MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 7 september 2025

söndag 7 september 2025

Forskare: ”Människan utrotade 1400 fågelarter”

publicerad 4 januari 2024
– av Isac Boman
Den flygoförmögna dronten utrotades av människan på 1600-talet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I en ny studie som genomförts av bland annat forskare från Uppsala och Göteborgs universitet uppskattas att människan utrotat eller bidragit till att cirka 1400 fågelarter numera är utdöda – vilket är ungefär dubbelt så många arter som man tidigare trott.

Fåglarnas lätta ben bryts snabbt ner efter döden och leder till att det påträffas relativt få fågelfossil.

Tidigare när forskare fick förlita sig på observationer och fossiler uppskattade man att 640 fågelarter hade utrotats under den moderna människans levnad, varav 90 procent på öar som bebos av människor. Klassiska exempel är dronten på Mauritius och garfågeln i Nordatlanten, som likt pingvinerna inte kunde flyga”, skriver forskarna i ett pressmeddelande.

Genom att istället använda statistisk modellering uppskattar man nu att ungefär 1400 fågelarter utrotats.

– Det är dubbelt så många arter jämfört med de som lämnat fossil efter sig som bevis på sin existens. Praktiskt taget alla dessa arter utplånades direkt eller indirekt på grund av mänsklig aktivitet, säger Søren Faurby, forskare i zoologi vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien.

Råttor och tamdjur

Forskarna har baserat sina uppskattningar på kända utrotningar och jämfört med Nya Zeeland, som tros vara den enda platsen på jorden där den ”förmänskliga fågelfaunan” helt har dokumenterats med ”välbevarade rester av alla fåglar där”.

– Vår studie visar att människor snabbt har ödelagt fågelpopulationer genom förlust av livsmiljöer, överexploatering och introduktion av råttor och tamdjur som plundrade fåglarnas bon och konkurrerade med dem om maten, säger Rob Cooke som ledde projektet.

De två sista garfåglarna dödades 1844 utanför Island. Målning: John James Audubon

– Den här studien var en intressant övning i att kvantifiera hur många fågelarter som sannolikt har försvunnit från öar utan att någonsin ha kommit till vetenskapens kännedom. Det är en viktig och sorglig påminnelse om att människan har en stor men ofta förbisedd påverkan på den dolda biologiska mångfalden, med hänvisning till alla de arter som vi inte vet om och som kan försvinna utan att vi ens märker det, fyller forskaren Tobias Andermann i.

Ekosystemet drabbas

Man pekar på att en fågelart som utrotas kan ha mycket stor påverkan på ekosystemet eftersom den kan ha haft en ”nyckelfunktion” som spridare av frön och pollen – när denna plötsligt försvinner finns det risk för stora skador och negativ påverkan på ekosystemet i övrigt.

Enligt studien var 1300-talet en särskilt förödande period – cirka 570 fågelarter tros ha utrotats kort efter att människan anlände till östra Stilla havet. Även under 800-talet före vår tideräkning ska en stor massutrotning ha skett i västra Stilla havet och på Kanarieöarna, när dessa först befolkades.

Författarna till studien har tidigare varnat för att cirka 700 fågelarter riskerar att försvinna helt på grund av mänsklig påverkan under det kommande seklet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Världens äldsta bakterie-DNA hittat i mammuttand

publicerad Idag 11:25
– av Isac Boman
En miljon år gammal mammuttand avslöjar hemligheter om förhistoriska sjukdomar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svenskledd forskning har gjort ett genombrott inom paleogenetik. I en 1,1 miljoner år gammal mammuttand har de upptäckt det äldsta bakterie-DNA som någonsin hittats – och fyndet kan avslöja vilka sjukdomar som plågade de utdöda jättarna.

Ett internationellt forskarteam lett från Stockholm har lyckats återskapa DNA från bakterier som levde tillsammans med mammutar för över en miljon år sedan. Upptäckten publiceras i den ansedda vetenskapstidskriften Cell och beskrivs som ett genombrott inom studiet av förhistoriska mikroorganismer.

Forskarna vid Centrum för paleogenetik – ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet – analyserade hela 483 mammutprover. Av dessa kartlades DNA:t från 440 prover för första gången.

Det mest spektakulära fyndet kommer från en stäppmammut som levde för cirka 1,1 miljoner år sedan. Med hjälp av avancerade metoder för att läsa av DNA kunde forskarna identifiera bakterien Erysipelothrix och rekonstruera stora delar av dess arvsmassa – vilket gör den till det äldsta bakterie-DNA från ett värddjur som någonsin återfunnits.

— Tänk dig att hålla i en mammuttand som är en miljon år gammal och veta att den fortfarande bär spår av de uråldriga mikrober som levde tillsammans med och i mammuten, förklarar Benjamin Guinet, huvudförfattare till studien.

Extremt svår uppgift

Att utvinna DNA från så gamla prover är en enorm vetenskaplig utmaning. Till skillnad från mammutarnas eget DNA, som är relativt stabilt, bryts bakteriernas arvsmassa ned mycket snabbare.

— Mikrobers DNA förändras väldigt snabbt. Så att få fram tillförlitliga DNA-data från mer än en miljon år gamla prover var lika svårt som att följa ett spår som ständigt skriver om sig självt, förklarar Tom van der Valk, forskare vid Centrum för paleogenetik.

Forskarna var tvungna att utveckla nya metoder för att skilja ut mikrober som faktiskt levde tillsammans med mammutarna från sådana som koloniserade resterna efter djurens död.
Samma sjukdomar som dagens elefanter?

Analyserna identifierade sex olika grupper av mikroorganismer som konsekvent återfanns hos mammutarna. Bland dessa finns släktingar till bakterier som Actinobacillus, Pasteurella, Streptococcus och Erysipelothrix.

Nya möjligheter och perspektiv

Särskilt intressant är upptäckten av en Pasteurella-liknande bakterie som är nära besläktad med en sjukdomsframkallande bakterie som orsakat dödliga utbrott hos afrikanska elefanter. Eftersom elefanter är mammutarnas närmaste nu levande släktingar väcker fyndet frågor om huruvida mammutarna led av liknande infektioner.

— Våra resultat visar att det går att studera mikrobiellt DNA från mer än en miljon år tillbaka i tiden. Det öppnar nya möjligheter att utforska hur mikrober utvecklades parallellt med sina värddjur, säger Benjamin Guinet.

Studien visar att vissa bakteriestammar följde med mammutarna under enorma tidsrymder – från de äldsta stäppmammutarna för över en miljon år sedan ända fram till de sista ullhåriga mammutarnas utdöende på Wrangels ö för cirka 4 000 år sedan.

Resultaten ger forskarna helt nya möjligheter att förstå förhistoriska ekosystem och de komplexa samspel som existerade mellan utdöda djur och deras mikrobiom (de mikroorganismer som lever i och på kroppen).

— Våra resultat visar att förhistoriska lämningar kan bevara biologisk information långt bortom värdgenomet. Det kan ge oss nya perspektiv på hur mikrober påverkade anpassning, sjukdom och utdöende i pleistocena ekosystem, säger Tom van der Valk.

Nytt forskningsfält öppnas

Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Centrum för paleogenetik, ser upptäckten som början på ett helt nytt forskningsområde.

— Detta arbete öppnar ett nytt kapitel i förståelsen av utdöda arters biologi. Vi kan numera inte bara studera mammutarnas egna genom, utan nu kan vi också börja utforska de mikrobiella samhällen som levde inuti dem, säger han.

Även om den exakta påverkan som de identifierade mikroberna hade på mammutarnas hälsa fortfarande är svår att fastställa på grund av DNA-nedbrytning, representerar studien ett stort steg framåt inom paleogenetiken och öppnar dörren för framtida forskning om förhistoriska sjukdomar och ekosystem.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI kan hitta dold cancer

Utvecklingen av AI

publicerad 28 augusti 2025
– av Redaktionen
AI kan underlätta uppföljning av friska män via vävnadsanalys.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


AI kan upptäcka cancer som mänskliga patologer har missat, visar en studie från Uppsala universitet.

Patologer tar vävnadsprover och cellprover som man sedan analyserar för att kunna hitta cancerceller. När det gäller prostatacancer kan män som bedömts som friska ändå ha en tidig form av cancer, som helt enkelt inte syns på proverna ännu.

I tidigare forskning har man kunnat se att AI kan hitta vävnadsförändringar som kan indikera cancer. I den nya studien, som publicerats i Scientific Reports, visar resultatet att AI även kan hitta prostatacancer som missats av patologer.

Projektet är ett samarbete med Umeå universitet där forskarna samlat prover från män som kallats till provtagning under ett antal år. I studien deltog 232 män, som alla bedömdes som friska efter vävnadsproverna. Trots det utvecklade hälften av männen aggressiv prostatacancer efter mindre än 2,5 år. Resterande av männen var fortfarande friska åtta år senare.

Träning av AI:n

Forskarna tränade AI:n genom att analysera varje biopsibild bit för bit, med antagandet att avvikande mönster borde finnas någon stans i de biopsier som kom från patienter som senare utvecklade aggressiv cancer, medan övriga bilder inte borde innehålla sådana mönster. AI:n testades sedan på helt nya bilder.

När vi tittade på de mönster som AI:n rankat som informativa såg vi förändringar i vävnaden som omger körtlarna i prostatan – förändringar som också observerats i andra studier. Detta visar att AI-analys av rutinmässiga biopsier kan upptäcka subtila tecken som indikerar kliniskt signifikant prostatacancer innan den blir uppenbar för en patolog, säger Carolina Wählby i ett pressmeddelande.

Med andra ord kunde AI:n upptäcka förändringar i vävnaden som tydde på prostatacancer, trots att patologer inte hittat några tecken på cancer. Den här typen av analys kan användas för att fatta beslut kring huruvida män som bedömts friska bör följas upp.

Vi har nu visat att det med hjälp av AI går att hitta tecken på prostatacancer, som inte observerades av patologerna, säger Wählby.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny mini-måne runt Uranus upptäckt

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen
Uranus taget 2023 av James Webb-teleskopet. Illustration av några av Uranus månar samt den nya.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


NASA har hittat en ny mini-måne som kretsar kring planeten Uranus. Månen är endast 10 kilometer bred.

Den nya månen upptäcktes i februari med hjälp av James Webb-teleskopet. Forskarna tror att månen tidigare gått obemärkt förbi på grund av sin ringa storlek och svaga ljusstyrka – så mycket att även rymdsonden Voyager 2 missade den när den passerade förbi Uranus för 40 år sedan.

Detta blir den 29:e månen som har upptäckts kring Uranus, och det är inte första gången man finner en mindre måne. Ungefär hälften av planetens månar är små, vilket är ovanligt för en planet.

Ingen annan planet har så många små inre månar som Uranus, och deras komplexa inbördes relationer med ringarna antyder en kaotisk historia som suddar ut gränsen mellan ett ringsystem och ett månsystem, säger Matthew Tiscareno från SETI Institute i Mountain View, Kalifornien, som är med i Nasa:s forskarteam och fortsätter:

Dessutom är den nya månen mindre och mycket svagare än den minsta av de tidigare kända inre månar, vilket gör det troligt att ännu mer komplexitet återstår att upptäcka.

Kan få namn från Shakespeare

Månen har inte fått något namn ännu, men alla andra månar är namngivna efter karaktärer från Shakespeare och Alexander Pope, som exempelvis Miranda, Ariel, Umbriel, Titania och Oberon.

Innan den kan få ett officiellt namn måste upptäckten godkännas av Internationella astronomiska unionen (IAU), som är den ledande myndigheten för att tilldela officiella namn och beteckningar till astronomiska objekt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Komet från annat solsystem närmar sig jorden

publicerad 12 augusti 2025
– av Redaktionen
Kometen har inte utvecklat en svans ännu, men har en "droppformad kokong av stoft".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En sällsynt komet närmar sig vårt solsystem – men den passerar på tryggt avstånd. I september kan den bli synlig för amatörteleskop.

Kometen upptäcktes den 1 juli i år av Atlas-teleskopet i Chile och fick namnet 3I/Atlas. Det är det tredje interstellära objektet som någonsin observerats när det passerat genom vårt solsystem – därav siffran tre i namnet. De två tidigare objekten är 1I/’Oumuamua, upptäckt 2017, och 2I/Borisov, upptäckt 2019. Bokstaven ”I” står för interstellär.

När Nasa fotograferade kometen med Hubble-teleskopet den 21 juli befann den sig cirka 447 miljoner kilometer från jorden. Även om den ännu inte utvecklat en typisk svans, kunde man se att processen var på gång.

Hubble visar att kometen har en droppformad kokong av stoft som kommer från dess fasta, isiga kärna. Eftersom Hubble följde kometen längs en hyperbolisk bana syns de stillastående bakgrundsstjärnorna som streck i exponeringen”, skriver Nasa.

Okänd härkomst

Kometen färdas just nu genom rymden med en hastighet på cirka 210 000 kilometer i timmen. Den kommer att passera närmare Mars än jorden, men på ett säkert avstånd från båda planeterna och utgör därmed inget hot. Astronomer uppskattade först att den isiga kärnan var flera kilometer i diameter, men Hubbles observationer har förfinat uppskattningen till högst 5,6 kilometer – möjligen så liten som 320 meter.

3I/Atlas väntas bli synlig även för amatörteleskop i september, enligt CBS News. Den passerar närmast solen i oktober, men kommer då inte att vara synlig från jorden. I början av december förväntas den åter dyka upp på andra sidan solen, vilket möjliggör nya observationer.

Vilket solsystem kometen kommer ifrån är ännu okänt. När den närmar sig solen kommer den att smälta mer och avge gaser som teleskop kan analysera – gaser som kan ge ledtrådar om kometens ursprung.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.