MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 21 augusti 2025

torsdag 21 augusti 2025

 

Skärmtid påverkar sensorisk bearbetning hos barn

publicerad 24 mars 2024
– av Sofie Persson
Tidig skärmexponering för barn kan ha mycket negativ långsiktig påverkan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En ny studie visar en koppling mellan tidig skärmexponering hos barn och atypisk sensorisk bearbetning. Forskningen pekar mot möjliga konsekvenser för barns utveckling med en förhöjd risk för bland annat ADHD och autism.

I studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics, registrerades 1471 barn födda mellan åren 2011 och 2014 där vårdnadshavare fyllt i en så kallad ”Infant/Toddler Sensory Profile”. En sådan profil är ett verktyg för att bedöma sensorisk bearbetning hos små barn, alltså hjärnans förmåga att interagera med sensorisk (syn, känsel eller ljud) information och är viktig för vardaglig funktion samt välbefinnande.

I en ”Sensory Profile” mäter man hur barn reagerar på sensoriska upplevelser i sin omgivning och kategoriserar deras svar i fyra primära mönster. Dessa mönster är ”låg registrering” (att inte lägga märke till sensoriska stimuli), ”sensationssökande” (att aktivt söka efter sensoriska stimuli), ”sensorisk känslighet” (att lätt bli irriterad av sensoriska stimuli) och ”sensationsundvikande” (att aktivt undvika sensoriska stimuli).

Forskarna mätte sedan barnens skärmexponering med hjälp av deras vårdnadshavare som fick fylla i formulär när barnen var 12, 18 och 24 månader gamla. När barnen var 12 månader handlade det om enklare ja- och nej-frågor om huruvida barnen tittade på exempelvis tv. Vid äldre åldrar blev frågorna mer avancerade där man ombads uppskatta det genomsnittliga antalet timmar per dag som barnen tittat på tv under de senaste 30 dagarna. Sedan jämförde man skärmtittandet med mätningarna föräldrarna gjort i verktyget om sensoriska mätningar.

Där upptäckte forskarna att barn som tittade på TV redan vid 12 månaders ålder hade dubbelt så hög risk att hamna i kategorin för låg registrering jämfört med dem som inte gjorde det. När barnen blev äldre kopplades mer skärmtid vid 18 månaders ålder till mer frekvent låg registrering och sensationsundvikande, ett mönster där barnet aktivt försöker begränsa sin sensoriska exponering. Vid 24 månader var mer skärmtid kopplad till mer frekvent sensationssökande, sensorisk känslighet och sensationsundvikande beteenden.

Kan leda till autism

Forskarna menar att dessa resultat är viktiga eftersom det visar att tidig exponering av skärmar för barn kan leda till utvecklingsmässiga konsekvenser, detta eftersom sensorisk bearbetning spelar en avgörande roll för ett barns inlärning och dagliga funktion. Vidare pekar man mot att det kan leda till exempelvis atypisk sensorisk bearbetning, som är särskilt vanligt vid ADHD.

Detta samband kan få viktiga konsekvenser för ADHD och autism, eftersom atypisk sensorisk bearbetning är mycket vanligare i dessa populationer, säger Karen Heffler docent i psykiatri vid Drexels College of Medicine i ett pressmeddelande. Repetitivt beteende, som det som ses vid autismspektrumstörning, är starkt korrelerat med atypisk sensorisk bearbetning. Framtida arbete kan avgöra om skärmtid tidigt i livet kan driva den sensoriska hjärnans hyperkonnektivitet som ses vid autismspektrumstörningar, såsom förhöjda hjärnreaktioner på sensorisk stimulering.

Studien kan dock inte fastställa varför det finns ett sådant orsakssamband, men är unik i sitt slag och viktig eftersom utvecklingsproblem kan vara utmanande för barnet och resten av familjen.

Denna studie är unik eftersom den prospektivt visar att exponering för digitala medier tidigt i livet är förknippat med senare atypisk sensorisk bearbetning över flera sensoriska domäner. Dessa resultat är särskilt viktiga, eftersom beteende- och utvecklingsproblem som kan vara utmanande för små barn och deras familjer är signifikant förknippade med barnens sensoriska profiler, säger Heffler.

Tidigare studier har även visat att ettåringar som tillbringar mer tid framför skärmen löper ökad risk för utvecklingsförseningar av bland annat finmotorik, kommunikation och sociala färdigheter vid två års ålder. Vidare har både Norge och Danmark lagt in allmänna rekommendationer om att barn under två år inte bör ha någon skärmtid alls. I Sverige uppmanade Barnläkarföreningen i slutet av förra året att barn mellan 2-5 års ålder använder skärmar högst en timme om dagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny mini-måne runt Uranus upptäckt

publicerad Idag 8:30
– av Redaktionen
Uranus taget 2023 av James Webb-teleskopet. Illustration av några av Uranus månar samt den nya.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


NASA har hittat en ny mini-måne som kretsar kring planeten Uranus. Månen är endast 10 kilometer bred.

Den nya månen upptäcktes i februari med hjälp av James Webb-teleskopet. Forskarna tror att månen tidigare gått obemärkt förbi på grund av sin ringa storlek och svaga ljusstyrka – så mycket att även rymdsonden Voyager 2 missade den när den passerade förbi Uranus för 40 år sedan.

Detta blir den 29:e månen som har upptäckts kring Uranus, och det är inte första gången man finner en mindre måne. Ungefär hälften av planetens månar är små, vilket är ovanligt för en planet.

Ingen annan planet har så många små inre månar som Uranus, och deras komplexa inbördes relationer med ringarna antyder en kaotisk historia som suddar ut gränsen mellan ett ringsystem och ett månsystem, säger Matthew Tiscareno från SETI Institute i Mountain View, Kalifornien, som är med i Nasa:s forskarteam och fortsätter:

Dessutom är den nya månen mindre och mycket svagare än den minsta av de tidigare kända inre månar, vilket gör det troligt att ännu mer komplexitet återstår att upptäcka.

Kan få namn från Shakespeare

Månen har inte fått något namn ännu, men alla andra månar är namngivna efter karaktärer från Shakespeare och Alexander Pope, som exempelvis Miranda, Ariel, Umbriel, Titania och Oberon.

Innan den kan få ett officiellt namn måste upptäckten godkännas av Internationella astronomiska unionen (IAU), som är den ledande myndigheten för att tilldela officiella namn och beteckningar till astronomiska objekt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Komet från annat solsystem närmar sig jorden

publicerad 12 augusti 2025
– av Redaktionen
Kometen har inte utvecklat en svans ännu, men har en "droppformad kokong av stoft".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En sällsynt komet närmar sig vårt solsystem – men den passerar på tryggt avstånd. I september kan den bli synlig för amatörteleskop.

Kometen upptäcktes den 1 juli i år av Atlas-teleskopet i Chile och fick namnet 3I/Atlas. Det är det tredje interstellära objektet som någonsin observerats när det passerat genom vårt solsystem – därav siffran tre i namnet. De två tidigare objekten är 1I/’Oumuamua, upptäckt 2017, och 2I/Borisov, upptäckt 2019. Bokstaven ”I” står för interstellär.

När Nasa fotograferade kometen med Hubble-teleskopet den 21 juli befann den sig cirka 447 miljoner kilometer från jorden. Även om den ännu inte utvecklat en typisk svans, kunde man se att processen var på gång.

Hubble visar att kometen har en droppformad kokong av stoft som kommer från dess fasta, isiga kärna. Eftersom Hubble följde kometen längs en hyperbolisk bana syns de stillastående bakgrundsstjärnorna som streck i exponeringen”, skriver Nasa.

Okänd härkomst

Kometen färdas just nu genom rymden med en hastighet på cirka 210 000 kilometer i timmen. Den kommer att passera närmare Mars än jorden, men på ett säkert avstånd från båda planeterna och utgör därmed inget hot. Astronomer uppskattade först att den isiga kärnan var flera kilometer i diameter, men Hubbles observationer har förfinat uppskattningen till högst 5,6 kilometer – möjligen så liten som 320 meter.

3I/Atlas väntas bli synlig även för amatörteleskop i september, enligt CBS News. Den passerar närmast solen i oktober, men kommer då inte att vara synlig från jorden. I början av december förväntas den åter dyka upp på andra sidan solen, vilket möjliggör nya observationer.

Vilket solsystem kometen kommer ifrån är ännu okänt. När den närmar sig solen kommer den att smälta mer och avge gaser som teleskop kan analysera – gaser som kan ge ledtrådar om kometens ursprung.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Meteorit äldre än jorden kraschade in i hus

publicerad 11 augusti 2025
– av Redaktionen
Meteoriten syntes väl på himlen. Geologen Scott Harris visar upp ett fragment av meteoriten.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En liten meteorit kraschade in i ett hus i USA under sommaren. Forskare har nu slagit fast att stenen är omkring 20 miljoner år äldre än jorden och kan ge nya insikter om hotet från framtida rymdobjekt.

Det var i juni i år som en meteorit kraschade in i ett hus i delstaten Georgia, USA. Meteoriten hade upptäckts redan innan nedslaget och hade då brunnit upp så pass mycket att den bara var ungefär lika stor som en körsbärstomat.

Strax innan den träffade marken hördes höga dån, och den färdades i en hastighet på omkring en kilometer per sekund. Inga personer uppges ha skadats, men husets tak ska ha genomborrats och golvet ska ha blivit lite skadat vid landningen.

Efter nedslaget hittades fragment av meteoriten både i huset och på andra ställen i Georgia. Sedan skickades en del av fragmenten till University of Georgia för analys. Där konstaterade forskare att fyndet var mycket speciellt.

Denna speciella meteor som kom in i atmosfären har en lång historia innan den nådde marken i McDonough, säger Scott Harris, geolog vid universitetet, i ett pressmeddelande.

Genom optisk mikroskopi och elektronmikroskopi fastställde Harris och hans team att stenen var en kondrit – den vanligaste typen av stenmeteorit. Det anmärkningsvärda var dock att meteoriten uppskattas vara cirka 4,56 miljarder år gammal, alltså omkring 20 miljoner år äldre än jorden.

Vill förstå framtida hot

Objektet, som fått namnet McDonough-meteoriten, är den 27:e meteoriten som har hittats i Georgia.

Det här är något som man förväntade sig skulle hända en gång var tjugonde år, inte flera gånger inom loppet av 20 år, säger Harris.

Harris hoppas kunna publicera sina fynd om asteroidens sammansättning och hastighet, vilket kommer att bidra till förståelsen av hotet från ytterligare asteroider.

En dag kommer det att finnas en möjlighet, och vi vet aldrig när det kommer att ske, att något stort träffar jorden och orsakar en katastrofal situation. Om vi kan skydda oss mot det, vill vi göra det, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare: Tarmbakterier kan skydda mot PFAS

publicerad 4 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vissa tarmbakterier kan absorbera PFAS-ämnen, enligt ny forskning från Cambridge University. En ökning av dessa bakterier skulle kunna bidra till ett bättre skydd mot de skadliga effekterna av de så kallade evighetskemikalierna.

I studien, som publicerats i Nature Microbiology, identifierade forskarna en familj av bakteriearter som kan absorbera olika PFAS-molekyler. Dessa bakterier finns naturligt i människans tarmflora.

Forskarna tillsatte därefter nio av dessa mänskliga bakterier i möss för att ”humanisera” deras mikrobiom och lät dem äta mat som innehöll PFAS-ämnen. Man kunde då se att bakterierna ackumulerade kemikalierna, som sedan utsöndrades med avföringen.

Vidare upptäckte forskarna att bakterierna, när mössen utsattes för ökande halter av PFAS, arbetade hårdare och avlägsnade en konsekvent andel av de giftiga ämnena. Inom några minuter efter exponering absorberade bakterierna mellan 25 och 74 procent av PFAS.

”Långsamt verkande gift”

PFAS finns idag i stort sett överallt – i vardagsprodukter, dricksvatten, livsmedel och till och med i människans blod. De är mycket svårnedbrytbara, vilket gett dem smeknamnet ”evighetskemikalier”, och kan orsaka skada både på miljön och på människors hälsa.

Vi utsätts alla för PFAS via vårt vatten och vår mat – dessa kemikalier är så utbredda att de finns i oss alla, säger forskaren Dr Anna Lindell vid Cambridge University, första författare till studien, i ett pressmeddelande och fortsätter:

PFAS ansågs tidigare vara säkra, men nu är det klart att så inte är fallet. Det har tagit lång tid för PFAS att uppmärksammas eftersom de inte är akut giftiga i låga halter. Men de är som ett långsamt verkande gift.

Öppnar möjligheter

Studiens resultat är lovande och visar för första gången att tarmbakterier kan bidra till att avlägsna PFAS från kroppen. Det är dock ännu inte testat på människor, betonar forskarna.

Målet är nu att utveckla probiotiska kosttillskott som ökar mängden av dessa nyttiga bakterier i tarmen och därigenom skyddar mot PFAS-effekter. Forskarna påpekar att trots de dokumenterade hälsoriskerna görs fortfarande mycket lite för att aktivt avlägsna PFAS från kroppen.

— Verkligheten är att PFAS redan finns i miljön och i våra kroppar, och vi måste försöka mildra deras påverkan på vår hälsa nu. Vi har inte hittat något sätt att förstöra PFAS, men våra resultat öppnar möjligheten att utveckla metoder för att få bort dem från våra kroppar där de gör mest skada, säger Dr Indra Roux, medförfattare till studien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.