att någonting då går förlorat. Vi säljer vår förmåga att vara modiga och köper trygghet från maskinerna, säger han.

Världspappa i AI-form

I forskningsprojektet undersöker man också andra relationer där AI tagit en allt större roll, till exempel föräldraskapet. Idag finns det en rad AI-appar som ska hjälpa vuxna att hantera sin relation med sina barn. Bland annat kan det handla om att AI ger personifierade repliker eller försöker förhindra att konflikter uppstår.

Precis som i exemplet det unga älskande paret så är det någonting som går förlorat här. Just i det här kapitlet använder jag Sigmund Freud och hans idé om att tron på Gud är en slags vägran att vara vuxen. Att det finns någon slags världspappa som i slutändan alltid har de rätta svaren. Och här blir det lite samma. Det finns en världspappa i form av AI som då blir den riktiga föräldern i din relation med barnen. Och du identifierar dig allt mer som ett slags barn till AI-föräldern som har de slutgiltiga svaren, säger han.

Lämnar makten över oss själva

Öhman menar att det kanske kan kännas skönt att kunna undvika att få sitt hjärta krossat, eller att förhindra konflikter med sina barn, men att man måste vara medveten om att det finns ett pris när AI får makten. Han menar att när man pratar om att AI kommer och tar över, så sker det ofta våldsamt och att "maskinerna kommer och tar våra liv ifrån oss".

Men poängen i min bok, och det här projektet, är att det är vi som lämnar över makten över våra liv, vårt mod, tro, och i slutändan oss själva, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nvidia satsar 7 miljarder dollar på Poolside – vill bygga öppen AI-utmanare

Utvecklingen av AI

Publicerad augusti 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
Nvidias vd Jensen Huang under en presentation av bolagets AI-datorer
Nvidias vd Jensen Huang under en presentation av bolagets AI-datorer.

Nvidia betalar 6 miljarder dollar för att licensiera AI-bolaget Poolsides teknik och erbjuder 109 av bolagets anställda jobb. Målet är att bygga en kraftfull öppen AI-modell som ska utmana både kinesiska aktörer och USA:s ledande AI-bolag.

Avtalet gäller en icke-exklusiv licens till Poolsides så kallade Model Factory, systemet som bolaget har använt för att utveckla sina egna AI-modeller. Poolside köps alltså inte upp och ska fortsätta som ett självständigt företag, enligt uppgifter som först publicerades av tekniknyhetsbrevet Newcomer och därefter bekräftades av flera amerikanska medier.

Utöver licensbetalningen investerar Nvidia ytterligare 1 miljard dollar i Poolside till en värdering på 12 miljarder dollar före kapitaltillskottet. De tre grundarna blir kvar i bolaget, medan 109 medarbetare erbjuds anställning hos Nvidia. Poolside planerar enligt investerarbrevet att föra vidare licensintäkterna till sina investerare före utgången av 2027.

Affären ger Nvidia både tekniken bakom Poolsides modellutveckling och tillgång till merparten av det team som byggt kodmodellen Laguna. Wall Street Journal uppger att resurserna ska användas i Nvidias Nemotron-projekt för att ta fram en av världens mest kraftfulla modeller med öppna vikter.

Vill utmana både Kina och USA:s AI-jättar

Nvidia är redan världens dominerande leverantör av grafikprocessorer för AI-träning, men företaget har samtidigt byggt upp en egen familj av öppna modeller under namnet Nemotron. På sin utvecklarsida beskriver Nvidia modellerna som öppna inte bara vad gäller vikter, utan även träningsdata och instruktioner för hur systemen kan återskapas och anpassas.

Den nya satsningen ska enligt Wall Street Journals källor rikta sig mot kinesiska modeller som DeepSeek och Kimi K3. Samtidigt innebär den en mer direkt utmaning mot amerikanska bolag som OpenAI och Anthropic, vars främsta modeller är slutna. Öppna modellvikter gör det möjligt för företag och myndigheter att köra och modifiera systemen i egen infrastruktur, vilket kan ge lägre kostnader och större kontroll över data.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Nvidia positionerar Nemotron som ett amerikanskt alternativ i en marknad där kinesiska öppna modeller snabbt har vunnit mark. Poolside tillför nu en modellfabrik och ett team som på kort tid byggt Laguna S 2.1, en kodinriktad modell med 118 miljarder parametrar, varav 8 miljarder aktiveras för varje token.

Beräkningskraften blev flaskhalsen

Bakgrunden till affären är den snabbt stigande kostnaden för att träna modeller i den absoluta frontlinjen. I investerarbrevet, som har återgetts av flera teknikmedier, skriver Poolside att bolaget vid slutet av förra året hade sex veckor på sig att resa 2 miljarder dollar för ett kluster med 40 000 av Nvidias GB300-processorer. Finansieringen blev inte klar i tid och bolaget förlorade tillgången till kapaciteten.

Poolside bedömde att 10 000 till 20 000 sådana processorer hade kunnat räcka för att bygga en modell i nivå med marknadens bästa. Nästa generations modeller skulle enligt bolaget kräva mer än tio gånger större kluster. Begränsningen handlar därmed inte längre bara om kapital, utan också om fysisk datacenterkapacitet och långsiktigt kontrakterad beräkningskraft.

För Nvidia är det ett problem som bolaget självt kan lösa. Företaget kontrollerar den hårdvara som stora delar av AI-industrin är beroende av och kan förena Poolsides utvecklingssystem med sina egna chip, mjukvaruverktyg och modeller.

Licensaffär i stället för uppköp

Upplägget liknar Nvidias tidigare affärer med chipbolagen Groq och Enfabrica: en icke-exklusiv tekniklicens kombineras med rekrytering av stora delar av personalen, medan det ursprungliga bolaget fortsätter att existera. Bloomberg konstaterar att sådana konstruktioner har kritiserats av amerikanska lagstiftare eftersom de kan genomföras utan den prövning som ett regelrätt företagsförvärv normalt utlöser.

Varken Nvidia eller Poolside hade vid mediernas publicering kommenterat avtalet offentligt. Poolside har inte heller publicerat investerarbrevet i sin helhet. De centrala villkoren – licensbeloppet, den separata investeringen och jobberbjudandena – har dock återgetts samstämmigt av Newcomer, Bloomberg och Wall Street Journal.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Viral Palantir-video visar USA:s senaste AI-baserade målsystem

Övervakningssamhället

Publicerad augusti 23, 2026 – av Markus Andersson
Cameron Stanley visar Palantirs Maven Smart System med en militär kartvy
Cameron Stanley visar hur Maven Smart System sammanför militär information i en gemensam kartvy.

Ett viralt X-inlägg hävdar att Palantir har lanserat ett system som följer människor genom satelliter och "varje kamera". Bildmaterialet kommer från en Palantir-presentation i mars, där Pentagon demonstrerade det militära systemet Maven Smart System, som uppges föra samman underrättelser, målspårning och val av vapeninsats.

Parody Jeff publicerade det knappt två minuter långa klippet den 22 augusti på X. Kontot beskriver självt sitt innehåll som satir och fiktiva kommentarer.

Inlägget hävdar att Palantir nyligen har släppt ett system som förenar satelliter, radar och samtliga kameror för att följa människor i realtid. Originalfilmen kommer emellertid från en presentation som Palantir publicerade den 13 mars.

Cameron Stanley, chef vid Pentagons kontor för digitalisering och artificiell intelligens, visar Maven Smart System – ett militärt lednings- och målsystem som USA har använt i flera år.

Pentagon startade Project Maven år 2017, med syfte att låta datorprogram granska stora mängder material från bland annat drönare och övervakningsflyg.

Ur projektet har Maven Smart System vuxit fram som en sammanhållen plattform för kartor, underrättelser, målspårning och militär planering.

Cameron Stanley visar hur systemet för samman flera datakällor i en kartbild. Operatören markerar ett misstänkt mål och för in det i ett arbetsflöde för målhantering. Maven Smart System presenterar därefter möjliga tillvägagångssätt och tillgängliga militära resurser. Enligt Stanley tog samma kedja tidigare timmar.

Demonstrationen visar alltså varken ett nyss lanserat civilt kameranät eller slumpmässig övervakning av människor i städer. Maven förenar däremot omfattande sensor- och övervakningsdata för att upptäcka, följa och angripa militära mål.

Pentagon - USA:s militära centrum (arkivbild). Foto: Wiyre Media/CC BY 2.0.

Pentagon gör Maven permanent

USA:s vice försvarsminister Steve Feinberg beordrade den 9 mars att Maven ska bli ett permanent militärt program före budgetårets slut i september. Beslutet förankrar systemet i alla vapengrenar och ger det stabilare finansiering, rapporterade DefenseScoop.

Palantir fick 2024 ett femårigt kontrakt med ett tak på 480 miljoner dollar. Pentagon höjde året därpå taket med 795 miljoner dollar till närmare 1,3 miljarder. Nato köpte samtidigt en alliansversion för sitt operativa högkvarter.

Den virala videon ger därmed en något missvisande bild av systemets ålder och civila räckvidd.

Originalpresentationen visar samtidigt hur ett system från en privat leverantör sammanställer sensordata, automatisk identifiering, målspårning, handlingsalternativ och vapenval i samma program.

En mänsklig operatör fattar i slutändan det avgörande beslutet, men Palantirs system har då redan sorterat informationen och föreslagit nästa åtgärd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu kommer reklamen till svenska ChatGPT-användare

Utvecklingen av AI

Publicerad augusti 20, 2026 – av Redaktionen
Den övre delen av en mobiltelefon visar ChatGPT-logotypen mot en oskarp vardagsbakgrund.

OpenAI börjar visa reklam i ChatGPT för svenska användare nästa vecka. Satsningen omfattar 31 europeiska marknader och berör gratisversionen samt lågprisabonnemanget Go.

Bolaget meddelar att den europeiska lanseringen sker sex månader efter att reklamen började testas i USA. Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna och Österrike hör till de namngivna marknaderna.

Reklamen ska visas för användare med Free och Go. Plus, Pro, Business, Enterprise och Edu ska enligt OpenAI även fortsättningsvis vara reklamfria.

Annonserna placeras under ChatGPT:s svar och märks som sponsrade. OpenAI hävdar att annonsörerna inte ska kunna påverka svaren eller få tillgång till användarnas konversationer. Bolaget uppger också att det inte säljer personuppgifter till annonsörer.

Reklamen anpassas efter samtalet

Annonsvalet kan däremot bygga på vad användaren talar med ChatGPT om. En person som jämför resmål eller produkter kan därför mötas av reklam kopplad till ämnet. Om personlig anpassning är aktiverad kan även tidigare samtal och tidigare kontakt med annonser vägas in.

Användaren ska kunna stänga av den personliga anpassningen, radera annonsuppgifter, dölja en annons och se varför den visades. Under det amerikanska försöket lovade OpenAI att hålla reklam borta från konton som tillhör eller bedöms tillhöra personer under 18 år samt från känsliga områden som hälsa, psykisk hälsa och politik.

OpenAI framställer ChatGPT som särskilt värdefullt för annonsörer eftersom användarna ofta beskriver både sina mål och begränsningar mer utförligt än i en vanlig sökning. Plattformen har på ett halvår byggts ut med bland annat geografisk styrning, anpassade målgrupper och mätning av vad som händer efter ett annonsklick.

Öppnar för självbokning senare

Till en början måste europeiska annonsörer köpa plats genom OpenAI:s eget annonsteam, reklambyråer eller teknikpartner. Ett system där annonsörerna själva kan boka kampanjer ska öppnas senare under sommaren.

Bolaget säger att tiotusentals marknadsförare redan har annonserat i ChatGPT, men redovisar inga intäkter, priser eller närmare siffror för Europa. Lanseringsbeskedet nämner inte heller något särskilt avtal mellan OpenAI och EU, trots spekulationer om en sådan uppgörelse i sociala medier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ledningsflykten från OpenAI: Nio toppnamn borta på fyra månader

Utvecklingen av AI

Publicerad augusti 16, 2026 – av Markus Andersson
OpenAI:s vd Sam Altman under TED-konferensen 2025.
OpenAI:s vd Sam Altman under TED-konferensen 2025.

Minst nio toppchefer och nyckelpersoner har lämnat eller klivit åt sidan på OpenAI sedan april. De senaste avgångarna kom dagarna efter en aktieaffär på omkring 7 miljarder dollar – samtidigt som Sam Altmans AI-jätte förbereder en börsnotering.

På bara tre dagar förlorade OpenAI etikchefen Chloé Bakalar, den mångårige operativa tungviktaren Brad Lightcap och intäktschefen Denise Dresser. Bakalar lämnade mindre än ett år efter att hon rekryterats. Lightcap hade varit med och byggt bolagets kommersiella verksamhet sedan 2018. Dresser försvann efter bara åtta månader som Chief Revenue Officer.

De tre beskeden är inte en isolerad ommöblering. Nya Dagbladets genomgång visar en rad avhopp som sedan april har nått produktutveckling, marknadsföring, teknik, säkerhet och försäljning – de funktioner som ska bära OpenAI genom nästa tillväxtfas.

Nio namn på fyra månader

Den första stora förändringen kom i april. Marknadschefen Kate Rouch klev åt sidan, medan produktchefen Kevin Weil och Sora-chefen Bill Peebles lämnade bolaget. Kort därefter meddelade teknikchefen Srinivas Narayanan att även han skulle sluta.

I juli fortsatte uttåget. Joshua Achiam, OpenAI:s chefsfuturist och en av företagets mest långvariga medarbetare, lämnade efter närmare nio år. Samma månad avgick säkerhetschefen Johannes Heidecke, som haft en central roll i arbetet med att testa och begränsa riskerna i de mest avancerade modellerna.

Augusti förde med sig ytterligare tre namn: Chloé Bakalar, Brad Lightcap och Denise Dresser. Sammantaget innebär det att minst nio seniora personer har lämnat bolaget eller sina ledande roller inom loppet av fyra månader.

Avgångarna har olika bakgrund. Lightcap har sagt att han vill bygga något nytt, medan andra har hänvisat till familj, nya projekt eller inte redovisat något närmare skäl. Men omfattningen är inte oklar: OpenAI har på kort tid bytt ut eller förlorat stora delar av den ledning som ansvarat för produkter, intäkter, marknadsföring, teknik, etik och säkerhet.

Etik- och säkerhetsroller försvinner

Förändringarna blir särskilt känsliga eftersom flera av dem träffar företagets interna kontrollfunktioner. OpenAI avvecklade tidigare i år gruppen för så kallad mission alignment, som skulle hålla verksamheten förankrad i bolagets uttalade uppdrag. Därefter försvann både säkerhetschefen Heidecke och etikchefen Bakalar.

OpenAI har fortfarande stora team för säkerhet och policy. Men bolaget har inte presenterat någon efterträdare till Bakalar, och Heideckes avgång kom efter att säkerhetsarbetet åter förts närmare den ordinarie forskningsorganisationen. Det lämnar en konkret fråga om vem som nu har mandat att bromsa utvecklingen när kommersiella mål och säkerhetsbedömningar kolliderar.

Frågan har blivit mer brännande efter OpenAI:s egna säkerhetsproblem. Nya Dagbladet har tidigare granskat hur företagets AI-agenter kunde samordna sig genom dolda meddelanden utan att forskarna upptäckte det i tid.

Miljardaffär före de senaste avhoppen

Den 10 augusti slutförde OpenAI ett erbjudande där nuvarande och tidigare anställda kunde sälja aktier för omkring 7 miljarder dollar. Affären värderade bolaget till 852 miljarder dollar, enligt samtida rapportering från bland andra CNBC och TechCrunch.

Dagen efter offentliggjorde Lightcap sin avgång. Två dagar senare kom beskedet om Dresser. Tidsföljden visar inte varför de lämnade, men den placerar ledningsförändringarna mitt i OpenAI:s största aktieaffär hittills för anställda och tidigare anställda.

Parallellt förbereder bolaget en notering på Wall Street. OpenAI lämnade den 8 juni konfidentiellt in ett utkast till börsansökan hos den amerikanska finansinspektionen SEC. Ett offentligt prospekt har ännu inte presenterats, men processen är igång och bolagets ledning ska nu övertyga framtida investerare om att organisationen håller för nästa steg.

Altman och Brockman sitter kvar

OpenAI har vuxit från forskningslaboratorium till ett av världens högst värderade teknikföretag. Samtidigt har makten koncentrerats kring vd Sam Altman och medgrundaren Greg Brockman. När Dresser lämnade utsågs Dali Rajic snabbt till ny intäktschef, vilket visar att försäljning och företagskunder fortsatt står högt på dagordningen.

Det som saknas är en lika tydlig redovisning av vem som ersätter de personer som haft ansvar för etik, säkerhet och långsiktig riskbedömning. Inför en börsnotering räcker det inte att visa stigande intäkter och en värdering på hundratals miljarder dollar. OpenAI måste också kunna visa vem som fattar besluten när utvecklingstakten möter säkerhetsgränsen – och varför så många av dem som byggt bolaget inte längre finns kvar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.