Yuval Noah Harari och den robotiserade mänskligheten

publicerad 16 april 2022
- av Isac Boman
Harari på World Economic Forum.

World Economic Forums ledare Klaus Schwab arbetar för att en så kallad fjärde industriell revolution ska bli verklighet – där han bland annat visionerat om att människa och maskin smälter samman till ett nytt sorts väsen som utdaterar den befintliga mänskligheten. En central inspiratör till den teknokratiske ultraglobalistens livsverk är den israeliske historikern, författaren och filosofen Yuval Noah Harari.

Harari växte upp i en judisk familj med östeuropeiska och libanesiska rötter. Fadern var vapeningenjör i israeliska statens tjänst. Från det att Harari var åtta år skolades han vid Leo Beck Education Center i Haifa och här sägs det att han ska ha ingått i en klass för särskilt intellektuellt begåvade barn. När Harari senare skulle inställa sig för militärtjänst lyckades han skjuta upp uppbådet på grund av universitetsstudier. Han blev sedan helt befriad från militärtjänsten på grund av vad som sades vara hälsoproblem.

Mellan 1993 och 1998 fördjupade sig Harari i medeltidens historia och militärhistoria vid Hebreiska Universitetet i Jerusalem. Han avslutade sin doktorsexamen vid Jesus College i Oxford år 2002 och det var här han kom i kontakt med Jared Diamonds skrifter, som Harari senare hävdat att haft ett starkt inflytande på hans egna skrivande.

Harari fick stor uppmärksamhet med boken Sapiens: A Brief History of Humankind, som först publicerades på hebreiska. Boken släpptes på engelska år 2014 och har sedan dess översatts till ytterligare 45 språk. I boken undersöker Harari människans historia och hur den tekniska utvecklingen sett ut från stenåldern till 2000-talet. Uppföljningsboken Homo Deus: A Brief History of Tomorrow publicerades år 2016 och här tar Harari upp sin syn på människans möjliga framtid. Hans utgångspunkt i boken är att människan kommer att lyckas med att nå odödlighet och besitta nästintill gudomliga krafter i tekno-vetenskaplig bemärkelse. Boken lyfter också fram termen ”dataism” som en filosofi, eller ett tankesätt, där man dyrkar ”big data”. Hararis senaste bok 21 Lessons for the 21st Century publicerades år 2018 och fokuserar mer på nutida problem, vilka enligt Harari är kärnvapenkrig, ekologiska katastrofer, terrorism, tekniska störningar och falska nyheter.

Genom historien har människan gått igenom ett flertal ekonomiska, sociala och politiska förändringar. Rent biologiskt är det dock först under detta århundrade som mänskligheten kan förändras i sin biologiska grund genom gen- och nanoteknik. I och med detta och även genom digital teknik, menar Harari, kommer människan att på olika sätt kunna uppgraderas likt en maskin.

Därför, menar Harari, är Silicon Valley en mer intressant plats än många historiska, religiösa och kulturella platser i exempelvis Mellanöstern. Googles, Apples och Microsofts ingenjörer skapar mer än tekniska produkter och algoritmer – de skapar nya universella religioner, som i sin tur bringar lycka, välstånd och evigt liv. Samtidigt funderar han på vad man i framtiden ska göra med alla de människor som till följd av den tekniska utvecklingen enligt honom kommer att bli “värdelösa”.

Den stora politiska och ekonomiska frågan i framtiden kommer att vara varför vi behöver människor, eller åtminstone varför vi behöver så många människor. Bästa svaret hittills är att hålla dem glada med hjälp av droger och dataspel, menar han bland annat i ett av sina många framträdanden.

 

 

Bland annat Patrick Wood, chefredaktör på Technocrazy, har bland många andra analytiker pekat på att Harari är den främste filosofiske rådgivaren till den ökände ultraglobalisten Klaus Schwabs tankesmedja och maktnätverk World Economic Forum och även en nyckelfigur inom organisationen.

World Economic Forum har länge förespråkat en global digital valuta som ska ersätta fysiska sedlar och mynt. I anslutning till detta vill man skapa ett globalt digitalt ID-system, något som till exempel vaccinpassen nu lagt grunden för.

Harari menar att man med dessa två system arbetandes tillsammans enkelt kan följa en individs transaktioner och rörelsemönster, både i den fysiska och digitala världen. Men att följa människors transaktioner och rörelser är enligt Harari bara inledningen på det nya övervakningssamhället.

Till följd av covidpandemin så behöver vi ett totalt biometriskt system för övervakning. Vi behöver inte bara övervaka människor, vi behöver få veta vad som sker under deras hud, menar han.

Harari stannar dock inte där utan hävdar att det tjugoförsta århundradet blir slutet på tidevarvet där människan har tillgång till sin fria vilja och även det definitiva slutet för hennes själ – där hennes kropp snarare kommer att bli en tillverkningsprodukt och hennes medvetande laddas upp till ett digitalt moln.

– Hela den här idén med att människor har själ och att de tror att ingen vet vad som sker inom mig. Att själv välja vem man röstar på eller vilken affär man handlar i – den tiden är förbi, menar han.

Harari ser människans förutbestämda öde som att degraderas till en lägre stående art, till förmån för en ny genmanipulerad och robotiserad posthuman varelse – som dock ytterst är underställd en ännu mäktigare herre; den artificiella intelligensen.

– Vad som än ersätter oss kommer att vara mycket mer olikt oss jämfört med hur annorlunda vi är från neanderthalarna, säger han.

 

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!