Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA:s nyvalde president Donald Trump har utsett den tidigare demokratiska kongressledamoten Tulsi Gabbard till nationell underrättelsechef. Detta innebär att hon kommer att övervaka 17 amerikanska underrättelseorgan, inklusive CIA.
Gabbard, som representerade Hawaii i USA:s kongress mellan 2013 och 2021, har under lång tid kritiserat USA:s militära ingripanden och Biden-administrationens utrikespolitik. År 2022 lämnade hon Demokraterna och beskrev partiet som ”elitistiskt och krigshungrigt” och gav sitt stöd till Trump under 2024 års presidentkampanj.
I augusti 2024 hävdade Gabbard att Biden-administrationen placerat henne på en ”hemlig terrorlista” efter att hon offentligt kritiserat vicepresident Kamala Harris. Hon beskrev händelsen som ett ”uppenbart politiskt motdrag”.
Trump uttryckte stor tilltro till Gabbards ”orädda anda” och engagemang för ”fred genom styrka” och betonade att han tror att hennes ledarskap kommer att gynna underrättelsesamhället.
Gabbards nominering väntas mötas av granskning under godkännandeprocessen i senaten, med tanke på hennes kontroversiella ställningstaganden och tidigare kontakter med utländska ledare. Med republikanerna i majoritet i senaten, 52-48, ser hennes bekräftelse dock ut att kunna gå igenom utan större hinder.
Gabbard kommer att överta rollen från Avril Haines som innehaft tjänsten sedan januari 2021. Haines, den första kvinnan på denna post, har under sin mandatperiod mött kritik för hanteringen av underrättelser relaterade till utländsk inblandning i amerikanska val, samt för påstådd brist på transparens i vissa underrättelsefrågor.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA:s president Donald Trump har signalerat att han överväger militära åtgärder mot Venezuela för att bekämpa narkotikakarteller och utöva påtryckningar på Nicolás Maduros regering. Spänningarna mellan Washington och Caracas har på senare tid nått nya höjder i takt med en kraftig upptrappning av den amerikanska militära närvaron i Karibien.
Sedan Trump återtog presidentskapet har hans administration intensifierat insatserna mot droghandel i Latinamerika, med Venezuela som huvudmål, och nya uttalanden antyder en möjlig militär insats mot Venezuela, rapporterar Reuters.
Under sommaren har USA förflyttat över 4 000 soldater, en flotta bestående av flera krigsfartyg (inklusive en kärnvapenubåt) och flera flygplansdivisioner med toppmoderna F-35 stridsflygplan till området runt Venezuela.
Den 2 september genomförde amerikanska styrkor en attack mot ett fartyg som enligt Trump transporterade stora mängder narkotika till USA. Attacken resulterade i att 11 personer dödades, och presidenten kopplade insatsen till det venezuelanska kriminella nätverket Tren de Aragua, som klassificerats som en terroristorganisation av den amerikanska regeringen.
Under de senaste dagarna har Pentagon beordrat ytterligare tillförsel av tiotals F-35 stridsflygplan till Puerto Rico för att stärka USA:s kapacitet att slå mot narkotikakarteller i Karibien.
Trumps administration har också höjt belöningen för information som kan leda till gripandet av Nicolás Maduro – ett drag som ytterligare spänner relationerna mellan USA och Venezuela.
Delar av USA:s flotta på väg mot Venezuelas kust tidigare i somras. Foto: X/@Kanthan2023
Maduro svarar
Venezuela har fördömt attacken som en ”olaglig utomrättslig avrättning” och anklagar USA för en aggressiv hållning gentemot Venezuela, där militära medel utgör det främsta hotet. President Nicolás Maduro har svarat med skarpa varningar och kallat Trumps militära upptrappning för ett ”extravagant, oförsvarligt och brottsligt” hot mot Venezuelas suveränitet.
— USA:s regering bör överge sin plan på ett våldsamt regimskifte i Venezuela och i hela Latinamerika och respektera suveräniteten, rätten till fred och självständighet, sade Maduro på statlig tv.
Maduro har mobiliserat över 15 000 militärer till gränsen mot Colombia och förstärkt landets milis, samtidigt som han uppmanat medborgarna att förbereda sig för ett möjligt militärt angrepp.
Militärexperter menar att Trumps förflyttningar av krigsfartyg, ubåtar och flygstyrkor i regionen kan vara en strategi för att pressa Maduroregimen, eventuellt för att skapa ett underlag för ett framtida regimskifte eller en kraftig försvagning av dess makt.
‘We’ll see what happens’:
President Trump on whether the US will strike Venezuela
Donald Trump har trots den senaste tidens händelser emellertid tonat ned diskussioner om ett aktivt regimskifte i Venezuela.
I en kommentar poängterade han att USA inte har regimskifte som officiell politik, men uttryckte sin misstro mot valprocessen i landet, där Maduro pekas ut som segrare i det omstridda presidentvalet 2024.
— Vi pratar inte om det, men vi pratar om det faktum att [de] hade ett val som var ett mycket konstigt val, för att uttrycka det milt, sade Trump till reportrar.
Kritiker varnar för att den eskalerande spänningen kan leda till en farlig konflikt i ett redan politiskt instabilt Latinamerika, med potentiellt stora humanitära och ekonomiska konsekvenser.
Samtidigt pekar försvarsmyndigheter på vikten av att stoppa narkotikaflödet till USA, som man menar har kostat hundratusentals amerikaner livet i överdoser.
Framtiden för konflikten är i dagsläget oviss, men allmänheten och regeringar runt om i världen följer noga den fortsatta utvecklingen i Karibien, där USA:s militära närvaro och Trumps retorik kan bli avgörande för regionens stabilitet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Den konservative aktivisten och Turning Point USA:s grundare Charlie Kirk sköts under gårdagen ihjäl vid ett framträdande på Utah Valley University. Mordet har chockat USA, och president Donald Trump har i flera uttalanden fördömt dådet och kallat Kirk en ”martyr för sanning och frihet”.
Charlie Kirk, 31, deltog i ett offentligt evenemang under sin “American Comeback Tour” när han blev beskjuten framför en publik på omkring 3 000 personer.
Enligt polisens rapport avlossades ett ensamt skott från ett tak på en byggnad cirka 200 meter från scenen och kulan träffade Kirk i halsen. Vittnen beskriver hur publiken kastade sig ner på golvet eller flydde i panik och Kirk fördes i kritiskt tillstånd till sjukhus men avled senare av sina skador.
Utredningen leds av FBI tillsammans med lokala myndigheter. Två personer togs initialt in för förhör men släpptes senare. Myndigheterna bekräftar att en intresseperson, klädd i svart taktisk utrustning med hjälm, mask, gevär och pilotglasögon, har beskrivits av vittnen. Mördarens identitet och motiv är dock ännu inte fastställda.
”Den store, och till och med legendariske, Charlie Kirk, är död. Ingen förstod eller hade Amerikas ungdoms hjärtan bättre än Charlie. Han var älskad och beundrad av alla – särskilt av mig – och nu är han inte längre med oss. Melania och jag skickar vårt deltagande till hans vackra fru Erika och familj. Charlie, vi älskar dig!”, skrev USA:s president i ett inlägg på Truth Social och publicerade även ett filmat anförande där han på nytt betonade sin sorg.
Foto: faksimil/Truth Social/Trump
— Jag är fylld av sorg och vrede över det avskyvärda mordet på Charlie Kirk. Charlie inspirerade miljoner, och ikväll är alla som kände och älskade honom förenade i chock och fasa.
Presidenten beskrev Kirk som en ”martyr för sanning och frihet” och argumenterade för att 31-åringens mission var att göra människor politiskt engagerade, något han var bättre på än någon annan, enligt Trump.
— Charlie var det bästa av Amerika. Jag ber nu alla att förplikta sig till de amerikanska värden som Charlie Kirk levde och dog för: yttrandefrihet, medborgarskap, rättsstatens principer och den patriotiska hängivenheten och kärleken till Gud.
Trump underströk att dådet riktade sig mot hela nationen och att ”monstret som attackerade honom” av allt att döma hade politiska motiv.
— Våld och mord är den tragiska konsekvensen av att demonisera dem man inte håller med, dag efter dag, år efter år, på det mest hatfulla och avskyvärda sätt som är möjligt.
— En lönnmördare försökte tysta honom med en kula, men han misslyckades, för tillsammans kommer vi att se till att hans röst, hans budskap och hans arv lever vidare för otaliga generationer framåt. I dag, på grund av denna avskyvärda handling, har Charlies röst blivit större och mäktigare än någonsin tidigare.
Trump är en av många offentliga personer som kommenterat mordet. Samtidigt har stora minnesceremonier arrangerats runt om i landet där deltagare sjungit ”God Bless America” och hyllat Kirk.
Incredible. Large vigils for Charlie Kirk have popped up all over the country.
Patriots are out signing God Bless America, honoring Charlie’s work to save our country.
”Patrioter sjunger God Bless America och hedrar Charlies arbete för att rädda vårt land”, konstaterar journalisten Nick Sortor, och talkshowvärden Tucker Carlson uppmanade kortfattat sina följare att ”aldrig glömma den här unge mannen”.
You misspelled “murdered.”
Oh, and Charlie Kirk was a journalist. Before anything else, you should be outraged that a fellow champion of a free press has been assassinated. But, of course, you’re just a propaganda organ for the Democrat Party, so why would you actually care? pic.twitter.com/ZTI33cFhU9
Guvernören i Utah, Spencer Cox, beskrev skjutningen som ett “politiskt mord” och Turning Point USA, organisationen som Kirk grundade som tonåring, meddelar i ett uttalande att de är ”förkrossade” över dådet och lovat att fortsätta Kirks arbete.
I vänsterliberala medier har tongångarna stundtals varit annorlunda, och flera av dessa har försökt relativisera eller tona ner det inträffade. Vissa har till och med gått så långt som att ogrundat försöka föra fram teorin att Kirk av misstag skulle ha skjutits av en egen anhängare, trots att inga belägg stödjer detta.
Trots att attentatet skedde så sent som igår betraktas det av många redan som ett av de mest uppmärksammade politiska morden i USA:s moderna historia, där många betraktar Kirk som en ledargestalt och central röst för unga konservativa väljare.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Den libertarianske senatorn Rand Paul tar starkt avstånd från Trump-administrationens bombning av en utländsk misstänkt drogbåt och argumenterar för att även narkotikasmugglare har rätt att få sin sak prövad i domstol.
Kentucky-senatorn Paul riktade på torsdagen skarp kritik mot Trump-administrationens beslut att spränga en båt nära Venezuela som misstänktes transportera droger – utan att några bevis presenterats.
— Det är svårt att känna någon sympati för knarklangare som försöker importera droger till vårt land. Men samtidigt kan man ställa sig frågan: var tar det slut? Är vi världens poliser?, sa Paul i tv-kanalen Newsmax.
Paul påpekade att amerikanska myndigheter aldrig skulle agera på samma sätt om båten befann sig i amerikanska farvatten.
— Vi antar alla att dessa människor var dåliga människor och knarklangare, men om de greps utanför Miamis kust skulle vi stoppa båten. Om de inte skjuter på oss, skjuter vi inte på dem, konstaterar senatorn.
Han betonade att rättssäkerhet är fundamental även i dessa fall:
— Anledningen till att vi har rättegångar och inte automatiskt antar skuld är – tänk om vi gör ett misstag och de råkar vara människor som flyr från den venezuelanska diktatorn?
I USA har även de ”värsta människorna” som anklagas för fruktansvärda brott rätt till en rättegång, påpekade Paul vidare.
Rand Paul: ”The reason we have trials and we don’t automatically assume guilt is what if we make a mistake and they happen to be people fleeing the Venezuelan dictator? … off our coast it isn’t our policy just to blow people up … even the worst people in our country, if we… pic.twitter.com/UpKVFAy5XU
President Donald Trump hävdar att attacken dödade 11 medlemmar av Tren de Aragua, ett venezuelanskt gäng som USA klassat som ”narkoterrorister”.
”Låt detta tjäna som en varning till alla som ens tänker på att föra in droger i Amerikas förenta stater. AKTA ER!”, skrev presidenten på sin egen plattform Truth Social.
Utrikesminister Marco Rubio meddelade på tisdagen att USA ”genomförde en dödlig attack i södra Karibien mot ett narkotikafartyg som hade avgått från Venezuela och manövrerades av en utpekad narkoterroristorganisation.”
Försvarsminister Pete Hegseth och andra höga tjänstemän har flaggat för att fler attacker är att vänta. De utesluter inte heller möjligheten att arbeta för ett regimskifte i Venezuela – vilket av många misstänks vara det egentliga syftet med utplaceringen av amerikanska krigsfartyg i området.
USA har nyligen förstärkt sin militära närvaro genom att skicka tre krigsfartyg till Venezuelas kust, där det officiella syftet är att bekämpa drogkarteller i regionen.
”Omoraliskt hot”
Venezuelas president Nicolas Maduro har förnekat alla anklagelser om inblandning i narkotikahandel. Han uppger att han tänker försvara sitt land om USA attackerar och kallade de amerikanska krigsfartygens närvaro för ett ”extravagant, omotiverat, omoraliskt och absolut kriminellt och blodigt hot”.
. @POTUS “Earlier this morning, on my Orders, U.S. Military Forces conducted a kinetic strike against positively identified Tren de Aragua Narcoterrorists in the SOUTHCOM area of responsibility. TDA is a designated Foreign Terrorist Organization, operating under the control of… pic.twitter.com/aAyKOb9RHb
Som svar har Maduro flyttat venezuelanska styrkor till landets kustlinje för att förbereda försvaret mot en eventuell amerikansk attack.
Andra venezuelanska tjänstemän har ifrågasatt själva attacken. De hävdar att videon Trump släppte, som påstås visa bombningen, kan vara falsk och AI-genererad.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA fasar ut sina militära säkerhetsstödprogram för europeiska länder vid gränsen till Ryssland. Beslutet är en del av president Donald Trumps uttalade strategi att få Europa att ta större ansvar för sitt eget försvar.
Pentagonrepresentanter meddelade förra veckan europeiska diplomater att amerikanerna inte längre kommer att finansiera program som tränar och utrustar soldater i flera östeuropeiska länder.
Det aktuella programmet, som går under beteckningen ”section 333”, har en global budget på över en miljard dollar och nedskärningarna väntas innebära att militärt stöd för hundratals miljoner till länderna vid Rysslands gräns försvinner.
Mellan 2018 och 2022 gick 1,6 miljarder dollar av programmet till Europa. Huvudmottagare har varit de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. Redan godkända medel finns kvar till september 2026, men Trump-administrationen har inte begärt nya anslag.
”Europa måste ta mer ansvar”
En tjänsteman vid Vita huset säger till Financial Times att beslutet ligger i linje med Trumps ambitioner att ”omvärdera och omfördela” bistånd till utlandet.
— Denna åtgärd har samordnats med europeiska länder i enlighet med den exekutiva ordern och presidentens långvariga betoning på att säkerställa att Europa tar mer ansvar för sitt eget försvar.
Under press från Trumps administration enades Europas Natoländer i juni också om att sikta på att öka sina försvarsutgifter motsvarande 5 procent av BNP.
Flera europeiska regeringar blev överraskade av beskedet och försöker nu få mer information från Washington, enligt diplomater med insyn i diskussionerna.
— Om de är skoningslösa kommer det att få stora konsekvenser, säger en diplomat, som tillägger att militärpakten definitivt kommer att påverkas eftersom delar av finansieringen kanaliseras genom alliansen.
— Det orsakar mycket oro och osäkerhet, uppger en annan diplomat.
Ökad närvaro i Polen?
Senator Jeanne Shaheen, ledande demokrat i senatens utrikesutskott, är mycket upprörd över beskedet och beskriver nedskärningarna som ett ”missriktat drag som sänder exakt fel signal när vi försöker tvinga Putin till förhandlingsbordet och avskräcka rysk aggression”.
Även framtiden för Baltic Security Initiative, skapat 2020 för att stärka Natoländerna i Baltikum, är osäker. Vita huset har inte begärt fortsatt finansiering för programmet i nästa års budget.
— Förlusten av amerikanskt säkerhetsstöd skulle vara mycket tuff för de baltiska staterna. Hela idén här är att göra dem kapabla att försvara sig själva, hävdar pensionerade amiralen Mark Montgomery vid tankesmedjan Foundation for the Defense of Democracies.
Samtidigt som administrationen ser över USA:s truppstationeringar världen över, försäkrade Trump på onsdagen Polens president Karol Nawrocki att amerikanska trupper kommer stanna kvar i Polen även fortsättningsvis.
— Jag är mycket nöjd med arrangemanget. Vi placerar ut ännu fler om de vill det, sa Trump om de cirka 10 000 amerikanska soldater som är stationerade i Polen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
