Annons:

Minskad tid på sociala medier förbättrar synen på sig själv

Uppdaterad februari 28, 2023, Publicerad februari 28, 2023 – av Sofie Persson

En ny studie visar att en minskning av närvaro på sociala medier med 50 procent förbättrade synen unga hade på sig själva. Studiens författare för fram att det kan vara en effektiv metod för att bland annat förbättra kroppsuppfattningen hos unga.

Ett flertal studier kring sociala medier har visat dess negativa påverkan på hälsan generellt. Exempelvis visade en studie från förra året att plattformen Instagram, som ägs av Meta, kan späda på och utveckla narcissism hos människor. Speciellt barn och unga är känsliga för de negativa aspekterna till vilka bland annat hör att man kan få en skev syn på hälsa och hur man ska behandla sin kropp. Nyligen kom även forskare fram till att frekvent användning av sociala medier förändrar hjärnutvecklingen hos tonåringar.

I en ny kanadensisk studie, som publicerats i Psychology of Popular Media, använde man sig av 220 studenter i åldrarna 17 till 25 år som använde sig av sociala medier varje dag i minst två timmar. Studenterna fick sedan svara på olika påståenden angående sina utseenden och vikt. Studieförfattarna beräknade att unga generellt tillbringar omkring sex till åtta timmar framför skärmar och en hel del av den tiden på sociala medier.

På sociala medier finns mängder med bilder och videor på till synes vackra personer, kändisar men också personer i sin närhet som man tenderar att jämföra sig med.

Annons:

Särskilt om du känner dig sårbar och inte tycker så bra om dig själv, kommer du bara att må allt sämre och sämre när du ser alla dessa människor som i dina ögon är vackrare än dig, menar medförfattaren och professorn Chris Davis.

Under första veckan fick deltagarna använda sociala medier som vanligt samtidigt som ett program mätte deras närvaro på skärmen. Under andra veckan bad man hälften av deltagarna att dra ner sitt användande och den andra hälften att inte göra det. De som ombads dra ner på sitt användande tillbringade sedan i genomsnitt 78 minuter per dag på sociala medier, den andra gruppen låg på cirka 188 minuter per dag. Efter tre veckor kunde man se att de som fyllt i inte gillade sina utseenden och/eller sina kroppar, medan när de reducerade sin närvaro på sociala medier fick en förbättrad självbild. I jämförelse hade den andra gruppen, som inte reducerat sin användning, ingen skillnad i sin syn på sina utseenden, eller kroppar. Det var ingen skillnad mellan kvinnor och män.

Tidigare studier har visat att hög användning av sociala medier är associerat med en dålig självbild, men man har inte undersökt närmare om det beror på att personer som mår sämre generellt tillbringar mer tid bakom skärmen eller om sociala medier bidrar till sämre självbild.

I denna studie kan man dock tydligt se att sociala medier i sig bidrar till en dålig självbild och att minska sin användning med omkring 50 procent kan hjälpa till att se sig själv mer fördelaktigt. Studien föreslår att det kan vara en effektiv metod för att förbättra kroppsuppfattningen hos unga.

Davis föreslår att man bestämmer max en timme om dagen där man använder sociala medier och sedan lägger ifrån sig sin mobil.

Det finns inget bättre än att umgås ansikte mot ansikte, att gå ut och göra något tillsammans med sina vänner för att verkligen stärka banden, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Möss tappade fett utan att äta mindre

Publicerad augusti 31, 2026 – av Markus Andersson
Vit laboratoriemus i händer med blå skyddshandskar
Den aktuella TOFA-studien genomfördes på hanmöss med kostinducerad fetma.

Ett experimentellt ämne fick hanmöss med kostinducerad fetma att minska kraftigt i vikt under fyra veckor. Djuren åt lika mycket som tidigare och förlorade främst fett, medan forskarna inte såg någon statistiskt säkerställd minskning av den fettfria massan.

Ämnet kallas 5-tetradecyloxy-2-furoic acid, förkortat TOFA. Det utvecklades under namnet RMI 14,514 på 1970-talet som ett möjligt läkemedel mot höga blodfetter. Tidiga försök visade att det kunde hämma kroppens nybildning av fettsyror och sänka blodfetterna hos flera djurarter.

TOFA nådde aldrig kliniska studier på människor. Äldre djurstudier visade en förhållandevis hög gräns för akut giftighet, men också möjliga varningssignaler vid längre behandling.

I en äldre studie på råttor, publicerad 1981, hämmades tillväxten vid den högsta dosen. Forskarna såg också en mild ansamling av fett i levern vid två av dosnivåerna, men förändringen försvann efter avslutad behandling. En annan studie från 1978 beskrev ovanliga förändringar i leverns och njurarnas peroxisomer, små celldelar som bland annat deltar i nedbrytningen av fettsyror.

Forskningen om ACC-hämmare fortsatte med andra ämnen, men läkemedelsklassen har haft ett återkommande problem: flera kandidater har i stället höjt triglyceriderna i blodet och därmed väckt oro för hjärt-kärlrisker. TOFA tycktes inte ge samma effekt, men användes under de följande årtiondena främst som ett forskningsverktyg. Dess påverkan på energiförbrukningen och PPAR-systemet hade inte tidigare undersökts i samband med fetma.

Ny studie på möss

Forskare vid bland annat University of California, Berkeley, har nu testat TOFA mot fetma och andra ämnesomsättningssjukdomar hos möss. Resultaten, som publicerats i tidskriften Science Advances, visar att ämnet kan minska fettmassan utan att djuren äter mindre.

I huvudförsöket fick tio möss TOFA och tio möss en kontrollbehandling. Samtliga var hanmöss som först hade fått en fettrik kost i sju veckor. Ämnet gavs via en sond till magsäcken två gånger om dagen under fyra veckor.

Vikten började sjunka när behandlingen sattes in. Vid försökets slut hade TOFA-gruppen gått ner omkring 18 procent, trots att födointaget inte hade förändrats. Mätningar av kroppssammansättningen visade en kraftig minskning av fettmassan, men ingen statistiskt säkerställd förändring av den fettfria massan.

Kroppsvikten påverkas på två sätt: genom att ta in färre kalorier eller genom att göra av med mer energi. GLP-1-läkemedel verkar nästan helt på det första, så vi riktade in oss på det andra, säger studiens huvudförfattare Anders Näär, professor i metabolisk biologi och nutrition vid UC Berkeley, i ett pressmeddelande.

Ökade energiförbrukningen

TOFA blockerar två enzymer, ACC1 och ACC2, som deltar i kroppens nybildning av fett. Samtidigt aktiveras receptorerna PPAR-alfa och PPAR-delta, som styr gener kopplade till fettförbränning och energiförbrukning.

I ett separat försök ökade mössens energiförbrukning med upp till 18 procent utan att de rörde sig mer eller fick högre kroppstemperatur. Forskarna såg också lägre blodsocker- och insulinnivåer, minskade blodfetter och förbättrade tecken på fettlever.

Aldrig testat på människor

Studien omfattade enbart hanmöss. TOFA har aldrig testats på människor och varken säker dos eller möjliga biverkningar är kända. Mätningen av fettfri massa omfattar dessutom mer än skelettmuskler och bevisar därför inte att ämnet skyddar muskelmassan.

Tre av forskarna har ekonomiska intressen i ReRx Therapeutics, som utvecklar läkemedel med koppling till studien. Flera författare står också bakom patentansökningar om TOFA vid ämnesomsättningssjukdomar.

Forskarna planerar nu försök på större djur. Näär varnar samtidigt för att köpa TOFA på nätet och prova ämnet på egen hand.

Det här befinner sig på ett mycket tidigt förkliniskt stadium, säger han till C&EN.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kroppen har en egen karta över kittlighet

Publicerad augusti 26, 2026 – av Jan Sundstedt
En hand kittlar ett barn under fotsulan
Fotsulorna hörde till de mest kittliga områdena i studien, tillsammans med halsen, armhålorna och magen.

Armhålorna, magen och fotsulorna hör till kroppens mest kittliga områden. En ny studie visar att samma mönster återkommer hos unga vuxna från tre olika kulturer – och ger nytt stöd åt en idé som Charles Darwin lanserade redan på 1800-talet.

De flesta känner igen reaktionen: ett finger mot fotsulan eller sidan av magen kan utlösa både skratt och en omedelbar vilja att komma undan. Men varför vissa kroppsdelar reagerar så starkt har länge varit något av en gåta.

För att komma närmare svaret lät forskarna 448 personer mellan 18 och 30 år beskriva sina erfarenheter av kittling. Deltagarna hade kinesisk, nederländsk eller grekisk kulturell bakgrund och fick färglägga kroppskartor för att visa var de var mest kittliga.

Resultatet var förvånansvärt samstämmigt. Halsen, armhålorna, magen och fotsulorna återkom som särskilt känsliga områden i alla tre grupperna.

Det som förvånade oss var inte bara att samma områden var kittliga, utan också hur starkt detta kroppsliga mönster återkom mellan kulturer och till och med mellan individer. Detta tyder på att kittlighet har en igenkännbar kroppslig organisation, säger Konstantina Kilteni, forskare vid Karolinska institutet och Radboud Universiteit, i ett pressmeddelande.

Kittlighet har ett eget kroppsmönster

Deltagarna fick också markera var på kroppen de var känsliga för vanlig beröring, smärta och njutning. När forskarna jämförde kartorna gick kittligheten att skilja från de andra upplevelserna.

Armhålorna, sidorna av bålen och fotsulorna var särskilt viktiga för mönstret. När deltagarna beskrev kittling från en intim partner tillkom även ljumskarna och insidan av låren.

Forskarna använde maskininlärning för att kontrollera om mönstret höll även när modellen testades på deltagare som inte ingått i träningen. Det gjorde det. Resultatet talar för att kittlighet inte bara är en starkare form av vanlig beröringskänslighet, utan en egen kroppslig upplevelse.

Darwins gamla idé fick stöd

I studien, som publicerats i Nature Human Behaviour, prövades fem olika förklaringar. Forskarna undersökte bland annat om kittlighet kunde kopplas till tunn hud, många känselnerver, kroppens mest sårbara områden eller platser som förknippas med njutning.

Ingen av dessa förklaringar räckte på egen hand. Starkast stöd fick i stället Darwins tanke att kroppsdelar som sällan berörs tenderar att vara mer kittliga. En möjlig förklaring är att oväntad kontakt framkallar en kraftigare reaktion.

Sambandet kan också förstärka sig självt: ett område kanske berörs mer sällan eftersom det är kittligt, samtidigt som den glesa beröringen gör det ännu känsligare. Forskarna bedömer därför att kittlighet sannolikt formas av flera saker samtidigt – kroppens känselsystem, tidigare beröring och det sociala sammanhanget.

Gåtan är inte löst

Studien bygger på en nätbaserad enkät och självrapporterade kroppskartor. Forskarna kittlade alltså inte deltagarna i ett laboratorium. Gruppen bestod dessutom enbart av unga vuxna från tre kulturella bakgrunder, vilket gör att resultaten inte utan vidare kan överföras till alla åldrar och kulturer.

Inte heller avsikt och samtycke undersöktes. Det är en viktig begränsning eftersom samma beröring kan uppfattas som lekfull i ett sammanhang och påträngande i ett annat.

Liknande kittlingsbeteenden och skrattliknande läten har observerats hos människoapor. Det är förenligt med att reaktionen kan ha mycket gamla evolutionära rötter, men studien visar varken att kittlighet är medfödd eller vilken funktion den i så fall fyller.

Vi vet fortfarande inte exakt vilken funktion kittlighet har, men likheterna stöder tanken att den är en evolutionärt bevarad egenskap, säger Konstantina Kilteni.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Måltidernas klockslag kan ha betydelse för livslängden

Publicerad augusti 25, 2026 – av Jan Sundstedt
Ett par äter frukost tillsammans vid ett köksbord.
Ett par äter frukost tillsammans.

Det är inte bara vad vi äter som kan ha betydelse för hälsan. En stor amerikansk studie pekar på att även tiden på dygnet kan hänga samman med hur länge vi lever.

Matdebatten handlar oftast om innehållet på tallriken – fett, socker, kalorier och näring. Forskare vid Huazhong University of Science and Technology i Wuhan ville i en studie som publicerats i European Journal of Clinical Nutrition i stället veta om också klockan spelar roll.

De följde 31 044 amerikaner från 40 års ålder som deltagit i en nationell hälsoundersökning. Deltagarna följdes i median 8,6 år. Under den tiden avled 7 129 personer.

Deltagarna fick uppge när de hade ätit under det senaste dygnet. Forskarna tog sedan hänsyn till skillnader i bland annat ålder, inkomst, rökning, motion, kost och hälsa.

Dagens första måltid stack ut

När forskarna jämförde grupperna framträdde ett tydligt mönster: ju senare den första måltiden intogs, desto högre var dödligheten. Gruppen som åt mellan klockan sju och åtta användes som utgångspunkt. Skillnaden var 10 procent för dem som åt mellan åtta och tio och 19 procent för dem som åt mellan tio och tolv. För dem som väntade till efter klockan tolv var dödligheten 29 procent högre.

Även dagens sista måltid verkade spela roll. Lägst risk sågs bland dem som åt mellan klockan 19 och 20. En måltid före klockan 19 var kopplad till 13 procent högre dödlighet, medan en måltid efter midnatt var kopplad till 27 procent högre dödlighet.

Forskarna räknade också på den förväntade livslängden från 50 års ålder. En första måltid efter klockan tolv var då kopplad till omkring 2,5 år kortare beräknad livslängd. För den som åt dagens sista måltid efter midnatt var skillnaden omkring 2,4 år.

Sen middag gav osäkrare resultat

En svaghet är att de flesta deltagarna bara fick redovisa ett dygn. Forskarna gjorde därför en extra analys av dem som hade lämnat uppgifter vid två tillfällen.

Sambandet med en sen första måltid fanns fortfarande kvar, om än något svagare. Resultatet för måltider efter midnatt blev däremot mer osäkert. Studiens tydligaste resultat gäller därför tiden för dagens första måltid.

Ett samband – inte ett facit

Resultaten visar att måltidstider och livslängd hänger samman, men inte att det ena påverkar det andra. Skillnader i skiftarbete, sömn och hälsa kan också ha påverkat resultatet.

Kroppens dygnsrytm kan vara en del av förklaringen, eftersom hormoner och ämnesomsättning förändras under dygnet. Forskarna undersökte dock inte varför sambandet uppstod.

Det går därför inte att slå fast vilka tider alla bör äta. Resultaten tyder däremot på att tidpunkten kan ha betydelse – inte bara vad och hur mycket vi äter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vanligt bekämpningsmedel bromsar binas arbete

Den biologiska mångfalden

Publicerad augusti 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ett honungsbi på en gul blomma.
Ett honungsbi på en gul blomma.

En ny studie visar att glyfosat kan bromsa honungsbins födosök och påverka ämnen i deras hjärnor – trots att medlet länge ansetts vara mindre riskfyllt för bina.

Glyfosat är ett av världens mest använda ogräsmedel och den verksamma substansen i flera bekämpningsmedel. Medlet verkar genom att blockera shikimatvägen, en process som växter behöver för att växa. Eftersom honungsbin saknar den processen har glyfosat länge ansetts vara mindre riskfyllt för dem.

Forskare vid Virginia Tech har nu undersökt hur honungsbin påverkas när de får i sig ämnet. Studien genomfördes med bin från samma kupor, som tränades att hämta sockerlösning från två konstgjorda matare.

Den ena mataren innehöll en sockerlösning utan tillsats, medan den andra innehöll glyfosat. Forskarna följde binas besök under tre dagar och analyserade även hjärnvävnad från en mindre grupp.

Resultaten, som publicerats i Journal of Experimental Biology, visar att bina som exponerats för glyfosat gjorde 13,4 procent färre födosök än bin i kontrollgruppen. Forskarna såg samtidigt förändringar i ämnen i binas hjärnor som har betydelse för deras beteende.

Färre födosök och förändrad hjärnkemi

Forskarna mätte bland annat tyramin, oktapamin och dopamin – signalämnen som är kopplade till insekters aktivitet och beteende. I den exponerade gruppen såg de förändringar i tyramin och ett samband mellan oktapamin och dess förstadier som inte fanns i kontrollgruppen.

Försöket omfattade 86 bin och genomfördes under kontrollerade förhållanden, så det visar inte ensamt hur en hel bikupa påverkas ute i landskapet. Men det ger ett konkret mått på en beteendeförändring som kan få följder i större skala.

För en koloni kan en minskning av födosöket med omkring 13 procent få betydelse. Om hela kolonin exponerades skulle det kunna minska pollineringseffektiviteten och honungsproduktionen och hota den långsiktiga stabiliteten, säger Margaret Couvillon, universitetslektor i entomologi vid Virginia Tech, i ett uttalande.

Att bina saknar shikimatvägen utesluter dock inte andra effekter. Forskarna hänvisar till tidigare studier om bland annat smak, inlärning, minne och orienteringsförmåga hos honungsbin efter exponering för glyfosat.

Det nya arbetet tillför enligt forskarna en möjlig koppling mellan binas födosök och förändringar i hjärnans signalämnen. Mekanismen är ännu inte fastslagen, och författarna efterlyser fler studier om hur medlet påverkar andra organismer än de växter det är avsett att slå ut.

Att förstå hur ogräsmedel påverkar nyttiga insekter som pollinatörer hjälper oss att fatta mer strategiska beslut om när och var de ska användas, säger Laura McHenry, studiens huvudförfattare.

När födosöket störs kan det påverka både bisamhällets egen försörjning och den pollinering som odlingar, trädgårdar och vilda växter är beroende av.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.