Den kommande boken "Gods of data" tittar på AI ur ett religionskritiskt perspektiv. Carl Öhman, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, menar att dagens AI-system kan jämföras med människans relation till gudar – och forskar kring vad som skulle hända om man överlämnade makten helt till AI.
I takt med att AI utvecklats har verktyget som från början användes som en mer personlig version av Google nu även tagit plats som rådgivare i hemmen. Allt mer används AI för att fråga mer personliga saker, som sjukvårdsrådgivare, psykolog och även som relationsrådgivare.
Öhman menar att AI:n har börjat bli som gudar, det vill säga en "sorts personifierade sammansmältningar av samhällets samlade kunskap och auktoritet", och i ett forskningsprojekt studerar han vad människan skulle förlora om hon lät sig styras helt av tekniken – även en felfri en.
I ett tankeexperiment förklarar han hur AI kan påverka exempelvis ett par i vardagen som börjat bråka på grund av olika värderingar, som får hjälp av en AI-relationsrådgivare.
Annons:
— De frågar: 'Hej, borde vi fortsätta att vara tillsammans?' AI:n har tillgång till all deras data: deras dna, barndomsfoton, allt de någonsin skrivit och sökt på och så vidare, och har tränats på miljontals liknande par. Den säger: 'med 98 procents sannolikhet kommer det här sluta i katastrof. Ni borde göra slut med varandra idag. Faktum är att jag redan har hittat ersättningspartners till er som passar mycket bättre', säger han i Forskarpodden.
Köper trygghet
Öhman menar att även om det inte finns några rationella skäl till varför paret inte bör lyda AI:n och göra slut, får man här en känsla av att ha förlorat någonting. Och just i det här fallet skulle paret förlora tron på sig själva och sin relation.
— Kärlek är alltid en risk. Alla mellanmänskliga relationer medför en risk att bli sviken, ledsen, att någonting går dåligt. Vi kan absolut använda teknologin för att minimera den risken, kanske till och med helt reducera den. Poängen är att någonting då går förlorat. Vi säljer vår förmåga att vara modiga och köper trygghet från maskinerna, säger han.
Världspappa i AI-form
I forskningsprojektet undersöker man också andra relationer där AI tagit en allt större roll, till exempel föräldraskapet. Idag finns det en rad AI-appar som ska hjälpa vuxna att hantera sin relation med sina barn. Bland annat kan det handla om att AI ger personifierade repliker eller försöker förhindra att konflikter uppstår.
— Precis som i exemplet det unga älskande paret så är det någonting som går förlorat här. Just i det här kapitlet använder jag Sigmund Freud och hans idé om att tron på Gud är en slags vägran att vara vuxen. Att det finns någon slags världspappa som i slutändan alltid har de rätta svaren. Och här blir det lite samma. Det finns en världspappa i form av AI som då blir den riktiga föräldern i din relation med barnen. Och du identifierar dig allt mer som ett slags barn till AI-föräldern som har de slutgiltiga svaren, säger han.
Lämnar makten över oss själva
Öhman menar att det kanske kan kännas skönt att kunna undvika att få sitt hjärta krossat, eller att förhindra konflikter med sina barn, men att man måste vara medveten om att det finns ett pris när AI får makten. Han menar att när man pratar om att AI kommer och tar över, så sker det ofta våldsamt och att "maskinerna kommer och tar våra liv ifrån oss".
— Men poängen i min bok, och det här projektet, är att det är vi som lämnar över makten över våra liv, vårt mod, tro, och i slutändan oss själva, säger han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
AI-bolaget Anthropic vill lägga fem procent av sina aktier i en ny fond för allmännyttan. Fonden blir ingen fristående stiftelse, utan ägs helt av bolaget.
Med fonden vill bolaget bakom AI-assistenten Claude kunna ge stora donationer till ideella organisationer eller betala ut pengar direkt till särskilda grupper.
Ett möjligt användningsområde är stöd till människor vars försörjning påverkas av AI, enligt bolaget, men något sådant stöd är ännu inte beslutat.
"AI kan skapa enorma ekonomiska värden, men det kan också skapa osäkerhet för många arbetstagare", skriver Anthropic i ett pressmeddelande.
Annons:
Först måste aktieägarna godkänna planen. Därefter kan fondens andel växa: för varje gång bolagets värde stiger med 50 procent över en viss nivå kan styrelsen välja att lägga till två procent av aktierna. Var den nivån ligger har inte redovisats, och inte heller vem som ska bestämma över pengarna.
Fondens fem procent av bolagets aktier kommer utöver tidigare löften. När Anthropic grundades lovade grundarna att skänka 80 procent av sina egna aktieinnehav, och vissa anställda har lovat att skänka delar av sina innehav, något som bolaget matchar. Räknar man ihop den nya fonden och de tidigare löftena ska omkring 20 procent av bolagets aktier gå till allmännyttan, enligt Anthropic. Under de kommande månaderna ska Anthropic redovisa hur fonden kommer att styras.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Volvo bygger sin nästa förarassistans på Nvidias teknik och siktar på bilar som kör från adress till adress i stadstrafik. Föraren måste ändå övervaka bilen hela vägen.
Volvo Cars fördjupar samarbetet med Nvidia, som började 2017. Biltillverkaren ska använda chipföretagets plattform Hyperion och mjukvaran Alpamayo för ett nytt system på nivå "2++". Det ska hantera trafikljus och stoppskyltar.
Nivå två betyder att föraren hela tiden ska vara uppmärksam och beredd att ta över. Systemet liknar Teslas "Full Self-Driving (Supervised)" och det system som Mercedes nyligen införde i nya CLA, rapporterar SweClockers med hänvisning till The Verge.
Hyperion kombinerar kraftfulla systemkretsar med sensorer runt hela bilen. Alpamayo använder språkmodeller för att tolka omgivningen och bestämma när bilen ska styra, bromsa eller accelerera. Lidar ingår inte, men Volvo kan lägga till den laserbaserade sensorn senare.
Annons:
Satsningen kommer efter bakslag. Volvos "Ride Pilot", som skulle köra utan övervakning på nivå 3, har i praktiken lagts åt sidan i USA sedan bolaget inte fick regulatoriskt godkännande. Planerna på lidar i vissa modeller föll när leverantören Luminar gick i konkurs, skriver The Verge.
Volvo tillför egna system som analyserar förarens beteende mer detaljerat än vanlig förarövervakning. Bilarna ska dessutom kunna varna varandra för hinder och vägarbeten längre fram.
— Vårt varumärke Volvo är synonymt med säkerhet, och säkerhet är synonymt med förtroende, säger Alwin Bakkenes, chef för global mjukvaruutveckling på Volvo Cars.
Volvo har inte sagt vilka modeller som får systemet först. Lanseringen ska ske "före decenniets slut". Samtidigt skriver bolaget i sitt pressmeddelande om en gradvis introduktion av "eyes-off" och "mind-off" körning – något ett nivå 2-system inte medger.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kinesiska DeepSeek har släppt en uppgraderad version av sin öppna AI-modell V4.1 Flash. Modellen läser text och bilder och skriver kod. Priset är så lågt att avancerad AI blir en realistisk resurs för privatpersoner, småföretag och föreningar.
Den nya versionen heter DeepSeek-V4.1-Flash-1017. Siffrorna står för releasedatumet den 17 oktober. Enligt modellkortet är den en mindre uppdatering av V4.1 Flash, med förbättringar inom resonemang, kod, agentuppgifter och bildtester. Bolaget uppger också att modellen löser uppgifter snabbare och med kortare svar, vilket sänker kostnaden per uppgift.
Modellvikterna, alltså själva den tränade modellen, ges ut under MIT-licensen, en av de mest tillåtande licenserna som finns. Vem som helst får ladda ner, köra, ändra och bygga vidare på dem, även kommersiellt.
Bildförståelsen fanns redan i septemberversionen. Nytt är att samma allroundmodell enligt DeepSeek har blivit både vassare och snabbare.
Annons:
DeepSeek skriver på X att uppdateringen ger "starkare testresultat, snabbare uppgiftslösning och kortare svar än den tidigare versionen – en Pareto-förbättring i prestanda och kostnad". Med det menar bolaget att modellen blivit bättre utan att något annat blivit sämre. Modellen finns redan på bolagets webbplats, i appen och via API:t.
Slår amerikanska rivaler på flera prov
DeepSeek jämför 1017 med OpenAI:s GPT-5.6 Sol och Anthropics Opus 5. De allra senaste amerikanska modellerna, GPT-6 och Opus 5.5, finns inte med i tabellen. Siffrorna är dessutom bolagets egna och har inte verifierats av redaktionen.
Inom agentarbete och programmering är resultaten ändå slående. På kodtestet DeepSWE får 1017 77,0 poäng, mot 73,0 för GPT-5.6 Sol och 74,0 för Opus 5. På Automation Bench är avståndet större, 60,5 poäng mot 45,8 respektive 50,3.
Samma mönster syns på Agents' Last Exam och Apex Bench. Där leder DeepSeek-modellen med 35,4 respektive 72,1 poäng, en tydlig förbättring från föregångarens 31,8 och 64,6.
Alla prov vinner modellen inte. På Terminal Bench 4, där uppgifterna löses i en kommandoterminal, får Opus 5 51,8 poäng mot DeepSeeks 42,3. På ProgramBench leder Opus med 37 mot 29,1. I kunskapsprovet Humanity's Last Exam utan verktyg är skillnaden ännu större: 42,6 för DeepSeek mot 56,3 för Opus.
På bildproven ligger 1017 i nivå med konkurrenterna. I Chartography får den 83 poäng, mot 79,9 för GPT-5.6 Sol och 84 för Opus 5. I BabyVision hamnar den mellan de två amerikanska modellerna, och i ZeroBench strax under båda.
DeepSeeks egen tabell visar förbättringar jämfört med föregångaren, men också tester där amerikanska jämförelsemodeller leder. Bild: DeepSeek.
DeepSeek har också publicerat en videodemonstration där modellen enligt bolaget bygger kompletta projekt från grunden, "från spelskapande till 3D-modellering". Ett av klippen visar en kameraåkning genom en tredimensionell palatsmiljö med gula tak och röda väggar. Uppvisningen är bolagets egen, inte ett oberoende test.
Användare har redan börjat visa upp egna resultat. En X-användare publicerade ett förstapersonsspel kallat Sun Garden, med antika ruiner, ljuseffekter och föremål som går att skjuta på, och uppger att koden skrevs av 1017. Modellen genererar alltså ingen video. Den skriver koden som bygger spelet.
Priset gör skillnaden
I DeepSeeks eget API kostar modellen 0,30 dollar per miljon tokens indata och 1,20 dollar per miljon tokens utdata. En token är en bit av ett ord, ungefär den enhet modellen läser och skriver i.
Under lågtrafik halveras priset till 0,15 respektive 0,60 dollar. Text som redan ligger i cacheminnet kostar bara 0,006 dollar per miljon tokens under högtrafik och 0,003 dollar under lågtrafik. Lågtrafikpriset gäller hela helgen.
DeepSeeks separata kostnadsdiagram jämför DeepSWE-resultat vid olika inställningar och omfattar även nyare amerikanska modeller än tabellen ovan. Siffrorna är bolagets redovisning, inte NyD:s egna mätningar. Bild: DeepSeek.
Modellen kan hålla en miljon tokens i minnet i samma samtal. Det räcker för att läsa in långa avtal, utredningar eller hela kodbaser på en gång.
Verktygen hamnar hos vanligt folk
Den verkliga följden handlar om vem som får tillgång till verktygen. En förening kan låta modellen gå igenom protokoll och skannade dokument. En hantverkare kan analysera fotografier och ritningar, och ett litet företag kan bygga egna interna verktyg. Inget av det kräver ett dyrt och låst abonnemang hos en amerikansk techjätte.
Öppna vikter gör att ingen enskild leverantör kan stänga dörren. Om en molntjänst höjer priset eller ändrar villkoren kan användaren gå till en annan som kör samma modell. Arbetsverktygen är dessutom utbytbara och kan kopplas till olika modeller.
Gränserna finns kvar. Med 763 miljarder parametrar är modellen alldeles för stor för en vanlig bärbar dator, så de flesta kommer att använda den via molnet. Beräkningskraften kostar pengar och gör användaren beroende av den som driver servrarna.
Samtidigt är det en kinesisk aktör som lägger en konkurrenskraftig modell i allmänhetens händer, medan de amerikanska toppmodellerna från OpenAI och Anthropic bara går att hyra. Öppna kinesiska modeller har tidigare utmanat amerikanska toppnamn också inom bild.
Motor, verkstad och driftbolag
För den som vill komma igång hjälper det att skilja på tre saker. Modellen är motorn som tänker. Arbetsmiljön, på engelska ofta kallad harness eller agent, är verkstaden som ger motorn händer: den läser filer, kör kommandon och planerar arbetet. Driftleverantören kör modellen på sina servrar och tar betalt för det.
OpenCode är en fri arbetsmiljö med öppen källkod som körs i terminalen. Ollama beskriver hur den läser projektet, redigerar filer, kör kommandon, delar upp arbetet på underagenter, hämtar webbsidor och tar emot bilder och skärmdumpar. Användaren väljer själv leverantör och modell, med egen API-nyckel eller via OpenCodes frivilliga abonnemang Zen och Go.
DeepSeek Harness är bolagets egen arbetsmiljö, släppt med öppen källkod under MIT-licens och byggd på principen "everything is a plugin", alltså att allt är ett tillägg. Med Node.js installerat startas den med kommandot npx @deepseek-ai/dsh web, som öppnar ett lokalt gränssnitt i webbläsaren.
Under Settings och Models lägger man in sin API-nyckel, väljer en projektmapp och beskriver uppgiften. Agenten läser och skriver filer, kör kommandon och planerar, och ber om godkännande enligt de behörighetsregler användaren satt. Enligt DeepSeek är 1017 särskilt optimerad för Harness och för Tencents verktyg CodeBuddy och WorkBuddy.
Ollama lovar att inte spara innehållet
Ollama Cloud erbjuder V4.1 Flash till samma pris som DeepSeek, med halva priset utanför högtrafik. Ett gratiskonto kan köpa krediter utan serviceavgift. Pro kostar 20 dollar i månaden och innehåller krediter för 60 dollar, vilket vid högtrafikpris räcker till 200 miljoner tokens indata eller 50 miljoner tokens utdata.
Ollamas katalog listar modellfamiljen men bekräftar inte att just 1017-versionen har rullats ut där. Den nya versionen finns bekräftat hos DeepSeek direkt.
Enligt Ollamas integritetspolicy behandlas prompter och svar bara tillfälligt för att leverera tjänsten och används aldrig för träning. Samarbetspartnerna måste tillämpa så kallad zero data retention, alltså att inget innehåll sparas. Kontouppgifter, betalningar, IP-adress och viss användningsdata kan däremot lagras.
Servrarna står främst i USA, med Europa som reserv vid hög belastning. Kommandot ollama launch opencode startar OpenCode direkt kopplat till Ollamas modeller.
Ge agenten minsta möjliga behörighet
Agenter som får läsa och skriva filer kan också göra skada. DeepSeek Harness är fortfarande en förhandsversion för utvecklare, och bolaget varnar för ändringar som bryter kompatibiliteten. Enligt projektets säkerhetsanvisning är verktyget varken säkerhetsgranskat eller produktionsklart, och tillägg och kod kan skada eller läcka data.
Rådet är att ge agenten minsta möjliga behörighet, köra den i en isolerad testmiljö och ha säkerhetskopior. DeepSeek rekommenderar Harness i version 0.2.1-rc.1 eller senare. Fram till den 1 november, Pekingtid, bjuder bolaget på de integrerade serververktygen när modellen används via Harness, Claude Code eller Codex.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Uppdaterad 12 oktober 2026,
Publicerad 12 oktober 2026 – avRedaktionen
Skärmdump: OpenAI/X.
ChatGPTs röstläge i OpenAI:s egen demonstrationsfilm. Klippet visar hur bolaget presenterar samtal med sin AI i vardagliga situationer, inte ett oberoende test.
Röst-AI som låter mänsklig räcker inte. Företrädare för två bolag i branschen säger att systemen måste svara snabbare, förstå bättre och tydligt tala om när samtalet spelas in eller förs med en maskin.
Investerare pumpar in miljarder dollar i bolag som bygger röststyrd AI, från modellutvecklare och kundtjänstsystem till mötesprogram som skriver ut och sammanfattar samtal. Nästan varje vecka lanseras ett verktyg som påstås låta och samtala som en människa.
Shawn Wen, teknikchef på PolyAI, som säljer röst-AI till företags kundtjänst, anser ändå att tekniken ännu inte fått ett genombrott i stil med ChatGPT. Det framgår av ett samtal från konferensen HumanX som TechCrunch återger.
Branschen har enligt Wen nått fram till så kallade full-duplexmodeller, system som kan tala och lyssna samtidigt i stället för att vänta på sin tur. Nästa hinder är att få resonerandet så snabbt att svaren kommer utan märkbar fördröjning.
Annons:
Samtidigt missar automatisk taligenkänning, tekniken som gör tal till text, ofta viktiga nyckelord, säger Wen. Då tappar systemet sammanhanget.
Alex Gay, marknadschef på mötesverktyget Otter, håller med. Fel i utskriften fortplantar sig enligt honom till varje åtgärd som bygger på den. Bolaget arbetar också med digitala tvillingar som ska kunna företräda människor i möten.
— I samma stund som det börjar utföra åtgärder som är fel tappar man förtroendet för plattformen, säger Alex Gay.
Öppenheten ser olika ut för de två bolagen. Otter vill pröva att meddela alla deltagare i mötets chatt att mötet spelas in, även när bolagets mötesrobot inte deltar. Wen anser att den som ringer ett företag ska få klart besked om att motparten är en AI.
Målet är enligt Wen att den som ringer, efter några repliker med en fungerande agent, ska känna att det inte längre behövs någon människa i luren.
Så låter röst-AI i dag
OpenAI visar i en egen video hur samtalstjänsten ChatGPT Voice används i vardagliga situationer. Klippet är drygt två minuter långt och är bolagets egen demonstration, inget oberoende test.
ElevenLabs, som säljer talsyntes snarare än en samtalstjänst, lanserade den 28 september röstmodellerna Eleven v4 och v4 Turbo. Bolagets egen visning spelar upp syntetiskt tal med känslouttryck på flera språk.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
