Nedstängningspolitiken som genomsyrat samhällen världen över kan ha påverkat även de allra minstas sociala utveckling negativt visar ny forskning. Bebisar födda i början av restriktionerna kunde i mindre utsträckning peka, vinka eller använda enstaka ord vid ett års ålder jämfört med bebisar födda innan nedstängningarna.
Att nedstängningarna skapat allvarliga hälsoproblem har man sedan tidigare konstaterat i ett antal studier. Ett av många sådana exempel är en australiensisk studie som visar att den psykiska hälsan blivit sämre för mödrar generellt sedan början av 2020 och heller inte blivit bättre trots att man sedan lyft på restriktionerna. I en svensk rapport har man även kunnat styrka att det blivit stora försämringar i förskolan sedan restriktionspolitiken påbörjades.
Nu tror en grupp irländska forskare att coronarestriktionerna även kan ha fördröjt den sociala utvecklingen hos bebisar. I studien har man jämfört 309 bebisar födda i början av coronakrisen med 1629 bebisar som är födda innan.
Av bebisarna som föddes i början av coronakrisen kunde 76,6 procent vid ett års ålder enstaka ord jämfört med 89,3 procent av bebisarna födda innan covid-19. I covidgruppen kunde 83,8 procent peka jämfört med 92,8 procent i den andra gruppen. Bland bebisar i den första gruppen kunde 87,7 procent vinka samtidigt som 94,4 procent av de tidigare födda bebisarna kunde detta vid ett års ålder.
Forskarna menar att detta skulle kunna bero på att den sociala distanseringen präglat en stor del av bebisarna födda i början av coronakrisens liv. Restriktioner har minskat bebisarnas sociala umgänge och även deras exponering för andra människor, vilket kan påverka det sociala lärandet.
Forskarna tror dock att bebisarna kommer att hämta sig när de nu får träffa människor mer normalt, men för att säkerställa detta vill man följa upp med ytterligare forskning med just dessa barn när de kommer upp i skolåldern.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
