Annons:

Kristerssons PR-marsch signalerar makt men är ett direkt folkförakt

Det nya kalla kriget

Bilder av makt: pampiga kulisser, svajande flaggor i blått och gult, stormaktsretorik och en illusion av solidaritet. Men också av bilder småpåvarnas folkförakt och förräderi där regeringen tjänar globalisterna i Bryssel och Washington medan svenska familjer tvingas välja mellan mat och värme.

Publicerad oktober 26, 2025 – av Markus Andersson
Kristersson kan milt uttryckt inte anses vara någon av Napoleons kaliber, men hans säkerhetspolitiska eskapader kan sluta ännu värre än Napoleons ödesdigra ryska fälttåg.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 4 825,00 SEK 6% Mål: 75 000,00 SEK

Det är en bild som kunde ha varit klippt ur en historiebok om imperiernas sista suck. En pampig byggnad med grönt tak och symmetrisk fasad tronar i bakgrunden, ointaglig och ståtlig, medan en bred paradgata skär rakt genom scenen som en kejserlig allé. Svenska och ukrainska flaggor vajrar i perfekt synkroni – blått och gult, gult och blått – som om färgerna själva har beordrats att smälta samman i en visuell allians.

I mitten: två män som promenerar med bestämd, nästan koreograferad långsamhet. Statsminister Ulf Kristersson i vit skjorta – proper, statsmannamässig. President Volodymyr Zelenskyj i sin signaturmörka t-shirt – ledigt klädd som en folkligt krigsledare på fältet, trots den diplomatiska scenen. Bakom dem: säkerhetsvakter, regeringsbilar, enstaka fotografer. Framför dem: tomhet.

Det är inte en slump. Bilden är iscensatt med precisionen hos en statspropaganda från en annan tid. Tänk Napoleon på Tuilerierna, tänk Mussolinis balkongscener eller diktatorers paradmarscher. Det är stormaktsestetik i sin renaste form – maktens språk talat genom arkitektur, symboler och avstånd. Och det är just detta avstånd som gör bilden så avslöjande.

För medan Kristersson poserar som en europeisk statsman i historisk kostym, sitter svenska hushåll i kalla kök och räknar kilowattimmar.

Annons:

Från paradgatan till köksbordet

En barnfamilj i en medelstor stad lägger nu en större del av sin inkomst på boende, mat och energi än på många år. Elräkningen kommer som en chock varje vinter. Matpriserna stiger snabbare än lönerna. Och i bakgrunden: globala energichocker, drivna av sanktioner och krig, som nu slår rakt in i svenska hem. Det är inte en tillfällig kris. Det är en ny vardag – rå, kall och obeveklig.

Sverige har inte varit i krig på över 200 år. Ändå agerar regeringen som om vi redan står vid fronten. Kristersson talar om "historisk vändpunkt", "existentiellt hot" och "europeisk säkerhetsordning". Orden är stora. Konsekvenserna är större – men bär inte regeringen.

Ryssland har inte kollapsat under sanktionerna. Tvärtom. Landet har omdirigerat sin energi, stabiliserat sin ekonomi och byggt upp en motståndskraft som västvärlden kraftigt underskattade. Ukraina blöder – bokstavligt – medan vi skickar vapen, ammunition och löften. Men kriget är inte längre ett blixtkrig. Det är ett utmattningskrig. Och det är vi, inte Putin, som börjar bli utmattade och är de stora förlorarna.

Från neutralitet till frontlinje

Här blir kritiken skarpast. Sveriges inträde i Nato 2024 var inte bara en säkerhetspolitisk kursändring – det var en total omställning av nationell identitet, från alliansfrihet till att bli en del av en militärallians med artikel 5 som kärna. Det innebär inte bara övningar på svensk mark. Det innebär potentiell krigsplikt i konflikter våra ledare valt att dra in oss i – mot våra intressen.

Regeringen framställer Nato-medlemskapet som en försäkring. Men för vem? Inte för den ensamstående mamman i Skärholmen som måste välja mellan elräkning och vinterjacka. Inte för pensionären i Norrland som eldar i vedspisen för att klara vintern. Nato-medlemskapet binder Sverige vid en strategi där Ukraina är en proxy-front – och vi är nu en aktiv del av den fronten.

Och när nu även Gripen-plan ska exporteras till Ukraina finns det inte längre någon som kan prata om Sveriges ”humanitära stöd”. Det är direkt militärt engagemang i ett krig där Ryssland ser Nato som den aggressiva motparten.

Risken för eskalering och rysk vedergällning är högst verklig. När vi gång på gång levererar vapen, utrustning, expertis och resurser till en stridande nation är vi inte längre några åskådare eller sympatisörer, vi är de facto med i kriget, med alla de risker och konsekvenser detta innebär för Sveriges folk.

Med tanke på vad vi vet om Västs subversiva operationer i Ukraina och medvetna provokationer mot Ryssland, är det knappast fråga om någon svartvit kamp mellan gott och ont, utan snarare västerlandets kollaps under den liberala demokrati vi alltjämt bevittnar, tillsammans med den tidigare USA-styrda unipolära världsordningen.

Symboliken som avslöjar

Bilden från paradgatan är inte bara ett pressfoto. Det är en medveten politisk handling. Genom att placera sig själv och Zelenskyj i en kuliss av ståtlig makt och enighet, sänder Kristersson en signal: Vi är med i matchen. Vi är en spelare. Men vilken match? Och för vems skull spelar vi?

Det är inte för det svenska folkets skull som våra makthavare fortsätter att driva på för ökad eskalering och polarisering. Det är för Bryssel, för Washington och möjligtvis för en notis i historieböckerna.

Och här blir folkföraktet tydligt – inte som ilska, utan som distans. En tyst, institutionell likgiltighet. Medan politikerna längtar efter att vara betydelsefulla i stormakternas spel spelar svenska folket ett helt annat spel: det om vår överlevnad.

Kristersson ingen Napoleon

Napoleon kröntes själv till kejsare i Notre-Dame. Kristersson kröner sig själv i bild – med den pampiga fasaden som krona, flaggorna som mantel, Zelenskyj som trofé. En stor skillnad är dock att Napoleon hade en armé som kunde erövra kontinenter. Kristersson har en välavlönad PR-avdelning som erövrar rubriker i lag med den "tredje statsmakten", medströmsmedierna.

Och precis som Napoleons ryska fälttåg slutade i snö och svält, riskerar Sveriges nya säkerhetspolitiska äventyr att sluta i ekonomisk utarmning, misär och ond bråd död. Kristerssons Sverige är allt annat än en stormakt. Vi är ett litet land med stora räkningar. Och ju längre vi låtsas något annat, desto dyrare blir räkningen.

Bilden från paradgatan är vacker, den är mäktig, och den är djupt lögnaktig.

För sanningen finns inte i de vajande flaggorna eller i symbolernas glans. Den finns i de tomma kylskåpen, i de kalla rummen där värmen inte räcker, och i de oroliga blickarna runt köksbordet när familjer räknar varje krona för att få vardagen att gå ihop. Den finns i tystnaden efter paraderna och ceremonierna, när verkligheten återvänder och visar vad som verkligen betyder något.

Det är dags att lämna paraden och möta verkligheten. För maktens skenbara triumfer fyller inga magar och värmer inga hem. Nu är det dags att se verkligheten i vitögat och börja agera utifrån denna.

Och tyvärr Ulf, Sverige har redan hamnat på fel sida i historieskrivningen.

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lavrov: Ingen paus i kriget medan det förhandlas

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 15:34 – av Emil Fjellstedt
Sergej Lavrov talar vid Antalya Diplomacy Forum
Arkivbild från Antalya i april. Lavrov avvisade under onsdagen ett eldupphör i FN:s säkerhetsråd.

Ryssland tänker inte stoppa striderna medan det förhandlas. Det beskedet gav utrikesminister Sergej Lavrov i FN:s säkerhetsråd under onsdagen, samma dag som Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör. Enligt Lavrov handlar kravet om att ge Kiev andrum och fylla på vapenlagren.

Lavrov talade om kriget i Ukraina när säkerhetsrådet sammanträdde den 23 september. Enligt den ryska nyhetsbyrån Tass, som återger hans anförande, var budskapet till Europa och Kiev entydigt.

— Vi har lärt oss av bitter erfarenhet och kommer inte att pausa den särskilda militära operationen medan förhandlingar pågår, i något format, sade Lavrov.

Han riktade samtidigt udden mot de europeiska huvudstäderna och beskrev eldupphöret som ett medel för att köpa tid.

— Det är precis vad Europa vill, allt med samma enkla mål: att få ett andrum och fylla på Kievregimens uttömda militära arsenaler. Regimen har av desperation sedan länge tagit till öppet terroristiska metoder, sade Lavrov.

Kravet kom före mötet

Uttalandet om eldupphör publicerades innan säkerhetsrådet samlades. Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör så att samtal mellan Moskva och Kiev kan komma till stånd. Bland undertecknarna finns EU och dess medlemsstater, Storbritannien, Kanada och Australien.

Moskvas linje är att striderna upphör först när båda sidor söker en samlad uppgörelse som tar itu med krigets grundorsaker. Ett eldupphör utan en sådan uppgörelse ser Kreml alltså som en paus som främst gynnar motparten.

Fyra dygn efter drönaranfallet

Tidpunkten gör saken mer laddad. Kravet kom mindre än fyra dygn efter Ukrainas största drönaranfall någonsin mot Moskva. Två civila dödades i förorterna, och ett oljeraffinaderi, bostadshus och civil infrastruktur skadades.

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin kallade raiden utan motstycke och sade att den omfattade mer än 1 600 drönare från alla håll.

Försvaret ska trappa upp

Rysslands försvarsministerium sade efter det senaste drönaranfallet mot Moskva att armén ytterligare ska intensifiera precisionsanfall mot militära mål i Kiev.

Ryssland har de senaste månaderna trappat upp robot- och drönaranfall mot ukrainsk militär och infrastruktur med dubbel användning, som svar på Zelenskyjs 40 dagar långa påverkanskampanj med långräckviddiga anfall mot civila mål i Ryssland. Zelenskyjs uttalade syfte var att väcka missnöje hos den ryska allmänheten.

Kampanjen slutade med att Ukrainas svartahavshamnar slogs ut och att Rysslands vinterkampanj mot kraftverk och transformatorstationer började tidigare än vanligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tidigare ministerns studio: Lås in britterna som säger nej till kriget

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad Igår 14:04 – av Emil Fjellstedt
Jacob Rees-Mogg, en ukrainsk soldat i en skyttegrav och en man i röd slips i en tv-studio.
Paul Richards, kassör i Fabian Society, sade i Jacob Rees-Moggs GB News-panel att röster som förnekar ett ryskt hot kan behöva låsas in.

Rösterna som förnekar ett ryskt hot kan behöva låsas in. Det sade Paul Richards, kassör i Fabian Society och tidigare särskild rådgivare åt Labour, i Jacob Rees-Moggs panel på GB News. Samma kväll krävde programledaren själv att britterna tar tillbaka plikten och den styva överläppen.

Inslaget sändes den 21 september 2026 i Rees-Moggs program State of the Nation. Richards, i röd slips, talade om vad han menar krävs om Storbritannien ställs inför krig med Ryssland. Inte om spioner eller sabotörer, utan om människor som gör en annan bedömning av hotet.

— Vi skulle behöva låsa in några personer. En del av de ”proryska” rösterna. De som säger att hotet inte finns. Vi skulle behöva gå till de åtgärderna., säger Paul Richards.

I samma resonemang talade han om dem som inte vill gå i krig, och om att värnplikt också skulle behövas. Andy Burnham har varit Storbritanniens premiärminister sedan den 20 juli i år. Gränsen Richards drar går alltså inte vid ett brott, utan vid en åsikt om hotbilden och vid oviljan att ställa upp.

Fängelse för fel åsikt om hotet

Richards är ingen tillfällig gäst i debatten. Fabian Society, Labours anslutna tankesmedja, uppger själv att han är sällskapets kassör, tidigare nationell ordförande, särskild rådgivare och författare till flera av sällskapets pamfletter. Det är den rösten som i Rees-Moggs studio räknar upp vilka som skulle behöva spärras in.

Sällskapet grundades 1884 och tog en varg i fårakläder som emblem. Tanken var att placera sina folk i regeringen, universiteten, medierna och förvaltningen, tills institutionerna själva levererade det fabianerna ville. Det var med och grundade London School of Economics och Labourpartiet.

Plikt för dem han kallar blandfolk

Programledaren var inte bara värd för samtalet. Den 21 september publicerade Jacob Rees-Mogg en video på omkring åtta minuter under rubriken ”Vi måste ta tillbaka plikten och den styva överläppen”. Plikten och den stoiska självbehärskningen ska alltså tillbaka, i ett land där en av hans egna paneldeltagare samtidigt vill låsa in oliktänkande.

Rees-Mogg är ingen vanlig tv-profil. Han satt i underhuset 2010–2024, var bland annat regeringsledare i underhuset och minister med ansvar för Brexitfrågor, och tillhör den politiska klass som i generationer har skickat andra till fronten.

Dagen därpå, den 22 september, skrev han i ett separat inlägg: ”Engelsmännen är ett blandfolk, inte en arisk herreras.” Inlägget möttes av hård kritik.

Samme man som vill väcka pliktkänslan till liv formulerade dagen efter engelsmännen som ett blandfolk. De förväntas ställa upp för nationen, samtidigt som han själv kallar dem ett blandfolk.

Vem avgör vem som är ”prorysk”?

Ingen i panelen har, i det material NyD tagit del av, förklarat var gränsen skulle gå. Vem avgör vem som är en ”prorysk” röst? Räcker det att ifrågasätta hotbilden i en tv-debatt, på en arbetsplats eller i ett inlägg på nätet?

Klart är att förslagen går åt ett håll. Vanliga britter förväntas ta uniformen, bita ihop eller hålla tyst. De som formulerar kraven gör det från tv-soffan, med slips och sändningstid, och ingen av dem riskerar att vara den som skrivs in först.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Litauen tar ett steg mot att släppa in kärnvapen

Det nya kalla kriget

Publicerad Igår 12:34 – av Emil Fjellstedt
Seimas, Litauens parlamentsbyggnad i Vilnius
Seimas i Vilnius. Grundlagsförbudet mot massförstörelsevapen och utländska baser gäller tills två ytterligare omröstningar är klara.

Litauens parlament har tagit det första av tre steg mot att ta bort landets grundlagsförbud mot kärnvapen och utländska militärbaser. Förbudet gäller fortfarande, och förslaget måste antas två gånger till.

Under tisdagen röstade 99 ledamöter för förslaget efter behandling, 13 röstade emot och fem avstod, enligt Seimas. För att en grundlagsändring ska gå igenom krävs minst 94 av parlamentets 141 ledamöter i varje antagandeomröstning.

Försvarsutskottets ordförande Juozas Olekas sade efter omröstningen att den första antagandeomröstningen är planerad till den 6 oktober och att den andra kan hållas den 12 januari. Han beskrev januaridatumet som en önskan, inte som ett låst beslut, enligt nyhetsbyrån ELTA.

Förbudet gäller både vapen och baser

Paragraf 137 i den litauiska grundlagen slår fast att det inte får finnas massförstörelsevapen eller utländska militärbaser på litauiskt territorium. Det är den bestämmelsen som förslaget vill stryka. Ändringen skulle inte i sig placera ut kärnvapen. Den skulle ta bort det konstitutionella hindret.

Presidenten vill öppna dörren, inte lagra vapen nu

President Gitanas Nausėda har stött linjen sedan i somras. I början av juli sade han till Reuters att det geopolitiska läget har försämrats och att grundlagen skrevs under andra omständigheter. Samtidigt sade han att Litauen inte har några omedelbara planer på att lagra kärnvapen och att landet står kvar i icke-spridningsavtalet.

Motståndarna i kammaren var få. Karolis Neimantas från Nemuno aušra sade att Natos kärnvapenparaply räcker och pekade på att de närmaste kärnvapnen redan finns i Tyskland.

Ryssland har varnat för följderna om förbudet faktiskt faller. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade i september, enligt Meduza, att Litauen skulle hamna i sikte för ryska kärnvapen om landet stationerade en kärnvapenarsenal.

Natos kärnvapendelning innebär redan att amerikanska kärnvapen finns i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet. Litauen gränsar till den ryska exklaven Kaliningrad. En tysk brigad är dessutom planerad att stå permanent i landet från 2027, samtidigt som grundlagen fortfarande förbjuder utländska militärbaser, enligt Reuters.

Finland meddelade i mars att man vill upphäva ett liknande förbud. Omröstningen under tisdagen ändrar inte läget på marken. Den visar hur långt en majoritet i Seimas redan är beredd att gå.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fico: Väst vill ha en ursäkt för storkrig mot Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad september 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Robert Fico varnar för att väst söker en förevändning för krig mellan Nato och Ryssland.

Slovakiens premiärminister Robert Fico varnar för att väst redan letar efter en förevändning för ett stort krig mellan Nato och Ryssland. Han sade det under torsdagen, inför en resa till Ukraina, och avfärdade att Slovakien ska dras in i strid ”på grund av någon artikel 5”.

— Jag är djupt oroad över att de bara letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, skrev han på Facebook.

I ett tal vid öppnandet av läsåret i Prešov sade Fico att läget aldrig har varit så allvarligt och spänt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig. Han sade att politikers plikt är att tala om fred oftare än någonsin – och att fred inte är en fras.

— Jag önskar inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt, sade han med hänvisning till Natos artikel 5, som gör ett väpnat angrepp mot ett medlemsland till ett angrepp mot alla.

Slovakien är Natomedlem och Fico sade att landet värdesätter samarbete och åtaganden. Som premiärminister ska han ändå göra allt för att Slovakien aldrig dras in i krig.

Ett drönarfel kan räcka

— Det räcker att en drönare avsiktligt eller oavsiktligt träffar ett bostadshus i ett Natomedlemsland och dödar civila, så är vi där. Vi är på randen, och jag kan inte ens föreställa mig vad vi skulle göra i det här landet om det drogs in i krigsproblem, sade han.

Fico reste till Ukraina för möten med bland andra Volodymyr Zelenskyj och flera europeiska ledare, däribland Polens Donald Tusk. Efter ett V4-möte i Bratislava förra veckan sade han att han inte kunde sova när han lyssnat på vad de polska, ungerska, tjeckiska och irländska premiärministrarna sagt.

— Håll tummarna för att de stora pojkarna i politiken, som jag kallar dem, tar sitt förnuft till fånga, för ibland har jag känslan av att de redan tappat greppet om vad som händer i världen, sade Fico.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.