MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 31 augusti 2025

söndag 31 augusti 2025

Kärnvapenkrig skulle utplåna Svenskarna

publicerad 24 september 2024
– av Isac Boman
Sverige skulle drabbas mycket hårt av ett kärnvapenkrig.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En studie som gjorts av en grupp amerikanska forskare visar att Sverige är ett av de länder som skulle drabbas allra hårdast av ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland. Enligt en simulering av ett sådant scenario skulle 99 procent av svenskarna inte klara livhanken, dock inte på grund av själva bombningarna utan i första hand av den globala massvält som skulle följa.

I studien, som publicerats i Nature Food, utgår forskarna från att kärnvapenkriget ifråga riktas mot städerna och utlöser eldstormar som i sin tur skapar enorma mängder sot i den övre atmosfären, blockerar solljuset och kyler ner planeten. Man når slutsatsen att en veckas krigföring av denna typ skulle innebära att skördarna minskar med 90 procent – även fyra år efter krigets slut.

Även länder långt borta från konfliktregioner försätts i fara av en kärnvapenkonflikt, konstaterar Lili Xia, medförfattare till studien.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 30 augusti 2022.


I forskarnas ”mardrömsscenario” kan drygt fem miljarder människor globalt dö av svält efter ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland – men även en mindre kärnvapenkonflikt, exempelvis mellan Pakistan och Indien bedömer man skulle krossa den globala matproduktionen och leda till uppemot 2,5 miljarder dödsfall. Enligt studien skulle bristen på mat leda till betydligt fler dödsfall än atomvapnen i sig själva.

– Datan säger oss en sak: Vi måste förhindra att ett kärnvapenkrig någonsin inträffar, konstaterar klimatforskaren och studiens medförfattare Alan Robock.

Kriget i Ukraina och upptrappningen kring Taiwan har ökat den globala oron för att en kärnvapenkonflikt kan bli verklighet och forskarna menar att hela jorden skulle drabbas mycket hårt av en sådan.

Man pekar vidare på att krig, konflikter och den förda coronapolitiken redan har stört och påverkat den globala matproduktionen negativt och att nästan 200 miljoner fler människor har brist på mat jämfört med tidigare, något som föranlett länder som Indien och Malaysia att begränsa exporten av livsmedel. Rädslan för en global konflikt skulle i sig själv med stor sannolikhet också kunna leda till ytterligare exportbegränsningar eller förbud och att fler länder väljer att behålla allt livsmedel själva.

– Den psykologiska påverkan kan vara större än den verkliga skadan, menar matforskaren William Chen som anser att länder för att hantera den globala instabiliteten måste börja fokusera på fler matkällor, exempelvis svampfarmer, storskaliga odlingar inomhus – samt mikroalger och insekter.

– Dessa kräver inte så mycket utrymme. De kan odlas i ditt kök eller under jord och påverkas mindre av en miljö som utsatts för kärnvapenkrig, hävdar han.

”Skulle skapa en oöverträffad klimatförändring”

Idag bedöms det finnas någonstans mellan 12- och 13 000 kärnvapen. Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut har Ryssland 5 977 kärnvapen och USA har 5 428. Kina tros ha cirka 350 kärnvapen, Frankrike 290, Storbritannien 225, Pakistan 165 och Indien cirka 160. Även Israel och Nordkorea har kärnvapen – 90 respektive 20, enligt fredsforskningsinstitutets egen sammanställning.

– Ett fullskaligt kärnvapenkrig skulle skapa en klimatförändring som är oöverträffad i människans historia.. I ett amerikanskt-ryskt kärnvapenkrig skulle fler människor dö av svält i enbart Indien och Pakistan än i länderna som faktiskt utkämpar kriget, säger Alan Robock.

De omedelbara effekterna av ett kärnvapenkrig har i hög grad varit kända sedan USA släppte bomben ”Little Boy” över Hiroshima 1945. Då dog uppskattningsvis 140 000 människor inom fem månader och två tredjedelar av stadens byggnader förstördes.

De långsiktiga effekterna började dock studeras på allvar först under det sena 80-talet och i de värsta scenarierna tror man att radioaktivt damm och rök skulle blockera en stor del av solens ljus – med sjunkande temperaturer som konsekvens och där en stor del av världens grödor helt enkelt dör – samma öde som man följdaktligen bedömer skulle drabba miljarder av världens människor.

I det värsta tänkbara scenariot skulle ett amerikansk-ryskt kärnvapenkrig leda till att temperaturen på jordens yta sjönk med uppemot 16 grader – något som skulle ha en oerhörd påverkan på nästan allt liv. Forskarna bakom studien noterar också att förutom svält och sönderslagna samhällsfunktioner skulle stora delar av vattensystemet bli radioaktivt och livsfarligt att dricka.

Bränderna som startas när atombomberna slår ner bedöms också släppa ut 100 till 1000 gånger så mycket energi som själva bomberna. När den enorma mängden rök sprids till stratosfären kan denna inte heller skingras, eftersom det inte regnar där, och den stannar då istället kvar i flera år.

”Kärnvapenförbud enda långsiktiga lösningen”

Antalet kärnvapen har minskat sedan slutet av Kalla kriget, men antalet länder som innehar kärnvapen har ökat. Kina bedöms också planera för att fyrdubbla sin arsenal innan slutet av decenniet till över 1000 kärnvapen.

Alla kärnvapenstater utökar eller uppgraderar sina arsenaler och de flesta skärper också sin kärnvapenretorik och den roll kärnvapen spelar i deras militära strategier”, skriver Stockholms internationella fredsforskningsinstitut.

– Om kärnvapen existerar kan de användas och världen har kommit nära kärnvapenkrig flera gånger. Att förbjuda kärnvapen är den enda långsiktiga lösningen, konstaterar Robock som menar att de nio länderna som innehar kärnvapen måste lyssna på vetenskapen och på resten av världen.

Seth Baum som är verkställande direktör för den amerikanska tankesmedjan Global Catastrophic Risk Institute kallar klimatmodellerna för ”utmärkta” men menar samtidigt att det finns många faktorer och osäkerhet i exakt hur mänskligheten skulle reagera på en global katastrof av denna magnitud, vilket gör de uppskattade dödssiffrorna i de olika scenarierna svårare att bedöma.

Martin Goliath som är kärnvapenforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut kallar studien för ”intressant” men menar att mängden sotbildning är osäker och att flera av de scenarion som målas upp är osannolika.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI kan hitta dold cancer

Utvecklingen av AI

publicerad 28 augusti 2025
– av Redaktionen
AI kan underlätta uppföljning av friska män via vävnadsanalys.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


AI kan upptäcka cancer som mänskliga patologer har missat, visar en studie från Uppsala universitet.

Patologer tar vävnadsprover och cellprover som man sedan analyserar för att kunna hitta cancerceller. När det gäller prostatacancer kan män som bedömts som friska ändå ha en tidig form av cancer, som helt enkelt inte syns på proverna ännu.

I tidigare forskning har man kunnat se att AI kan hitta vävnadsförändringar som kan indikera cancer. I den nya studien, som publicerats i Scientific Reports, visar resultatet att AI även kan hitta prostatacancer som missats av patologer.

Projektet är ett samarbete med Umeå universitet där forskarna samlat prover från män som kallats till provtagning under ett antal år. I studien deltog 232 män, som alla bedömdes som friska efter vävnadsproverna. Trots det utvecklade hälften av männen aggressiv prostatacancer efter mindre än 2,5 år. Resterande av männen var fortfarande friska åtta år senare.

Träning av AI:n

Forskarna tränade AI:n genom att analysera varje biopsibild bit för bit, med antagandet att avvikande mönster borde finnas någon stans i de biopsier som kom från patienter som senare utvecklade aggressiv cancer, medan övriga bilder inte borde innehålla sådana mönster. AI:n testades sedan på helt nya bilder.

När vi tittade på de mönster som AI:n rankat som informativa såg vi förändringar i vävnaden som omger körtlarna i prostatan – förändringar som också observerats i andra studier. Detta visar att AI-analys av rutinmässiga biopsier kan upptäcka subtila tecken som indikerar kliniskt signifikant prostatacancer innan den blir uppenbar för en patolog, säger Carolina Wählby i ett pressmeddelande.

Med andra ord kunde AI:n upptäcka förändringar i vävnaden som tydde på prostatacancer, trots att patologer inte hittat några tecken på cancer. Den här typen av analys kan användas för att fatta beslut kring huruvida män som bedömts friska bör följas upp.

Vi har nu visat att det med hjälp av AI går att hitta tecken på prostatacancer, som inte observerades av patologerna, säger Wählby.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny mini-måne runt Uranus upptäckt

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen
Uranus taget 2023 av James Webb-teleskopet. Illustration av några av Uranus månar samt den nya.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


NASA har hittat en ny mini-måne som kretsar kring planeten Uranus. Månen är endast 10 kilometer bred.

Den nya månen upptäcktes i februari med hjälp av James Webb-teleskopet. Forskarna tror att månen tidigare gått obemärkt förbi på grund av sin ringa storlek och svaga ljusstyrka – så mycket att även rymdsonden Voyager 2 missade den när den passerade förbi Uranus för 40 år sedan.

Detta blir den 29:e månen som har upptäckts kring Uranus, och det är inte första gången man finner en mindre måne. Ungefär hälften av planetens månar är små, vilket är ovanligt för en planet.

Ingen annan planet har så många små inre månar som Uranus, och deras komplexa inbördes relationer med ringarna antyder en kaotisk historia som suddar ut gränsen mellan ett ringsystem och ett månsystem, säger Matthew Tiscareno från SETI Institute i Mountain View, Kalifornien, som är med i Nasa:s forskarteam och fortsätter:

Dessutom är den nya månen mindre och mycket svagare än den minsta av de tidigare kända inre månar, vilket gör det troligt att ännu mer komplexitet återstår att upptäcka.

Kan få namn från Shakespeare

Månen har inte fått något namn ännu, men alla andra månar är namngivna efter karaktärer från Shakespeare och Alexander Pope, som exempelvis Miranda, Ariel, Umbriel, Titania och Oberon.

Innan den kan få ett officiellt namn måste upptäckten godkännas av Internationella astronomiska unionen (IAU), som är den ledande myndigheten för att tilldela officiella namn och beteckningar till astronomiska objekt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Komet från annat solsystem närmar sig jorden

publicerad 12 augusti 2025
– av Redaktionen
Kometen har inte utvecklat en svans ännu, men har en "droppformad kokong av stoft".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En sällsynt komet närmar sig vårt solsystem – men den passerar på tryggt avstånd. I september kan den bli synlig för amatörteleskop.

Kometen upptäcktes den 1 juli i år av Atlas-teleskopet i Chile och fick namnet 3I/Atlas. Det är det tredje interstellära objektet som någonsin observerats när det passerat genom vårt solsystem – därav siffran tre i namnet. De två tidigare objekten är 1I/’Oumuamua, upptäckt 2017, och 2I/Borisov, upptäckt 2019. Bokstaven ”I” står för interstellär.

När Nasa fotograferade kometen med Hubble-teleskopet den 21 juli befann den sig cirka 447 miljoner kilometer från jorden. Även om den ännu inte utvecklat en typisk svans, kunde man se att processen var på gång.

Hubble visar att kometen har en droppformad kokong av stoft som kommer från dess fasta, isiga kärna. Eftersom Hubble följde kometen längs en hyperbolisk bana syns de stillastående bakgrundsstjärnorna som streck i exponeringen”, skriver Nasa.

Okänd härkomst

Kometen färdas just nu genom rymden med en hastighet på cirka 210 000 kilometer i timmen. Den kommer att passera närmare Mars än jorden, men på ett säkert avstånd från båda planeterna och utgör därmed inget hot. Astronomer uppskattade först att den isiga kärnan var flera kilometer i diameter, men Hubbles observationer har förfinat uppskattningen till högst 5,6 kilometer – möjligen så liten som 320 meter.

3I/Atlas väntas bli synlig även för amatörteleskop i september, enligt CBS News. Den passerar närmast solen i oktober, men kommer då inte att vara synlig från jorden. I början av december förväntas den åter dyka upp på andra sidan solen, vilket möjliggör nya observationer.

Vilket solsystem kometen kommer ifrån är ännu okänt. När den närmar sig solen kommer den att smälta mer och avge gaser som teleskop kan analysera – gaser som kan ge ledtrådar om kometens ursprung.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Meteorit äldre än jorden kraschade in i hus

publicerad 11 augusti 2025
– av Redaktionen
Meteoriten syntes väl på himlen. Geologen Scott Harris visar upp ett fragment av meteoriten.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En liten meteorit kraschade in i ett hus i USA under sommaren. Forskare har nu slagit fast att stenen är omkring 20 miljoner år äldre än jorden och kan ge nya insikter om hotet från framtida rymdobjekt.

Det var i juni i år som en meteorit kraschade in i ett hus i delstaten Georgia, USA. Meteoriten hade upptäckts redan innan nedslaget och hade då brunnit upp så pass mycket att den bara var ungefär lika stor som en körsbärstomat.

Strax innan den träffade marken hördes höga dån, och den färdades i en hastighet på omkring en kilometer per sekund. Inga personer uppges ha skadats, men husets tak ska ha genomborrats och golvet ska ha blivit lite skadat vid landningen.

Efter nedslaget hittades fragment av meteoriten både i huset och på andra ställen i Georgia. Sedan skickades en del av fragmenten till University of Georgia för analys. Där konstaterade forskare att fyndet var mycket speciellt.

Denna speciella meteor som kom in i atmosfären har en lång historia innan den nådde marken i McDonough, säger Scott Harris, geolog vid universitetet, i ett pressmeddelande.

Genom optisk mikroskopi och elektronmikroskopi fastställde Harris och hans team att stenen var en kondrit – den vanligaste typen av stenmeteorit. Det anmärkningsvärda var dock att meteoriten uppskattas vara cirka 4,56 miljarder år gammal, alltså omkring 20 miljoner år äldre än jorden.

Vill förstå framtida hot

Objektet, som fått namnet McDonough-meteoriten, är den 27:e meteoriten som har hittats i Georgia.

Det här är något som man förväntade sig skulle hända en gång var tjugonde år, inte flera gånger inom loppet av 20 år, säger Harris.

Harris hoppas kunna publicera sina fynd om asteroidens sammansättning och hastighet, vilket kommer att bidra till förståelsen av hotet från ytterligare asteroider.

En dag kommer det att finnas en möjlighet, och vi vet aldrig när det kommer att ske, att något stort träffar jorden och orsakar en katastrofal situation. Om vi kan skydda oss mot det, vill vi göra det, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.