MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 27 augusti 2025

onsdag 27 augusti 2025

Tung Reuters-profil sitter i Pfizers styrelse

publicerad 7 januari 2022
– av Isac Boman
Reuters-profilen Jim Smith sitter fortfarande i Pfizers styrelse.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Jim Smith har i många år varit en nyckelperson i mediekonglomeratet Reuters och bland annat innehaft positionerna som operativ chef och vd. Idag är han ordförande i mediekoncernens välgörenhetsstiftelse – samtidigt som han suttit i styrelsen för läkemedelsjätten Pfizer sedan 2014.

Därtill innehar Smith styrelseuppdrag för den ökända globalistiska tankesmedjan World Economic Forum som i hög grad påverkat den förda coronapolitiken världen över.

Etablissemangsmedia har länge fått kritik från många håll för att rapportera vinklat och odelat positivt om de experimentella covidvaccinen, samtidigt som man mycket sällan uppmärksammar riskerna med injektionerna.

Personer som av olika skäl valt att inte ta de kontroversiella vaccinen utmålas ofta som farliga konspirationsteoretiker eller ”foliehattar” och som ett hot mot samhället. Stort fokus läggs på dagliga artiklar om hur många som har smittats med olika virusvarianter och hur viktigt det är att ta vaccinen.

Samtidigt finns det nära kopplingar mellan läkemedelsjättarna och den internationella massmediala maktsfären – något som Jim Smith är ett tydligt exempel på. 62-årige Smith är för närvarande styrelseordförande för Thomson Reuters Foundation – en stiftelse som ägs och kontrolleras av mediekonglomeratet Thomson Reuters, tidigare Reuters Group. Mellan 2012 och 2020 var han också vd för företaget och har även varit operativ chef under en kortare period 2011 och haft flera andra toppositioner inom koncernen.

Smith sitter samtidigt i styrelsen för World Economic Forums råd för internationella affärer och den Nato-kopplade tankesmedjan Atlantic Council som Nya Dagbladet nyligen uppmärksammade i samband med att man prisade Pfizers vd Albert Bourla och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för deras nyckelroller i den globala massvaccinationskampanjen.

Därtill sitter Jim Smith alltså även i styrelsen för läkemedelsjätten och vaccintillverkaren Pfizer sedan 2014 och är i nuläget bland annat ordförande för Pfizers ersättningskommitté och medlem i dess revisionskommitté.

Foto: faksimil/Pfizer

 

Påverkar miljarder människor

Thomson Reuters äger nyhetsbyrån Reuters – som bland annat svenska TT och en stor del av den internationella pressen köper sina utrikesnyheter och ekonomiska nyheter ifrån och som har över 3000 journalister anställda runt om i världen. Reuters nyhetsrapportering beräknas nå miljarder läsare varje vecka och är kanske den största globala aktören på området.

Samtidigt som Smith varit högste chef för denna aktör, med en mycket stor påverkan på världens nyhetsflöde och vilken information världens människor ska ta del av, satt han alltså även i styrelsen för en av de absolut största läkemedelsjättarna.

Nyheten väcker allvarliga frågor om intressekonflikt eftersom företagsmedier som Reuters fortsätter att främja Pfizer-produkter, försvara läkemedelsföretag från kritik och börjat tysta skeptiker”, kommenterar The National Pulse som också pekar på att Reuters nämnt Pfizer hela 22 000 gånger i sin rapportering bara under 2020.

 

Reuters ”faktagranskar” vaccinkritik

Även nyhetssajten The Defender har uppmärksammat att Reuters-chefen också sitter i Pfizers styrelse och att Reuters dessutom i hög grad är involverade i arbetet med att ”faktagranska” innehåll på de sociala plattformarna Facebook och Twitter – vilket i praktiken ofta leder till censur av vaccinkritiskt innehåll och påstådd desinformation kopplad till covidvaccinerna eller covid-19.

När man meddelade sitt faktagranskningspartnerskap med Facebook och Twitter lät Reuters bli att nämna detta faktum: Nyhetsorganisationen har kopplingar till Pfizer, World Economic Forum och Trusted News Initiative (TNI) – ett branschsamarbete av stora nyhets- och globala techorganisationer vars uttalade syfte är att bekämpa spridningen av skadlig vaccindesinformation”, noterar man.

Foto: The Defender

Sajten konstaterar också att Reuters har vägrat att offentliggöra några kriterier för vilken information som ska klassas som ”falsk” eller inte. Man uttrycker även oro för att Reuters kommer att fortsätta lyfta fram Pfizers produkter och försvara läkemedelsjättarna från kritik samtidigt som man systematiskt tystar och svartmålar skeptiker.

Angående ”Trusted News Initiative” och censur av information relaterad till coronavaccinets risker, snälla var medvetna om kopplingen mellan Pfizer och Reuters. Jag skulle kalla det för en journalistisk intressekonflikt, vad anser du?” twittrade den numera avstängde dr Robert Malone – en av mRNA-vaccinteknikens skapare och lyfte även han fram hur Jim Smith sitter på dubbla stolar.

Malone publicerade även samma inlägg på LinkedIn och blev då bannlyst från plattformen för att ha brutit mot dess användarvillkor. Noteras kan att LinkedIn köptes av Microsoft 2016 för 26 miljarder dollar när ultraglobalisten och vaccinlobbyisten Bill Gates fortfarande styrde företaget. Noteras kan att även Microsoft-chefen Kirk Koeningsbauer sitter i Thomson Reuters styrelse.

 

Facebook-topp i Pfizers styrelse

De täta kopplingarna mellan mainstreammedia och läkemedelsindustrin är, föga överraskande, inte något som uppmärksammats utanför systemkritiska medier, och Jim Smith är heller inte den enda maktfigur som sitter på dubbla stolar.

Så sent som 2020 valdes även Dr. Susan Desmond-Hellman in i Pfizers styrelse. Hon har inte bara varit vd för Bill & Melinda Gates Foundation mellan 2014 och 2020 utan även suttit i Facebooks styrelse mellan 2013 och 2019.

Dr. Susan Desmond-Hellmanns närvaro och tidigare uppdrag innebär ett gemytligt förhållande för Pfizer, men en tvivelaktig intressekonflikt, då Facebook rutinmässigt censurerat inlägg relaterade till vaccin samtidigt som Gates och hans stiftelse lyfter fram vaccin som svar på sjukdomen”, skriver Midlands Directory.

Dr. Susan Desmond-Hellmann. Foto: Fortune Live Media/CC BY-NC-ND 2.0

Man konstaterar vidare att ytterligare en intressekonflikt föreligger eftersom Desmond-Hellman även sitter i president Joe Bidens råd för vetenskapliga och teknologiska frågor.

 

”Utbildar” journalister att rapportera rätt

Tilläggas kan att Reuters Foundation lanserade initiativet ”Covid 19 crisis reporting hub” kort efter att Jim Smith blev ordförande för stiftelsen – ett projekt i syfte att ”utbilda” journalister i hur de ska rapportera om coronarelaterade frågor.

Vår 8 veckor långa utbildning som levereras till grupper på högst 15 deltagare utrustar journalister med de grundkunskaper och den information de behöver för att rapportera om pandemin och dess inverkan på ekonomier, hälsovårdssystem och samhällen”, hävdar man.

Projektet samfinansieras av bland annat World Economic Forum och fokus läggs också på att journalisterna ska lära sig att bekämpa påstådd ”desinformation” i form av vaccinkritik och istället föra ut budskap som sanktionerats av makthavarna.

Exakt hur de sociala mediejättarnas riktlinjer kring covid-19 och vaccinet eller massmediernas rapportering kring dessa ämnen har påverkats av att Jim Smith och andra profiler har dubbla lojaliteter och starka kopplingar till läkemedelsjättarna är mycket svårt att avgöra. Kritiker pekar dock på att det är tydligt att såväl de stora etablissemangsmedierna som Facebook och Twitter anammat samma narrativ om ett mycket farligt virus där vaccinet utgör den enda räddningen – samtidigt som avvikande röster systematiskt stigmatiseras och karaktärsmördas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Merz: ”Tyskland har inte längre råd med välfärden”

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

publicerad Igår 9:12
– av Jan Sundstedt
Redan för flera decennier varnade regimkritiker för Tysklands destruktiva politik skulle krossa välfärdsstaten – under Merz ser det ut att bli verklighet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tysklands förbundskansler och den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz slår nu fast att landet inte längre har råd att finansiera det nuvarande välfärdssystemet. Samtidigt utesluter han skattehöjningar för medelstora företag och lovar att försvara deras intressen.

— Den välfärdsstat som vi har idag kan inte längre finansieras med det vi producerar i ekonomin, sade Merz vid en partikonferens för Kristdemokratiska unionen (CDU) i Osnabrück på lördagen.

Uttalandet kommer samtidigt som Tyskland sedan krigets utbrott 2022 har skickat närmare 40 miljarder euro i stöd till Ukraina. Landet har också tagit emot miljontals migranter sedan millennieskiftet, vilket medfört mycket höga kostnader för det offentliga.

Merz budskap ligger i linje med vad flera europeiska aktörer argumenterat för de senaste åren – att Europa måste skära ner på välfärden för att istället kunna satsa på militär upprustning. Förbundskanslern själv har tidigare gjort klart att fortsatt stöd till Ukraina är något han prioriterar mycket högt.

Redan för 40-50 år sedan varnade invandringskritiker för att massinvandringen på sikt skulle leda till överbelastade välfärdssystem. De förutspådde att vanliga människor i allmänhet, och särskilt utsatta grupper, i praktiken skulle tvingas betala det högsta priset för massinvandringens konsekvenser och enorma kostnader.

Kräver reformer – men inga företagsskatter

Merz krav på omfattande välfärdsreformer väntas leda till ökade spänningar med koalitionspartnern Socialdemokraterna (SPD). Förbundskanslern erkände att nedskärningar i välfärden kommer att bli svåra för det center-vänsterorienterade partiet att svälja, men uppmanade ändå till samarbete.

Samtidigt gjorde han klart att företagen ska skyddas från skattehöjningar.

— Det kommer inte att bli någon höjning av inkomstskatten för medelstora företag i Tyskland med denna federala regering under mitt ledarskap.

Detta trots att SPD:s vice partiordförande Lars Klingbeil tidigare öppnat för skattehöjningar på medel- och höginkomsttagare för att finansiera välfärden.

SPD varnar för nedskärningar

Socialdemokraterna signalerar motstånd mot rena nedskärningar i välfärdssystemet och Klingbeil betonar att eventuella reformer måste innehålla ”fantasifulla lösningar” snarare än bara besparingar som drabbar arbetare.

— Vi kommer att förbli ett land som hjälper människor som har hamnat i svårigheter, som har blivit sjuka och behöver hjälp, heter det.

Philipp Türmer, ledare för SPD:s ungdomsförbund Jusos, är än mer kategorisk. Om reformernas syfte bara är att skära ner på förmåner, ”kan SPD inte ge vika en tum,” säger han till dagstidningen Stuttgarter Zeitung.

Press från AfD

Koalitionsparterna har redan enats om behovet av att skära ner på socialförsäkringssystemet kraftigt– vilket bland annat omfattar sjukförsäkring, pensioner och arbetslöshetsersättning. Detta på grund av stigande kostnader och budgetunderskott.

Merz kommentarer på lördagen kan ses som ett försök att vinna tillbaka väljare som gått över till det invandrings- och EU-kritiska partiet Alternativ för Tyskland (AfD) och kanslern erkände själv att han inte är nöjd med regeringens resultat hittills.

— Jag är inte nöjd med vad vi har uppnått hittills. Det måste bli mer, sade han till publiken i Osnabrück.

SPD, som traditionellt sett sig som välfärdsstatens försvarare, befinner sig i en svår position efter att partiets väljarstöd kollapsade i det senaste valet. Partiet väntas därför vara ovilligt att backa alltför stora nedskärningar som kan alienera deras kärnväljare ytterligare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moskva: Zelenskyj inte behörig att sluta fred

Kriget i Ukraina

publicerad 25 augusti 2025
– av Markus Andersson
Lavrov pekar återigen på att Zelenskyjs presidentperiod egentligen har löpt ut för länge sedan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov öppnar för samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Samtidigt konstaterar han att eventuella fredsavtal kräver en juridiskt legitim undertecknare – något Zelenskyj inte är eftersom hans presidentmandat formellt har löpt ut.

I intervjun, som sändes i NBC på söndagen, lämnar Lavrov dörren öppen för direkta förhandlingar mellan president Vladimir Putin och Zelenskyj – ”förutsatt att detta möte verkligen kommer att avgöra någonting.” Samtidigt påpekar han att det nödvändiga förarbetet för ett sådant toppmöte fortfarande saknas.

Den ryske utrikesministern argumenterar för att Zelenskyj fungerar som Ukrainas ”de facto ledare för regimen”, men lyfter samtidigt fram vad Moskva ser som ett avgörande problem.

— Frågan om vem som ska underteckna avtalet på den ukrainska sidan är en mycket allvarlig sådan.

— Vi skulle behöva en mycket tydlig förståelse från alla om att den person som undertecknar är legitim, förklarar Lavrov vidare.

Inget nyval under kriget

Kärnan i Moskvas kritik ligger i att Zelenskyjs presidentmandat formellt löpte ut för över ett år sedan. Den ukrainske presidenten har inte utlyst nyval med hänvisning till det rådande undantagstillståndet på grund av kriget. Detta har fått Moskva att officiellt förklara honom ”illegitim.”

Lavrov går så långt att han avfärdar Zelenskyjs återkommande önskemål om ett möte med Putin som ”i grunden är ett spel” – och ett försök att stärka sin egen ifrågasatta position.

— Ett spel han är väldigt bra på eftersom han vill ha teater i allt han gör. Han bryr sig inte om substansen, säger den ryske utrikesministern.

”Zelenskyj sa nej till allt”

När det gäller utsikterna för meningsfulla förhandlingar pekar Lavrov på vad han beskriver som Kievs ovilja att kompromissa. Som exempel nämner han hur Zelenskyj tidigare ska ha trotsat USA:s dåvarande president Donald Trump.

— Zelenskyj sa nej till allt… Han förklarade tydligt att ingen kan förbjuda honom att gå med i Nato… han sade offentligt att han inte tänker diskutera några territorier.

De ryska kraven för en fredslösning står i skarp kontrast till Ukrainas position. Moskva insisterar på att Ukraina måste förbli neutralt, genomgå demilitarisering och ”avnazifiering”, samt ”erkänna de nuvarande territoriella realiteterna på marken” – alltså att ge upp anspråken på de områden som nu är under rysk kontroll.

Från ukrainsk sida har man signalerat att Zelenskyj visserligen är beredd att diskutera landets territoriella tvister med Ryssland – men utan avsikt att formellt erkänna några territoriella förluster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA ökar militär närvaro utanför Venezuelas kust

publicerad 25 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Delar av den amerikanska flottan har de senaste dagarna stävat mot Venezuelas kust.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA har skickat minst tre krigsfartyg till farvattnen utanför Venezuela i vad man uppger vara en insats mot narkotikahandeln. Bolivias president Luis Arce menar däremot att syftet är geopolitisk kontroll över Latinamerika och dess naturresurser.

USA har nyligen utökat sin militära närvaro i Karibien genom att placera tre Aegis-klassade jagare – USS Gravely, USS Jason Dunham och USS Sampson – i farvattnen utanför Venezuelas kust, rapporterar flera medier. Även amfibieattackfartyget USS Iwo Jima lär enligt källor ingå i styrkan.

Insatsen omfattar enligt uppgifter ungefär 4 000 amerikanska militärer, inklusive marinkårssoldater, och sker enligt USA:s officiella uppgifter som en del av kampen mot narkotikahandeln till USA. Särskilt den narkotikahandel som härstammar från den venezuelanska drogligan ”Cartel de los Soles”.

Den amerikanska administrationen understryker att förebyggandet och begränsningen av narkotikaflöden till USA är högprioriterade mål. Utöver jagarna används även spaningsflygplan och en attackubåt i området för att övervaka och bekämpa narkotikasmuggling.

Samtidigt har Venezuela svarat med att mobilisera mer än 4,5 miljoner medlemmar ur landets milisstyrkor för att försvara landets suveränitet. Landets president Nicolás Maduro kallar den amerikanska närvaron för en ”provokation” och ett hot mot Venezuelas territoriella integritet.

Bolivias president: ”En täckmantel”

Washington betraktar Nicolás Maduro som en illegitim ledare och har utlyst en belöning på 50 miljoner dollar för hans gripande. Venezuelas regering avfärdar USA:s anklagelser som politiskt motiverade och grundlösa.

Från Bolivia har president Luis Arce kritiserat USA:s militära upptrappning under ett videotal i samband med Bolivarianska alliansens (ALBA) toppmöte.

Vi vet att bakom detta misslyckade internationella krig mot droger ligger det verkliga målet att geopolitiskt kontrollera Latinamerika för dess naturresurser och att undergräva organiserade folkrörelser så att vi inte kan följa vår egen suveräna väg, säger den bolivianske presidenten.

Han menar att det internationella ”kriget mot droger” i själva verket är en täckmantel för USA:s ambition att geopolitiskt kontrollera Latinamerika och utnyttja regionens naturresurser, samt att krossa folkens självständighet och suveränitet. Arce betonade att Bolivia står fast vid sin suveränitet och fredliga samarbete inom regionen.

Den amerikanska militäruppbyggnaden har skapat oro i Latinamerika, då kritiker menar att åtgärden riskerar att eskalera spänningar och bidra till destabilisering i en redan orolig region.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Merkel erkänner – folkutbytespolitiken drev tyskarna till AfD

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad 25 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Idag är AfD största parti i stora delar av östra Tyskland - till stor del på grund av den politik som fördes under Merkels styre.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I en ny dokumentär erkänner Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel att hennes gränslösa migrationspolitik 2015 och framåt gjorde så att många tyskar övergav etablissemangspartierna och istället sökte sig till nationalistiska Alternativ för Tyskland.

Trots att hennes migrationspolitik fått långtgående negativa konsekvenser för det tyska folket och samhället betonar Merkel att hon inte ångrar någonting.

”Wir schaffen das” – vi klarar det. Angela Merkels ord från augusti 2015 blev symbolen för Tysklands gränslösa massinvandringspolitik när landet tog emot närmare en miljon asylsökande under en enda höst. Beslutet, som fattades utan bred politisk förankring, kom enligt många bedömare att fundamentalt förändra det tyska samhället.

Nu, nio år senare, tvingas den tidigare förbundskanslern i en dokumentär på public service-kanalen ARD erkänna att hennes politik också fick stora politiska konsekvenser – och att många tyskar övergav de gamla etablerade partierna och istället sökte sig till alternativ som bättre representerade deras intressen.

— Självklart fick mitt beslut människor att ansluta sig till AfD. Och på så vis blev AfD definitivt starkare, säger Merkel i dokumentären.

”Stor uppgift”

EU- och invandringskritiska Alternativ för Tyskland ligger i dag nästan jämsides med Merkels egna kristdemokratiska CDU/CSU i opinionsmätningarna – en dramatisk utveckling som direkt kan kopplas till den massinvandringsvågen 2015 och de samhällsproblem som följde med denna.

Trots detta vägrar Merkel erkänna några misstag. I dokumentären försvarar hon envist både sin politik och sitt omstridda uttalande.

— Det var inte tänkt att uttrycka något annat än att vi står inför en stor uppgift, säger hon om de ökända orden ”Wir schaffen das” – ett löfte som många tyskar i dag anser vara naivt, förljuget och verklighetsfrånvänt.

Kvävd debatt under Merkels era

Under Merkels ledning förde Tyskland kanske Europas mest gränslösa invandringspolitik, samtidigt som all kritik systematiskt avfärdades och motståndare rutinmässigt stämplades som ”rasister” och ”nazister” – en smutskastningsstrategi som fortfarande är vanlig tio år senare.

Tyskland har dessutom några av västvärldens allra hårdaste lagar kring åsiktsbrott. Personer som offentligt kritiserar invandringspolitiken i starka ordalag riskerar omfattande böter och fängelsestraff – en ordning som yttrandefrihetsaktivister menar har skapat en kultur av självcensur och rädsla för att uttrycka vad man egentligen tycker om invandringens konsekvenser.

Trots att mer än var femte tysk Idag röstar på AfD – och partiet är störst i stora delar av Östtyskland, försöker dess motståndare fortfarande kriminalisera det med hänvisningar till att dess politik skulle strida mot den tyska grundlagen.

Alice Weidel AfD Alternativ för Tyskland
AfD-ledaren Alice Wiedel är mycket populär på många håll i Tyskland. Foto: X/@Alice_Wiedel

Retoriskt skifte

De senaste åren har Tyskland och flera andra europeiska länder drastiskt förändrat sin retorik kring migration. Talet om öppna hjärtan och gränslös solidaritet har ersatts av krav på striktare gränskontroller och hårdare asylregler.

I praktiken har dock den tuffare retoriken inte resulterat i någon genomgripande förändring. Massinvandringen fortsätter, om än i något lägre takt, medan utlovade storskaliga utvisningsprogram gång på gång strandat i byråkratiska processer utan att någonsin förverkligas.

I Sverige talas det i Tidöregeringen exempelvis ofta om att det skett ett migrationspolitiskt ”paradigmskifte” – trots att massinvandringen fortsatt befinner sig på historiskt höga nivåer och Sverige tog emot nästan 100 000 migranter förra året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.