Annons:

USA stoppar alla vapenleveranser till Ukraina

Donald Trumps USA

Publicerad mars 4, 2025 – av Markus Andersson
Enligt källor är Trumps uppfattning att Zelenskyj inte tycks vilja sträva efter en hållbar fred.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

USA:s president Donald Trump har fattat beslut om att pausa allt militärt stöd till Kiev tills vidare, det uppger flera källor i Vita huset.

Enligt uppgiftslämnarna kommer vapenleveranserna att stoppas fram till dess att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bedöms vara villig att anstränga sig för att få till en varaktig fred med Ryssland.

– Presidenten har varit tydlig med att han är fokuserad på fred. Vi vill att våra partner är lika engagerade i det målet. Vi pausar och granskar vårt stöd för att säkerställa att det bidrar till en lösning, förklarar en källa för Wall Street Journal

Enligt en högt uppsatt tjänsteman i Trumps administration är alla presidentens främsta säkerhetsrådgivare eniga om att vapenleveranserna till Ukraina måste pausas efter att ha suttit i ett flertal möten om saken.

Annons:

Uppgiftslämnarna pekar på att Trump är upprörd över Zelenskyjs agerande under mötet i Vita huset i veckan, där den ukrainske ledaren bland annat uttryckte att han inte trodde på att någon fred kunde nås i närtid.

USA:s president skällde till och med ut Zelenskyj efter noter, och anklagade denne för att vara ovillig att sluta fred med Ryssland samt för att riskera att eskalera konflikten till ett internationellt storkrig.

– Du leker med miljoner människors liv och med risken för ett tredje världskrig… Antingen gör du en uppgörelse, eller så drar vi oss ur, deklarerade en upprörd Donald Trump.

"Trodde inte vi menade allvar"

– Ukrainarna trodde inte att vi menade allvar. Vi var tvungna att genomföra en demonstration, fortsätter den amerikanska regeringskällan.

Han uppger att det i slutändan är Trump som avgör huruvida Ukraina menar allvar med att inleda fredssamtal eller inte. Det är också oklart om det kommer att räcka med att Zelenskyj undertecknar de avtal som ger USA rätt till sällsynta ukrainska mineraltillgångar – något Trump-administrationen tidigare krävt i utbyte mot fortsatt stöd.

Beskedet innebär att samtliga planerade leveranser av militär utrustning pausas tills vidare, inklusive vapen och ammunition som redan befinner sig i transit i Polen eller som är redo att fraktas till Ukraina via fartyg eller flyg.

Kristersson: "Allvarliga uppgifter"

Även om Ryssland ser positivt på beskedet är alla inte lika glada. Ett stort antal demokratiska senatorer och ett fåtal republikanska diton har kritiserat beslutet, och hård kritik har även kommit från EU-håll. Sveriges statsminister, Ulf Kristersson, vill inte uttala sig med bestämdhet innan uppgifterna bekräftats, men säger till statskanalen SVT att ”om det stämmer så är det allvarliga uppgifter”.

– Det innebär ju att Ukraina går miste om ett antal saker som är viktiga för dem. De går miste om långt ifrån allt och det är inte så att allt är oersättligt. Men det är utan tvekan ett avbräck.

– En fred som tvingas på Ukraina med dåliga villkor det är en otroligt riskabel fred som bara ger utrymme för Ryssland att komma tillbaka en gång till. Det finns starka skäl för oss i resten av Europa att hålla fast vid vårt stöd och hjälpa Ukraina, hävdar han vidare.

"Is i magen"

Kristersson vill heller inte kommentera hur han ser på maktskiftet i USA och Trumps syn på Ukrainakriget, utan upprepar istället sitt tidigare budskap om att det är viktigt att ”ha lite is i magen”.

– Hela västvärlden kan inte ägna varje dag åt att kommentera ständigt nya utspel. Det är det som händer på marken och i verkligheten som är av avgörande betydelse, menar han.

I veckan kommer statsministern att resa till Bryssel för ett extrainsatt toppmöte där man bland annat ska diskutera en gemensam europeisk militär upprustning och hur en europeisk plan för fred i Ukraina kan komma att se ut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ny amerikansk attack i internationellt vatten – tre döda

Donald Trumps USA

Publicerad november 2, 2025 – av Redaktionen
Försvarsminister Pete Hegseth hävdar att samtliga angrepp har riktats mot karteller och narkotikasmugglare.

Amerikanska styrkor har genomfört ännu ett angrepp mot vad som påstås vara en misstänkt narkotikabåt i internationellt vatten, där alla tre personer ombord dödades.

Det är åtminstone den 15:e attacken sedan september månad, och minst 64 personer har dödats enligt officiella uppskattningar.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth meddelade sent på lördagskvällen att båten befann sig i Karibiska havet och var känd av amerikansk underrättelsetjänst som ett fartyg för narkotikasmuggling.

De tre männen ombord beskrevs som "narkotikaterrorister" kopplade till en "utsedd terroristorganisation".

Annons:

"Detta fartyg – liksom varje annat – var känt av vår underrättelsetjänst för att vara involverat i illegal narkotikasmuggling, färdades längs en känd smugglingsrutt och fraktade narkotika", skrev Hegseth i ett inlägg på sitt X-konto, som inte innehöll några bevis för påståendena.

Inga amerikanska styrkor skadades, enligt försvarsministern.

Hegseth hävdade att båtar som den som träffades är en del av ett försök av narkotikaterrorister att "förgifta amerikaner hemma" och upprepade sin policy att behandla de misstänkta smugglarna "exakt som vi behandlade al-Qaida".

"Vi kommer att fortsätta spåra dem, kartlägga dem, jaga dem och döda dem", hotade han.

Kongressen kräver transparens

Kongressledamöter har alltmer frekvent börjat kräva öppenhet kring angreppen och på torsdagen kritiserade lagstiftare Trumps administration för att ha underlåtit att bjuda in demokratiska kongressledamöter till en briefing om attackerna.

Senator Mark Warner från Virginia, den högst rankade demokraten i underrättelsekommittén, sa att båda partier måste ha insyn i sådana frågor.

Både republikaner och demokrater har också sagt att administrationen inte tillhandahåller tillräcklig information om strategin och underrättelsearbetet bakom angreppen, inklusive hur personer på båtarna bedömdes vara kopplade till narkotikaligor, rapporterade NBC News förra månaden.

Hangarfartyg till Karibien

Trump-administrationen beordrade i slutet av förra månaden hangarfartygsgruppen Gerald R. Ford att färdas från sin position i Medelhavet till Karibien för att stödja angreppen mot misstänkta narkotikaterrorister, uppgav Pentagons talesman Sean Parnell.

Hegseths inlägg innehöll ingen ytterligare information om personerna som enligt uppgift dödades i det angrepp som tillkännagavs på lördagen. I vissa tidigare fall har Trump-administrationen tillhandahållit mer information om de påstådda grupperna eller ursprungslandet för besättningsmedlemmarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med attack mot Nigeria

Donald Trumps USA

Publicerad november 2, 2025 – av Markus Andersson
Nigerianska soldater under gemensam övning med amerikanska styrkor 2018 – nu hotar USA med militär insats i landet.

USA:s president Donald Trump har hotat med att sända in amerikanska styrkor till Nigeria om landet inte kraftfullt motarbetar våld mot kristna. Samtidigt stoppas allt amerikanskt bistånd till Afrikas mest folkrika nation.

Trump uppmanade på lördagen i ett inlägg på Truth Social försvarsdepartementet att förbereda sig för en möjlig "snabb" militär operation i den västafrikanska oljenationen.

"Om vi attackerar kommer det att gå snabbt, våldsamt och smidigt, precis som när terroristpacket attackerar våra älskade kristna", skrev presidenten, utan att närmare precisera sina anklagelser.

Nigerias huvudstad Abuja har ännu inte reagerat på hotet. USA:s försvarsminister Pete Hegseth stödde presidenten i ett eget inlägg: "Antingen skyddar den nigerianska regeringen kristna, eller så kommer vi att döda de islamistiska terroristerna som begår dessa fruktansvärda grymheter."

Annons:
Att Trump riktar hot mot andra länder via sitt Truth Social-konto är ingenting nytt. Foto: faksmil/Truth social/Trump

Nigeria förnekar anklagelserna

Trumps hot kom dagen efter att hans administration återigen placerat Nigeria på en lista över länder som USA anser bryter mot religionsfriheten. Andra länder på listan inkluderar Kina, Myanmar, Nordkorea, Ryssland och Pakistan.

Nigerias president Bola Ahmed Tinubu tillbakavisade tidigare på lördagen påståendena om religiös intolerans.

— Beskrivningen av Nigeria som religiöst intolerant återspeglar inte vår nationella verklighet, sa Tinubu i ett uttalande.

Landets utrikesministerium lovade att fortsätta kampen mot våldsam extremism och uttryckte förhoppning om att Washington ska förbli en nära allierad framöver.

200 etniska grupper

Nigeria har 200 etniska grupper som utövar kristendom, islam och traditionella religioner. Den islamistiska terrorgruppen Boko Haram har plågat nordöstra Nigeria i 15 år och dödat tiotusentals människor, dels kristna men också mer moderata muslimer och andra religionsutövare.

Trump hade under sin första mandatperiod placerat Nigeria på listan över länder som USA anser bryter mot religionsfriheten. Hans ökände efterträdare Joe Biden tog bort landet från listan 2021.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA bryter decennielång kärnvapenpolitik – Trump beordrar tester

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 30, 2025 – av Jan Sundstedt
Donald Trump kärnvapenprov
Donald Trump har beslutat att USA ska återuppta landets kärnvapenprov.

Donald Trump meddelade på torsdagen att han har beslutat att USA omedelbart ska återuppta provsprängningar av kärnvapen och att krigsministeriet fått i uppdrag att matcha andra länders program.

USA:s president hävdar att beslutet är nödvändigt för att upprätthålla maktbalansen mot Ryssland och Kina.

Trump hänvisar till Rysslands senaste missiltester men också Kinas växande kärnvapenkapacitet som skäl för beslutet att återuppta provsprängningarna.

Han bekräftar i ett inlägg på Truth Social på onsdagskvällen att han "gett krigsministeriet i uppdrag att börja testa våra kärnvapen på lika villkor" och att "denna process kommer att inledas omedelbart".

Annons:
Foto: faksimil/Truth Social/Trump

"Hade inget val"

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One i samband med mötet med Kinas ledare Xi Jinping förklarade Trump att detta var ett svar på andra länders senaste ageranden.

"På grund av den enorma förstörelsekraften hatade jag att göra det, men jag hade inget val! Ryssland ligger på andra plats och Kina på en avlägsen tredjeplats, men inom fem år kommer de att ligga jämsides", försvarar Trump beslutet på sin sociala medieplattform.

Trump ville inte ge några detaljer om var och när testerna skulle äga rum när han fick frågor om detta.

Det kommer att meddelas. Ni vet, vi har testanläggningar. Det kommer att meddelas, sa han.

Han påstod också att han inte trodde att ett återupptagande av USA:s kärnvapenprov skulle göra den globala situationen farligare.

Jag tror att en avspänning, eller en kärnvapennedrustning, skulle vara fantastiskt. Vi diskuterar faktiskt detta med Ryssland, och Kina skulle också delta om vi gör något.

Atomubåt utanför ryska kusten

Tillkännagivandet kommer några dagar efter att Trump riktade en varning till Vladimir Putin om att USA har en atomubåt stationerad nära Ryssland. Varningen följde på Rysslands senaste missiltester.

Jag vet att vi har en atomubåt, den bästa i världen, precis utanför deras kust.

USA har inte testat kärnvapen sedan 1992. Beslutet innebär att Washington bryter med det moratorium som de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd hållit sedan 1990-talet.

USA:s kärnvapenprov

  • USA genomförde sitt senaste underjordiska kärnvapenprov 1992.
  • Landet har sedan dess följt ett ensidigt provstopp, även om det aldrig ratificerat det internationella avtalet Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty (CTBT).
  • CTBT förbjuder alla kärnvapentester, men träder inte i kraft förrän samtliga kärnvapenstater ratificerat det.
  • Under kalla kriget utförde USA över tusen kärnvapentester, främst i Nevadaöknen och på Stillahavsöar.
  • Beslutet att återuppta testerna ses som ett brott med tre decennier av amerikansk återhållsamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump återställer staty riven av BLM-anhängare

Donald Trumps USA

Publicerad oktober 29, 2025 – av Markus Andersson
BLM-anhängare drog ned monumentet med rep, klottrade på det och satte det i brand under våldsamma protester.

En bronsstaty föreställande sydstatsgeneralen och frimuraren Albert Pike har satts tillbaka på sin piedestal i Washington D.C. efter att ha rivits ned av våldsbejakande Black Lives Matter-anhängare 2020.

Beslutet, som kommer efter president Donald Trumps verkställande order om att återställa historiska monument, har fördömts av politiska motståndare som kallar åtgärden "moraliskt kränkande" mot stadens huvudsakligen svarta och latinska befolkning.

Statyn, som är 3,3 meter hög och står på en 4,8 meter hög granitpiedestal, drogs ned med rep av Black Lives Matter-aktivister den 19 juni 2020 – samma dag som Juneteenth, dagen som markerar slaveriets slut i USA. Minnesmärket klottrades ned, sattes i brand utmålades av aktivisterna som en hatisk symbol för "rasism" och slaveri.

Nedrivningen skedde i samband med de raskravaller och upplopp som svepte över landet efter George Floyds uppmärksammade död i Minneapolis i samband med ett polisingripande. Efter att ha legat i förvar i fem år återställdes statyn i helgen.

Annons:

Återställandet grundar sig i verkställande order som Trump utfärdade 2020, under sitt första presidentskap, om att "göra District of Columbia säkert och vackert" och "återställa sanning och sundhet i amerikansk historia".

Ordrarna gav federala myndigheter i uppdrag att skydda och återställa historiska monument som skadades under protesterna 2020, samt att bekämpa vad som beskrivs som en "revisionistisk rörelse".

Hängiven frimurare

National Park Service meddelade den 4 augusti 2025 att myndigheten skulle återställa statyn, och försvarade beslutet med att återställandet "överensstämmer med federala ansvar enligt lag om historiskt bevarande och nyligen utfärdade verkställande order om att försköna nationens huvudstad och återställa tidigare befintliga statyer".

Albert Pike tjänstgjorde som general på sydstatssidan under inbördeskriget och verkade även som biträdande domare vid Högsta domstolen i Arkansas.

Han var en av de mest inflytelserika figurerna i amerikansk frimurares historia, och statyn avbildar Pike klädd i frimurarkläder med en dubbelknäppt väst och en långrock. Hans högra arm är utsträckt och han håller en bok i sin vänstra hand, sannolikt hans verk "Morals and Dogma of the Ancient and Accepted Scottish Rite of Freemasonry".

Statyn finansierades av Scottish Rite of Freemasonry och restes 1901 för att hedra Pikes frimurarstudier, enligt Vita huset.

"Moraliskt kränkande"

Beslutet har mött kraftigt motstånd från representanten Eleanor Holmes Norton, demokrat för District of Columbia, som i flera år arbetat frenetiskt för att permanent avlägsna statyn.

— Den moraliskt kränkande åtgärden är en förolämpning mot Districts huvudsakligen svarta och latinska invånare och stötande för militärmedlemmar som tjänar hedervärt, sa Norton i ett uttalande.

Hon fortsatte med att fördöma Pikes historiska gärningar:

— Pike själv tjänstgjorde utan heder. Han tog upp vapen mot USA, försnillade medel och tillfångatogs och fängslades slutligen av sina egna trupper. Han avgick i skam efter att ha begått ett krigsbrott och vanhedrat även sin egen konfedererade militärtjänst.

Norton har krävt att sydstatsstatyer placeras på museer som historiska artefakter och hävdar att Pike representerar "det värsta av konfederationen och inte har någon rätt att hedras i nationens huvudstad".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.