Forskare: ”Människan blir allt mer känslostyrd”

Texter som skrivs idag är i allt mindre utsträckning skrivna ur ett rationellt, logiskt och faktabaserat perspektiv. Istället har kulturen allt mer kommit att utgå från känslor och åsikter, menar forskare vid universiteten Wageningen och Indiana.

Den objektiva sanningen betyder allt mindre i den offentliga debatten, något som dock inte är ett nytt fenomen utan snarare är en del av trend som startade för flera decennier sedan, enligt forskarna.

Studien som analyserar engelska texter visar bland annat att allmänhetens intresse under de senaste 40 åren i snabbt takt har skiftat från kollektivet till individen och från rationalitet till känslosamhet och affektivitet, skriver Phys.org.

Man har analyserat språket i miljontals böcker och då kommit fram till att ord som förknippas med resonerande som ”slutsats” eller ”att fastställa” ökade dramatiskt i litteraturen med start 1850 och ord som ”känner” och ”tror” minskade. De senaste 40 åren är dock mönstret det ombytta och man ser även ett allt mer tydligt individualistiskt fokus i litteraturen där ”vi” och ”oss” bytts ut mot ”jag” och ”mig”.

– Att tolka denna synkrona förändring i bokspråket fortsätter att vara en utmaning men som vi har visat så förekommer denna förändring i såväl skönlitteratur som facklitteratur, säger forskaren Johan Bollen och tillägger att samma skifte även kan noteras i exempelvis New York Times artiklar.

Varför det skrivna språket förändrats på detta sätt har forskarna inget tydligt svar på, men man utesluter inte möjligheten att de snabba vetenskapliga och teknologiska framstegen mellan 1850 och 1980 då ledde till ett mer vetenskapligt och objektivt beskrivande språk.

På samma sätt vet man inte varför de analyserade texterna återigen blev mer känsloladdade och individualistiska med start runt 1980 men man tror att det kan finnas en viss koppling till debatten kring förändringar av den ekonomiska politiken under de senaste decennierna samt spänningar relaterade till dessa.

Författarna noterar även att skiftet från rationalitet till känslosamhet accelererade runt 2007 i samband med att de sociala medierna började dra allt fler besökare. Man ser att ord som associeras till fakta snabbt och kraftigt minskade i användning samtidigt som emotionellt laddade ord ökade markant – och att språket kvickt gick från kollektivistiskt till allt mer individualistiskt.

– Oavsett drivkrafterna så tyder våra resultat på att detta postfaktiska fenomen är kopplat till en historisk gungbräda i balansen mellan våra två grundläggande sätt att tänka: resonemang kontra intuition, konstaterar medförfattaren Ingrid van de Leemput som, i sin egen slutsats, tillägger att samhället behöver såväl emotion och intuition som rationalitet och logik, men att det är viktigt att man erkänner betydelsen av båda delar.