Annons:

Trumps löfte: ”Kommer stoppa alla krig”

Donald Trumps USA

Publicerad januari 21, 2025
– av Markus Andersson
Donald Trump
Den som hoppades på storslagna löften under Trumps installationsceremoni blev inte besviken.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Under gårdagens installationstal presenterade Donald Trump en omfattande vision för sin kommande presidentperiod. Talet fokuserade starkt på teman som "Amerika först", återställandet av nationens stolthet och suveränitet samt löften om att göra landet "mer fantastiskt än någonsin".

– Vi kommer att vara en nation som ingen annan, full av medkänsla, mod och exceptionalism. Vår kraft kommer att stoppa alla krig och skapa en ny anda av enighet i en värld som har varit arg, våldsam och fullständigt oförutsägbar, deklarerade presidenten.

En central del av Trumps tal handlade om invandring och gränssäkerhet och han lovade att utlysa ett nationellt nödläge vid den södra gränsen för att stoppa all illegal invandring. Trump planerar att deportera miljontals "kriminella utlänningar" och återinföra "Stanna i Mexiko"-policyn. Han lovade även att skicka trupper till gränsen för att stoppa vad han kallade en "invasion" och klassificera drogkarteller som utländska terrororganisationer.

– Jag kommer att beordra vår regering att använda den fulla och enorma kraften i federal och statlig brottsbekämpning för att eliminera närvaron av alla utländska gäng och kriminella nätverk som för med sig förödande brottslighet till USA, förkunnade presidenten.

Annons:

– Som överbefälhavare har jag inget högre ansvar än att försvara vårt land från hot och invasioner, och det är precis vad jag kommer att göra. Vi kommer att göra det på en nivå som ingen någonsin har sett förut.

På det ekonomiska området lovade Trump att bekämpa inflationen och sänka priser. Han presenterade en protektionistisk handelspolicy med löften om att införa tullar på utländska varor för att berika amerikanska medborgare. För att hantera dessa tullar och avgifter planerar Trump att skapa en ny myndighet kallad External Revenue Service.

Ska "återta" Panamakanalen

Energi- och miljöpolitiken var en annan viktig punkt i talet. Trump lovade att utlysa ett nationellt energinödläge och öka olje- och gasutvinningen under parollen "drill, baby, drill". Han planerar också att avsluta Green New Deal och upphäva mandatet för elfordon, vilket signalerar en betydande förändring i landets miljöpolicy.

Inrikespolitiskt lovade Trump att stoppa politiseringen av justitiedepartementet där myndigheten används som ett vapen för att bekämpa dissidenter. Han lovade också och återställa yttrandefriheten genom att stoppa statlig censur och förespråkade en färgblind och meritbaserad samhällspolicy, samt lovade att officiellt fastslå att det endast finns två kön: man och kvinna.

I utrikespolitiken gjorde Trump några kontroversiella uttalanden där han lovade att "återta" Panamakanalen, även om detaljerna kring detta förblev oklara. I ett ambitiöst löfte sa han också att amerikanska astronauter skulle plantera flaggan på Mars under hans presidentperiod.

Presidenten presenterade även några symboliska åtgärder, som att byta namn på Mexikanska golfen till Amerikanska golfen och återge Mount Denali i Alaska sitt tidigare namn Mount McKinley.

"Stolta och starka"

Genomgående i talet målade Donald Trump upp en bild av ett USA som tappat sin väg under den föregående Biden-administrationen, men som nu skall återfå sin storhet igen. Han beskrev sin vision om en "gyllene tidsålder" för Amerika och lovade upprepade gånger att landet åter skulle bli respekterat och beundrat över hela världen.

Trumps tal var fyllt av kraftfull retorik och stora löften. Han presenterade en agenda som, om den genomförs, skulle innebära långtgående förändringar i amerikansk inrikes- och utrikespolitik. Från invandring och ekonomi till energi och utrikespolitik, lovade Trump en radikal omvändning från den tidigare Biden-administrationens förda politik.

Avslutningsvis betonade Trump att hans vision för Amerika var en där landet skulle stå starkt, suveränt och stolt. Han uppmanade det amerikanska folket att förena sig bakom hans vision att göra USA till världens mest storslagna land och lovade att leda nationen in i vad han beskrev som den mest framgångsrika eran i dess historia.

– USA kommer att respekteras igen och beundras igen, även av människor med religion, tro och god vilja. Vi kommer att vara välmående. Vi kommer att vara stolta. Vi kommer att vara starka, och vi kommer att vinna som aldrig förr. Vi kommer inte att bli erövrade. Vi kommer inte att låta oss skrämmas. Vi kommer inte att brytas ner och vi kommer inte att misslyckas. Från och med denna dag kommer Amerikas förenta stater att vara en fri, suverän och oberoende nation.

Lovade fred inom 24 timmar

Även om Trump under talet kanske utlovade fler politiska åtgärder än vad någon tillträdande president tidigare gjort var det ändå flera tidigare utfästa löften som inte nämndes. Så sent som i veckan lovade han exempelvis att offentliggöra alla handlingar om mordet på den tidigare presidenten John F. Kennedy – ett mord där det har spekulerats att amerikansk underrättelsetjänst själva var inblandade.

Inte heller nämndes Ryssland eller Ukraina alls under installationstalet – trots att Trump tidigare lovat att få ett slut på kriget inom 24 timmar efter att han tillträtt.

För ett par veckor sedan meddelade presidenten dock plötsligt att situationen i Ukraina "är mycket mer komplicerad" än vad han tidigare förstått och att han nu istället "hoppas" och "tror" att kriget ska vara över inom ett halvår. Istället för en snar fred varnade han också för att kriget kan komma att "eskalera" ytterligare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Bolton åtalas – delade topphemlig information med familjen

Donald Trumps USA

Publicerad oktober 17, 2025
– av Markus Andersson
John Bolton har konsekvent argumenterat för en aggressiv och krigisk amerikansk utrikespolitik.

Donald Trumps förre säkerhetsrådgivare John Bolton åtalas för att ha förvarat topphemliga handlingar i sitt hem och delat klassificerad information med familjemedlemmar. Boltons hackade e-postkonto gav även oidentifierade hackare tillgång till känsligt material.

Den neokonservative profilen John Bolton, som var nationell säkerhetsrådgivare under president Donald Trumps första mandatperiod och senare blev en av hans skarpaste kritiker, åtalades på torsdagen för brott mot hantering av hemliga dokument.

Åtalet antyder att hemlig information exponerades när hackare – som påstås vara kopplade till den iranska regimen – bröt sig in i Boltons e-postkonto. En representant för Bolton informerade FBI 2021 om hackningen, enligt åklagarna, men avslöjade inte att han hade delat klassificerad information via kontot eller att hackarna nu hade tillgång till statliga hemligheter.

Bolton förnekade anklagelserna i ett trotsigt uttalande.

Annons:

— Nu har jag blivit det senaste måltavlan när Trump använder justitiedepartementet som vapen för att åtala dem han anser vara sina fiender med anklagelser som tidigare avvisats eller där fakta förvrängs.

Åtalet gör gällande att Bolton mellan 2018 och augusti i år delade mer än 1 000 sidor dagboksliknande anteckningar med topphemlig information med två familjemedlemmar – identifierade som hans fru och dotter. Materialet inkluderade information från möten med amerikanska regeringstjänstemän, underättelsedokument och samtal med utländska ledare.

Efter att ha skickat ett dokument skrev Bolton till sina släktingar: ""Inget av detta pratar vi om!!!"" Som svar skrev en av släktingarna: "Shhhhh", uppger åklagarna.

— Det finns en rättvisastandard för alla amerikaner. Den som missbrukar en maktposition och äventyrar vår nationella säkerhet kommer att hållas ansvarig. Ingen står över lagen, kommenterade justitieminister Pam Bondi.

Neokonservativ krigshök

Boltons advokat Abbe Lowell sa att de underliggande fakta utreddes och löstes för flera år sedan, och att anklagelserna rör delar av Boltons personliga dagböcker från hans 45-åriga karriär i regeringen.

Han antyder att fallet är kopplat till justitiedepartementets misslyckade försök att blockera publiceringen av hans bok från 2020, "The Room Where It Happened", som framställde Trump som djupt utrikespolitiskt okunnig.

— Dessa anklagelser handlar inte bara om hans fokus på mig eller mina dagböcker, utan om hans intensiva ansträngning att skrämma sina motståndare, för att säkerställa att han ensam bestämmer vad som sägs om hans beteende, hävdade Bolton.

Bolton har under sin långa karriär i republikanska utrikespolitiska kretsar blivit känd som en neokonservativ krigshök med hårdföra åsikter om amerikansk militär makt.

Han var bland annat en stark förespråkare för Irakkriget och har konsekvent argumenterat för en aggressiv utrikespolitik gentemot Iran och Nordkorea. Trump kallade honom vid ett tillfälle för en "galen" krigshetsare som skulle ha lett landet in i "sjätte världskriget".

När president Trump fick frågan om åtalet mot sin förre säkerhetsrådgivare svarade han att han inte kände till det.

Jag visste inte om det. Du berättar det för mig för första gången, men jag tycker att han är en dålig människa. Jag tycker att han är en dålig kille. Ja, han är en dålig kille. Synd. Men så är det, konstaterade presidenten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump planerar att prioritera vita flyktingar

Donald Trumps USA

Uppdaterad oktober 17, 2025, Publicerad oktober 16, 2025
– av Isac Boman
Trump-administrationen överväger en radikal omvandling av det amerikanska flyktingprogrammet.

Trump-administrationen överväger omfattande förändringar av USA:s flyktingsystem som skulle ge förtur åt engelsktalande, vita sydafrikaner och regimkritiska européer.

Enligt interna dokument som New York Times tagit del av skulle programmet omvandlas från att främst ta emot flyktingar från Afrika, Mellanöstern och andra delar av världen till att fokusera mer på vita flyktingar.

Förslagen presenterades för Vita huset i april och juli av tjänstemän från utrikesdepartementet och säkerhetsdepartementet. President Trump har tidigare beordrat myndigheterna att utreda huruvida flyktingmottagande ligger i USA:s intresse och pausade redan första dagen i ämbetet hela programmet.

De föreslagna förändringarna lägger vikt vid huruvida sökande kan anpassa sig till USA och flyktingar ska instrueras att delta i kurser om "amerikansk historia och värderingar" samt "respekt för kulturella normer".

Annons:

Trump rekommenderas att prioritera européer som har "utsatts för repressalier på grund av fredligt uttryckta åsikter online, såsom motstånd mot massmigration eller stöd för 'populistiska' politiska partier".

Trump har redan gett prioritetsstatus till afrikander, den vita befolkningsgrupp som en gång styrde Sydafrikas apartheidregim. Trump har hävdat att de utsätts för rasförföljelse, ett påstående som sydafrikanska regeringstjänstemän tillbakavisar.

Drastisk minskning

Enligt dokumenten har USA:s mottagande av flyktingar gjort landet alldeles för "mångkulturellt".

"Den kraftiga ökningen av mångfald har minskat det sociala förtroende som är nödvändigt för att ett demokratiskt samhälle ska fungera", står det i dokumenten.

Trump planerar att minska antalet flyktingar från 125 000 till 7 500 per år. Administrationen föreslår också att hundratusentals personer som redan befinner sig i ansökningsprocessen ska få sina ansökningar avbrutna.

— Det borde inte komma som någon överraskning att utrikesdepartementet genomför den folkvalda presidentens prioriteringar, kommenterade Thomas Pigott, talesman för utrikesdepartementet.

Ilska mot planerna

Uppgifterna om att USA kan komma att fokusera mer på vita flyktingar har mötts av ilska och upprördhet från flyktingaktivister och vänsterliberala profiler.

Barbara L. Strack, tidigare chef för flyktingavdelningen vid medborgarskaps- och immigrationsmyndigheten, är en av många som är mycket kritisk till förslagen:

— Det visar en förutfattad uppfattning hos vissa i Trump-administrationen om vilka som är de verkliga amerikanerna, beklagar hon och fortsätter:

— Och de tror att det är vita och kristna människor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trumps största finansiär vägrade svara på frågan: ”Älskar du USA eller Israel mest?”

Den judiska lobbyn

Publicerad oktober 14, 2025
– av Isac Boman
President Donald Trump tar emot en menora från Miriam och Sheldon Adelson vid Israeli American Council National Summit 2019.

Under sitt tal i Israels parlament, Knesset, på måndagen uppmärksammade Donald Trump sin största finansiär, den israelisk-amerikanska kasinomagnaten Miriam Adelson – och avslöjade samtidigt en känslig fråga han ställt henne.

— Titta på henne där hon sitter så oskyldigt. Jag ska ställa till med problem för henne med det här – men jag frågade henne faktiskt en gång: 'Så Miriam, jag vet att du älskar Israel. Vad älskar du mest, USA eller Israel?' Hon vägrade att svara. Det betyder att det kan vara ett problem, måste jag säga, sa Trump till dämpade skratt i parlamentet.

Adelson, som satt på läktaren, fick stående ovationer när Trump prisade hennes stöd för Israel och noterade att hon gjort "fler resor till Vita huset än någon annan".

80-åringen satsade 106 miljoner dollar i sin pro-Trump super PAC Preserve America inför valet 2024. Tillsammans med sin bortgångne make Sheldon har familjen Adelson donerat över 600 miljoner dollar till Trumps tre presidentkampanjer och andra republikanska kandidater sedan 2015.

Annons:

Efter makens död 2021 tog Miriam över majoritetskontrollen av Las Vegas Sands, som driver stora kasinon i Singapore och Macao. Hon äger även en av Israels mest lästa tidningar, Israel Hayom, och basketlaget Dallas Mavericks. Hennes förmögenhet uppskattas till över 60 miljarder dollar.

Engagerad sionist

Född i Tel Aviv 1945 av judiska immigranter från Polen, utbildade sig Adelson till läkare innan hon blev en av Republikanska partiets viktigaste finansiärer. Som engagerad sionist har hon länge använt sitt ekonomiska inflytande för att forma USA:s Israelpolitik.

Familjen Adelson var bland annat drivande att få Trump att flytta USA:s ambassad till Jerusalem och att erkänna israelisk kontroll över Golanhöjderna och Trump tilldelade Miriam Presidential Medal of Freedom 2018.

Hennes retorik hårdnade ytterligare efter attacken den 7 oktober 2023.

"Utländska Hamas-anhängare är våra fiender, de ideologiska möjliggörarna i väst för dem som skulle gå hur långt som helst för att utradera oss från Mellanöstern. Och som sådana borde de vara döda för oss", skrev hon i sin egen tidning.

Vid ett kampanjevenemang i september uppmanade hon judiska väljare att stödja Trump "i tacksamhet för allt han har gjort och tillit till allt han ännu kommer att göra".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump har undertecknat order om att terrorklassa Antifa

Donald Trumps USA

Publicerad september 23, 2025
– av Markus Andersson
Antifa kopplas samman med en lång rad våldsdåd i USA - även dödliga sådana.

Som utlovat har Donald Trump undertecknat en order som klassar Antifa som en inhemsk terrororganisation. Vita huset beskriver nätverket som "radikala vänsterterrorister vars mål är att störta regeringen genom våld och agitation".

I ett pressmeddelande från framgår att ordern är en del av Trumpadministrationens hårdare linje mot vad man beskriver som "en epidemi av radikalt vänstervåld".

"Detta är en tid som kräver orädd och modig ledarskap – inte moralisk feghet, obeslutsamhet eller brist på mod att kalla detta vad det är", skriver Vita huset i uttalandet.

Som underlag för beslutet presenterar administrationen en omfattande lista över vad man beskriver som Antifa-relaterat våld de senaste åren.

Annons:

Trumps administration lyfter fram flera dödliga och våldsamma incidenter, däribland skottlossningar mot federala tjänstemän där en officer sköts i nacken vid en ICE-anläggning i Texas juli 2025, samt mordet på en Trump-supporter i Portland 2020.

Bombdåd och mord

Administrationen pekar också på bombattacker, som när en sprängladdning detonerades utanför Alabamas justitieministers kontor 2024, och attacker med molotovcocktails mot polis vid träningsanläggningar.

Ett återkommande exempel är ockupationen av delar av Capitol Hill-området i Seattle 2020, där aktivister utropade en "autonom zon" vilket enligt Vita huset ledde till flera dödsfall och våldsamma sammandrabbningar med polis. Administrationen beskriver även hur ICE-anläggningar upprepade gånger har attackerats, inklusive ett försök 2019 att antända en 500-liters propantank vid en anläggning i Tacoma, Washington.

Vita huset argumenterar att dessa händelser visar på ett mönster av eskalerande våld som syftar till att störta regeringen och attackera rättsväsendet. Man listar också andra våldshandlingar som kopplas till den "radikala vänstern", däribland mordförsöken mot Trump i Pennsylvania och Florida 2024, för att understryka vad man ser som ett växande hot från vänsterextremt håll.

Svårt att genomföra

Hur terrorklassningen praktiskt ska genomföras är ännu oklart, inte minst då Antifa är ett löst sammansatt nätverk utan central organisation, vilket gör det svårt att definiera vem som tillhör gruppen. Det våldsamma nätverket beskriver sig självt som antifascistiskt och har ingen formell ledning eller medlemsregister.

Beslutet kommer sannolikt också att möta juridiska utmaningar och protester från vänstergrupper som argumenterar att en sådan klassning kan kränka yttrandefriheten och föreningsrätten enligt första tillägget i USA:s konstitution.

Trump lovade under valkampanjen att vidta kraftfulla åtgärder mot vad han beskrev som det vänstervåld som länge plågar landet, och dagens order betraktas av hans anhängare som ett viktigt steg på den vägen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.