Annons:

Turkiet ställer helt nya krav på migrationsöverenskommelse

Uppdaterad mars 9, 2016, Publicerad mars 7, 2016
För varje illegal migrant EU skickar tillbaka till Turkiet kräver Turkiet att de får skicka en ny migrant in i EU

Turkiet tillkännager i sista minuten inför dagens toppmöte i Bryssel hårdare krav för att ingå migrationsöverenskommelse med EU-länderna. Nu kräver Turkiet att ”one-by-one”-principen blir del av en tänkt avtal– för varje illegal invandrare som EU väljer att skicka tillbaka till Turkiet så ska EU ta emot en migrant från Turkiet.

För tio dagar sedan rapporterade Nya Dagbladet om den grekiske EU-kommissionärens utspel om att hela asylsystemet i Europa står på spel – om EU-ländernas ledare inte kommer fram till en lösning på migrantkrisen inför dagens toppmöte med Turkiet.

På måndagsmorgonen uttryckte experter tvivel om att EU-ledarna skulle kunna komma fram till en uppgörelse med Turkiet uppger den Bryssel-baserade webbtidningen POLITICO. Detta efter att både Turkiets premiärminister Ahmet Davutoğlu och Tysklands förbundskansler Angela Merkel anlänt till toppmötet i Bryssel med sista minuten-ändringar som nu riskerar att stjälpa migrationsöverenskommelsen som är tänkt att kontrollera flödet av migranter mellan Turkiet och EU.

Till mångas förvåning anlände Turkiets premiärminister till toppmötet i Bryssel med en kravlista på fler eftergifter från EUs sida i utbyte mot en migrationsöverenskommelse. Dessutom kräver Turkiet mer pengar från EU för att klara av att hantera migrantsituationen i landet samt garantier för att förhandlingarna om Turkiets EU-medlemskap ska fortskrida som planerat. Allra hårdaste kravet för EU-ländernas ledare att smälta är Turkiets ”one-by-one”-princip som innebär att för varje illegal invandrare som EU skickar tillbaka till Turkiet – så ska Turkiet kunna skicka iväg en migrant till EU-området. När Angela Merkel anlände till toppmötet på måndagsmorgonen meddelade hon att Tyskland motsätter sig en migrationsöverenskommelse som syftar till att stänga gränserna.

Annons:

– För alla länder, däribland Grekland, är inte stängda gränser ett alternativ, sa Angela Merkel när hon anlände till toppmötet i Bryssel.

Migrantkrisen i Europa har visat på problem mellan EUs medlemsstater att gemensamt ta ansvar i migrationsfrågor. Källor uppger för POLITICO att Turkiet presenterat fyra krav för en överenskommelse vid en middag på söndagskvällen hos den turkiske ambassadören i Bryssel – där ledarna för Tyskland och EUs ordförandeland Nederländerna deltog. I korthet kräver Turkiet följande:

– Turkiet kräver mer pengar förutom de redan överenskomna 3 miljarder Euro – varav 1 miljard Euro kommer från EU-budgeten och de resterande 2 miljarderna Euro kommer från EUs medlemsstater
– Turkiet kräver fullständig fri visa, utan begränsningar, för landets medborgare att resa till Europa
– Turkiet vill påskynda samtalen om landets EU-medlemskap
– Turkiet vill återuppta samtalen på nytt om frågan att Europa ska ha möjlighet att skicka tillbaka migranter till Turkiet – liksom att Turkiet ska ha möjlighet att skicka migranter till Europa

Hur EU-medlemsländernas ledare ställer sig till Turkiets skarpa förslag för att ingå en migrationsöverenskommelse är ännu inte känt.

Nya Dagbladet kommer att följa utvecklingen på toppmötet i Bryssel och regelbundet uppdatera artikeln.

 

UPPDATERING måndag:
Vid 22-tiden på måndagskvällen meddelades att toppmötet i Bryssel avbryts efter att man inte kunnat enas om Turkiets nya krav på 28 miljarder kronor extra – förutom de tre miljarder euro landet fått till stöd för syriska flyktingar i Turkiet.
Istället kommer en plan att utarbetas de närmaste dagarna som innehåller ett förslag på en migrationsöverenskommelse mellan EU och Turkiet rapporterar Aftonbladet.

UPPDATERING tisdag:
Efter EU-toppmötet meddelades på tisdagen att Europeiska rådet och Turkiet ska arbeta vidare med följande förslag inför EU-toppmötet 17-18 mars.

  1. Skicka tillbaka alla nya migranter som tar sig sjövägen från Turkiet till grekiska öar
  2. Flytta en syrier från Turkiet för bosättning inom EU för varje syrier som skickas tillbaka till Turkiet
  3. Jobba efter målsättningen att senast i juni i år avskaffa visumkravet för turkiska medborgare som reser till EU
  4. Skynda på utbetalningen av de tre miljarder euro som redan utlovats till Turkiet
  5. Förbereda nya förhandlingar om ett turkiskt EU-medlemskap
  6. Humanitärt samarbete för att syriska flyktingar ska kunna bo i säkra områden inne i Syrien

Källa: TT

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Två amerikanska militärflyg kraschar i Sydkinesiska havet

Det nya kalla kriget

Publicerad Idag 12:32
– av Jan Sundstedt
Det senaste halvåret har sett ett antal förluster av amerikanska stridsflygplan i samband med olyckor.

En amerikansk helikopter och ett stridsflygplan störtade under separata rutinuppdrag i Sydkinesiska havet på söndagen. Enligt den amerikanska flottan räddades samtliga besättningsmedlemmar oskadda.

Händelserna inträffade inom loppet av en halvtimme och preliminära rapporter pekar på tekniska fel.

Den amerikanska Stillahavsflottan uppgav på söndagen att en helikopter av typen MH-60R Seahawk kraschade omkring klockan 14:45 lokal tid under ett rutinuppdrag från hangarfartyget USS Nimitz i Sydkinesiska havet.

Tre besättningsmän räddades snabbt av närliggande fartyg och befinner sig i gott skick, rapporterar Associated Press.

Annons:

Ungefär trettio minuter senare förlorade flottan även ett stridsflygplan av modellen F/A-18F Super Hornet, som också opererade från Nimitz. De två piloterna sköt ut sig och kunde kort därefter plockas upp av räddningsenheter.

Flottan har inlett en formell utredning för att fastställa orsakerna till de båda olyckorna, som inträffade över ett av världens mest strategiska och omstridda havsområden.

Trump: "Mycket ovanligt"

President Donald Trump kommenterade händelserna under sin Asienturné och kallade de två krascherna i följd för "mycket ovanliga."

De tror att det kan röra sig om dåligt bränsle. Vi ska ta reda på det. Inget att dölja, kommenterade Trump till reportrar ombord på Air Force One på väg från Malaysia till Japan.

Enligt flottan är det fjärde gången i år som ett F/A-18-plan, med en uppskattad kostnad på omkring 60 miljoner dollar per styck, gått förlorat i en olycka.

Två förluster inträffade tidigare under året i Röda havet och en olycka skedde utanför USA:s östkust i augusti.

Sydkinesiska havet är sedan länge en geopolitisk brännpunkt där Kina gör anspråk på nästan hela området.

Under de senaste åren har Peking byggt ut militära installationer på omtvistade öar och rev. Något som fått USA att upprätthålla en ständig militär närvaro i regionen för att, enligt egna uppgifter, skydda fri sjöfart.

De dubbla flygkrascherna inträffade samtidigt som Trump befinner sig på en längre diplomatisk rundresa i Asien, där han under veckan väntas möta Kinas ledare Xi Jinping för samtal om handel och säkerhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Turkiet: Docka av Netanyahu hängd offentligt

Situationen vid Gazaremsan

Publicerad Igår 14:53
– av Jan Sundstedt
Den från en kran hängda dockan föreställande Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

I en kontroversiell demonstration i staden Trabzon i norra Turkiet har en docka föreställande Israels premiärminister Benjamin Netanyahu hängts från en kran, vilket har väckt starka reaktioner både inom Turkiet och internationellt.

Den 26 oktober genomförde en grupp turkiska aktivister en offentlig protest i Trabzon, där de hängde upp en docka föreställande Benjamin Netanyahu i en byggkran. Dockan var försedd med en skylt där det stod "Dödsstraff för Netanyahu."

Enligt uppgifter från Israels utrikesdepartement (Israel MFA) ska en turkisk akademiker vid namn Dr Kamal Sa'lam, en föreläsare vid ett regionalt universitet, ha initierat aktionen.

Kamal Sa'lam uppger att det var en protest mot "kränkningen av rätten till liv för kvinnor, barn och oskyldiga medborgare i Gaza. Världen kan inte förbli tyst inför detta brott. Detta är en symbolisk uppmaning – de verkliga rättegångarna bör äga rum i internationella domstolar."

Annons:

En statligt ägd turkisk institution ska enligt samma uppgifter ha bistått vid framställningen av dockan.

Aktionen har fått internationell uppmärksamhet och fördöms av Israeliska myndigheter, som kallar händelsen för en "uppvigling till hat och våld". Man påpekar att en sådan handling inte bör tolereras i en civiliserad värld.

Aktionen ökar spänningarna

Protesten sker mot bakgrund av den pågående konflikten mellan Israel och Hamas i Gaza, där Turkiet har varit en uttalad kritiker av Israels militära operationer.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har upprepade gånger anklagat Israel för att begå folkmord i Gaza och har uttryckt starkt stöd för palestinierna.

Det är för närvarande oklart om den turkiska regeringen kommer att vidta några åtgärder mot de ansvariga bakom aktionen.

Händelsen belyser de djupa klyftorna mellan Israel och Turkiet, som tidigare varit allierade men nu befinner sig på motsatta sidor i flera regionala frågor, inklusive konflikten i Gaza och stabiliteten i Syrien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Milei firar stor seger – lovar fortsatta reformer

Uppdaterad Igår kl 12:33, Publicerad Igår 11:11
– av Redaktionen
Milei under valrallyt 2023.

Argentinas anarkokapitalistiskt orienterade president Javier Milei och hans parti La Libertad Avanza (LLA) vann en överraskande stor seger i söndagens mellanval och lovar nu att driva igenom ytterligare reformer för att krympa staten och avreglera ekonomin.

Mileis parti fick 40,7 procent av rösterna till kongressen, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare mandat. LLA vann enligt preliminära siffror 101 platser i underhuset, upp från 37, och 20 platser i senaten, upp från sex. Slutlig sammanställning av rösterna väntas senare i veckan.

Vid valvakan i Buenos Aires firade hundratals anhängare med jubel, kramar och tårar.

— Idag nådde vi en vändpunkt. Idag börjar byggandet av ett storslaget Argentina, sade 55-årige Milei till sina anhängare. Han lovade ett fortsatt reformarbete och spådde att kongressen nu skulle bli "den mest reforminriktade i Argentinas historia".

Annons:

USA:s president Donald Trump, som har god relation med Milei, gratulerade och kallade stödet för "väldigt starkt".

— Det var en stor seger i Argentina. Jag gav honom ett väldigt starkt stöd, sade Trump om Mileis seger.

Oppositionen reagerar

Det traditionella Peronistpartiet, som styrt stora delar av Argentinas efterkrigshistoria, hamnade på andra plats med 31,7 procent. Axel Kicillof, guvernör i Buenos Airesprovinsen och Mileis politiska motståndare, menade att det krävs extra insatser för att skydda medborgarna.

"Milei har fel om han firar detta valresultat där sex av tio argentinska väljare sagt att de inte stöder hans modell," skrev Kicillof på X.

Valdeltagandet var 67,9 procent, den lägsta på fyrtio år, och visar på väljarnas utbredda missnöje med hela den politiska klassen.

Reformagenda och ekonomisk oro

Milei har sedan tillträdet i december 2023 genomfört omfattande reformer: tiotusentals offentliga jobb har försvunnit, offentliga byggprojekt har frysts och utgifter för hälsa, utbildning och pensioner har minskats. Förutom nedskärningar i offentliga utgifter har han drivit igenom en omfattande avreglering.

Reformerna har initialt lett till ökad fattigdom, men har samtidigt sänkt inflationen med två tredjedelar, även om tillväxten och konsumtionen har minskat.

Den argentinska peson har varit under press och USA har flera gånger intervenierat för att stabilisera valutamarknaden. Inför valet fanns spekulationer om en eventuell valutadepreciering, men ekonomiminister Luis Caputo avfärdade detta på valdagen.

Många väljare stödde Milei trots kritik mot hans ledarskap och korruptionsskandaler i hans inre krets. Pensionären Adriana Cotoneo, 69 år, förklarade:

— Jag röstade på Mileis parti inte för att jag tror det är det bästa alternativet, utan för att jag vet vem jag vill ha bort.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen betalade miljoner till Somalia för att öka utvisningar

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igår 10:42
– av Redaktionen
Somalias premiärminister Hamza Abdi Bare möter en delegation från Afrikanska unionen

Den svenska regeringen har, genom ett hemligt beslut, betalat ut omkring fem miljoner kronor till Somalia för att underlätta tvångsutvisningar.

Pengarna, som formellt gick via FN:s migrationsorganisation IOM, ska enligt uppgifter ha finansierat höga löner till personer med kopplingar till landets premiärminister.

Den 3 april i år beslutade regeringen att Justitiedepartementet skulle betala ut motsvarande cirka fem miljoner kronor till den somaliska regeringen genom IOM Somalia. Beslutet, undertecknat av migrationsminister Johan Forssell (M), uppgavs syfta till att stärka Somalias förmåga att hantera migration och återvändande.

I praktiken har stödet finansierat tre tjänster vid premiärministerns kansli. Enligt källor med insyn handlar det om löner på över 100 000 kronor i månaden – långt över normala nivåer i landet – och mottagarna ska ha kopplingar till premiärministerns familj.

Annons:

När Bonnierägda Dagens Nyheter begärde ut beslutsunderlaget visade det sig att akten först var tom. Tre dagar senare ändrade sig Justitiedepartementet och lämnade ut kraftigt maskerade handlingar, där större delen av innehållet sekretessbelagts med hänvisning till utrikessekretess.

Regeringen: ”Prioriterat att öka återvändandet”

Regeringen har tidigare nekat till att svenskt bistånd gått direkt till Somalias premiärminister eller hans kansli. I ett skriftligt uttalande bekräftar dock Johan Forssell att medel från Justitiedepartementet betalats ut i syfte att öka återvändandet till Somalia.

”För den moderatledda regeringen är det prioriterat att öka återvändandet, och vi använder alla relevanta verktyg för att åstadkomma det”, skriver Forssell.

Han uppger vidare att det är IOM som planerar och genomför projektet enligt sina interna riktlinjer, och att det inte finns några indikationer på felaktig hantering.

Kritik mot brist på insyn

IOM Somalia uppger att rekryteringen av de svenskfinansierade tjänsterna har följt organisationens regler, men hänvisar till Sverige och Somalia för frågor om löner och tillsättningar.

Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige, ifrågasätter regeringens beslut att sekretessbelägga stora delar av materialet.

— Risken för korruption är mycket hög i Somalia, bara Sydsudan är sämre enligt våra mätningar. När förutsättningarna ser ut så här behöver kraven på transparens och uppföljning ställas högt, säger han, och fortsätter:

— Man bör till exempel inte betala ut hela beloppet på en gång och ha särskilda uppföljningskrav.

Enligt Åshuvud är det inte heller någon garanti mot korruption att medlen kanaliseras via en internationell organisation.

— Organisationerna verkar i komplexa miljöer och måste bygga relationer. Då finns alltid risk att korrupta strukturer smyger sig in i processerna.

Långvarigt motstånd mot utvisningar

Efter flera års motstånd gick Somalia i fjol med på att ta emot 28 tvångsutvisade medborgare från Sverige. Den svenska regeringen beskrev överenskommelsen som ett ”utökat samarbete”, men enligt uppgifter till skattefinansierade Ekot har svenska biståndsmedel styrts om för att möjliggöra projekt nära premiärministerns kansli – i utbyte mot att Somalia tog emot utvisade.

Somalia är ett av världens mest korrupta och instabila länder. Transparency International rankar landet som näst mest korrumperat i världen, och stora delar kontrolleras av den islamistiska gruppen al-Shabaab.

Den somaliska regeringen har inte svarat på frågor om hur de svenskfinansierade tjänsterna tillsatts

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.