Annons:

Socialdemokraterna i Danmark vill avskaffa asylinvandringen

Publicerad februari 5, 2018
Socialdemokraternas partiledare Mette Frederiksen

De danska socialdemokraterna vill att asylinvandringen avslutas och att landet istället öppnar upp för fler kvotflyktingar.

Socialdemokraternas partiledare Mette Frederiksen säger till Danmarks Radio att partiets förslag på en ny invandringsreform innebär att FN:s kvotflyktingar prioriteras istället för asylinvandrare.

Invandringsreformen är en del av Socialdemokraternas valplattform inför folketingsvalet 2019. Om förslaget går igenom innebär det att asylsökare i Danmarks skickas till danskdrivna flyktingläger i tredje världen. Även om dessa bedöms ha skäl för asyl kommer de inte få komma till Danmark, utan förflyttas till något av FN:s flyktingläger.

Det är absolut nödvändigt att skapa ett mer mänskligt flyktingsystem än det som vi har idag, säger Frederiksen till Danmarks Radio.

Annons:

Danmark har tidigare tagit emot 500 kvotflyktingar från FN. Om Socialdemokraternas förslag går igenom kommer antalet kvotflyktingar till landet att öka.

Det liberalkonservativa regeringspartiet Venstre (V) är kritiska till det socialdemokratiska förslaget om ett stopp för asylinvandringen och menar att det inte är genomförbart.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Annons:

Trump och Putins fredsplan lรคckt

Kriget i Ukraina

  • Ukraina tillรฅts inte lรฅta Nato-trupper placeras i landet och utlรคndska stridsflygplan fรฅr endast stationeras i Polen.
  • Fรถr att sรคkerstรคlla en fred krรคver man att Ukraina minskar sin armรฉ till 600 000 man och avstรฅr frรฅn missiler som kan nรฅ Moskva.
  • Ukraina kommer inte tillรฅtas invadera Ryssland och inte heller att tillรฅtas anvรคnda militรคr makt fรถr att รฅterta landomrรฅden.
Publicerad Idag 11:24 โ€“ av Redaktionen
Den enligt The Telegraph lรคckta fredsplanen kan tolkas som ett rejรคlt nederlag fรถr Ukraina samt inte minst Bryssel.

USA och Ryssland har enligt uppgifter från brittiska The Telegraph förhandlat fram en hemlig fredsplan för att avsluta kriget i Ukraina.

Planen, som består av 28 punkter, har hållits hemlig under förhandlingarna mellan amerikanska och ryska tjänstemän och innehåller enligt uppgift flera radikala förslag.

Till exempel ska Ukraina överlämna hela Donbasregionen och Krim, vilka områden ska erkännas som ryska.

I utbyte lovar USA och dess allierade att vidta beslutsamma militära åtgärder och återinföra sanktioner om Ryssland bryter vapenvilan och på nytt angriper Ukraina.

Annons:

Samtidigt ska Ryssland återinföras i G7, vilket då blir G8, och nästan alla frysta tillgångar ska lämnas tillbaka – förutom 100 miljarder dollar som ska gå till Ukrainas återuppbyggnad.

Avtalet innebär att Ukraina förlorar viktiga säkerhetsgarantier om landet bryter mot avtalet.

Volodymyr Zelenskyj
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Foto: President Of Ukraine/Public Domain

Hårt tryck på Zelenskyj

Enligt ukrainska källor till Financial Times utövar Trump-administrationen kraftigt påtryckningar på Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Washington har enligt obekräftade källor informerat Zelenskyj om att förhandlingarna följer en "aggressiv tidsplan", med målet att avsluta kriget innan nyår.

Under tiden förväntas Zelenskyj hålla val inom 100 dagar efter en vapenvila, medan Vladimir Putin lovar att inte invadera ett Nato-land.

Varken Vita huset eller Kreml har delat med sig av den fullständiga punktlistan.

Kiev-vänliga regeringar i Europa menar att planen innebär alltför kraftiga eftergifter vad gäller Ukrainas territoriella integritet och en kapitulation till Kreml.

De fullständiga detaljerna i planen väntas nu leda till intensiva debatter i Europa och bland Ukrainas allierade.

Fredsplanen

  1. Ukrainas suverรคnitet ska bekrรคftas.
  2. Ett omfattande icke-angreppsavtal mellan Ryssland, Ukraina och Europa sluts. Alla oklarheter frรฅn de senaste 30 รฅren ska anses lรถsta.
  3. Ryssland fรถrvรคntas inte invadera grannlรคnder och Nato ska inte expandera ytterligare.
  4. En dialog mellan Ryssland och Nato, med USA som medlare, ska lรถsa sรคkerhetsfrรฅgor och skapa fรถrutsรคttningar fรถr avspรคnning, global sรคkerhet och framtida samarbete.
  5. Ukraina ska fรฅ pรฅlitliga sรคkerhetsgarantier.
  6. Ukrainas vรคpnade styrkor ska begrรคnsas till 600 000 personer.
  7. Ukraina ska i sin konstitution avstรฅ frรฅn Nato-medlemskap, och Nato ska i sina stadgar inkludera att Ukraina inte kan tas upp i framtiden.
  8. Nato ska inte placera trupper i Ukraina.
  9. Europeiska stridsflygplan ska stationeras i Polen.
  10. Amerikanska garantier:
    โ€“ USA fรฅr kompensation fรถr garantin.
    โ€“ Om Ukraina invaderar Ryssland fรถrlorar landet garantin.
    โ€“ Om Ryssland invaderar Ukraina รฅterinfรถrs alla globala sanktioner, erkรคnnande av nytt territorium och andra fรถrmรฅner i avtalet upphรคvs.
    โ€“ Om Ukraina utan anledning skjuter robotar mot Moskva eller Sankt Petersburg upphรถr garantin.
  11. Ukraina รคr berรคttigat till EU-medlemskap och fรฅr kortsiktig fรถrtur pรฅ den europeiska marknaden under utvรคrderingen.
  12. Ett globalt รฅteruppbyggnadspaket fรถr Ukraina, inklusive:
    a. Skapande av en utvecklingsfond fรถr snabbvรคxande industrier.
    b. USA ska samarbeta med Ukraina fรถr att รฅteruppbygga, utveckla och driva gasinfrastruktur.
    c. Gemensamma insatser fรถr att รฅterstรคlla krigsdrabbade omrรฅden.
    d. Infrastrukturutveckling
    e. Utvinning av mineraler och naturresurser.
    f. Vรคrldsbanken utvecklar sรคrskilda finansieringspaket.
  13. Ryssland รฅterintegreras i den globala ekonomin:
    a. Sanktioner kan lyftas stegvis och fall fรถr fall.
    b. USA och Ryssland kan ingรฅ lรฅngsiktiga ekonomiska samarbeten inom energi, infrastruktur, AI, datahallar och gruvprojekt.
    c. Ryssland bjuds in att รฅtergรฅ till G8.
  14. Frysta ryska tillgรฅngar:
    โ€“ 100 miljarder dollar av frysta ryska tillgรฅngar investeras i Ukrainas รฅteruppbyggnad under amerikansk ledning, USA fรฅr 50โ€ฏ% av vinsten. Europa bidrar med 100 miljarder dollar. ร–vriga frysta ryska medel รฅterlรคmnas eller placeras i gemensam investeringsfond fรถr USA och Ryssland.
  15. En gemensam amerikansk-rysk arbetsgrupp fรถr sรคkerhetsfrรฅgor inrรคttas.
  16. Ryssland ska lagfรคsta sin icke-angreppspolitik mot Europa och Ukraina.
  17. USA och Ryssland ska fรถrlรคnga giltigheten fรถr avtal om kรคrnvapenbegrรคnsning, inklusive START I.
  18. Ukraina ska vara icke-kรคrnvapenstat enligt icke-spridningsavtalet.
  19. Zaporizjzja kรคrnkraftverk ska drivas under IAEA:s รถvervakning, elen delas 50/50 mellan Ryssland och Ukraina.
  20. Bรฅda lรคnderna ska infรถra utbildningsprogram i skolor och samhรคllet fรถr att frรคmja fรถrstรฅelse och tolerans mellan kulturer samt motverka rasism och fรถrdomar.
    a. Ukraina ska fรถlja EU:s regler om religions- och sprรฅklig minoritetsskydd.
    b. Bรฅda lรคnder ska avskaffa diskriminerande รฅtgรคrder och garantera mediak och utbildningsrรคttigheter.
    c. All nazi-ideologi och -aktiviteter ska fรถrbjudas.
  21. Territorier:
    a. Krim, Luhansk och Donetsk erkรคnns som de facto ryska, รคven av USA.
    b. Cherson och Zaporizjzja ska frysas lรคngs kontaktlinjen.
    c. Ryssland avstรฅr andra รถverenskomna territorier utanfรถr de fem regionerna.
    d. Ukrainska styrkor ska dra sig tillbaka frรฅn de delar av Donetsk oblast som de fรถr nรคrvarande kontrollerar. Omrรฅdet blir en neutral, demilitariserad buffertzon som internationellt erkรคnns som ryskt territorium. Ryska styrkor fรฅr inte gรฅ in i denna zon.
  22. Bรฅda lรคnderna fรถrbinder sig att inte รคndra framtida territoriella arrangemang med vรฅld.
  23. Ryssland ska inte hindra Ukraina frรฅn att anvรคnda Dnepr fรถr handel, och fri transport av spannmรฅl รถver Svarta havet ska garanteras.
  24. En humanitรคr kommittรฉ ska inrรคttas fรถr att lรถsa kvarstรฅende frรฅgor:
    a. Alla fรฅngar och kroppar ska รฅterlรคmnas pรฅ basis av โ€alla fรถr allaโ€.
    b. Alla civila fรฅngar och gisslan kommer att รฅterlรคmnas, inklusive barn.
    c. Familjeรฅterfรถreningsprogram ska infรถras.
    d. ร…tgรคrder fรถr att lindra konfliktskadade.
  25. Ukraina ska hรฅlla val inom 100 dagar.
  26. Alla parter fรฅr full amnesti och avstรฅr framtida krav relaterade till kriget.
  27. Avtalet blir juridiskt bindande och รถvervakas av Peace Council, lett av Donald Trump. Sanktioner vid รถvertrรคdelser.
  28. Vapenvila trรคder i kraft direkt nรคr parterna dragit sig tillbaka till avtalade positioner.

 

Kรคlla: The Telegraph via SVT

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Trump backar om Epstein-dokument โ€“ skriver under ny lag

Jeffrey Epstein-fallet

Publicerad Igรฅr 09:22 โ€“ av Redaktionen

Donald Trump har skrivit under en lag som kräver att justitiedepartementet inom 30 dagar offentliggör alla Epstein-dokument. Beslutet kom efter att både representanthuset och senaten röstat igenom förslaget med överväldigande majoritet.

Det var tidigare i november som Demokraterna satte press på Trump genom att släppa vissa mejl som förekommer i Epstein-utredningen, där presidentens namn nämns. Vita huset avfärdade mejlen som ett försök till smutskastning, men det ökade trycket från kongressen – där både demokrater och även vissa republikaner ville se att dokumenten släpptes.

Det ledde till en omröstning kring en ny lag där 427 ledamöter röstade för ett offentliggörande medan sex personer avstod och bara en, republikanen Clay Higgins, röstade nej. Lagen tvingar USA:s justitiedepartement att offentliggöra Epstein-dokumenten, rapporterar brittiska statskanalen BBC.

Under onsdagen skrev Trump under den nya lagen, något han också skrev på sin sociala medie-plattform Truth Social. Där vill han få det att framstå som att hela processen var hans idé och att det var han själv som tidigare gått till talmannen Mike Johnson och majoritetsledaren John Thune för att anta lagförslaget.

Annons:

Trump hade tidigare kunnat offentliggöra dokumenten, men motsatte sig det – något som ledde till stark kritik från väljare och den politiska oppositionen.

Offentliggörandet ska ske i största möjliga utsträckning inom 30 dagar, även om vissa delar kan sekretessbeläggas om det finns särskilda juridiska skäl.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

EU vill hรถja Sveriges avgift med 60 procent

Globalismens framfart

Publicerad november 18, 2025 โ€“ av Redaktionen

EU-kommissionens budgetförslag hotar att göra Sveriges medlemskapsavgift 60 procent dyrare. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) kallar förslaget "orealistiskt".

Kommissionens sjuåriga budgetplan för 2028–2034 uppgår till närmare 2 000 miljarder euro. Sveriges nuvarande avgift är cirka 40 miljarder kronor per år.

Under tisdagens ministermöte i Bryssel tog Jessica Rosencrantz (M) avstånd från planerna.

För Sverige så betyder det åtminstone 60 procent i ökning av avgifterna. Det är inte realistiskt och många andra länder har liknande utmaningar, säger hon till Sveriges Radio.

Annons:

Sverige samlade tillsammans med Österrike flera nettobidragsgivare till frukost inför mötet, det vill säga de som betalar in mer till EU-budgeten än de får tillbaka i stöd. Rosencrantz menar att det finns en gemensam oro för hur stora höjningar det skulle kunna bli.

Men enigheten var inte fullständig. Frankrikes minister Benjamin Haddad klargjorde att Paris vill ha en större budget, inte minst för att säkra jordbrukssubventioner.

EU behöver mer egna medel, konstaterade Haddad.

Han syftade på ett system där pengar går direkt till Bryssel utan att passera nationella parlament – något Sverige avvisar.

Budgetfrågan diskuteras vid toppmötet i december, men ett slutligt beslut väntas inte förrän 2027.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Orbรกn: โ€EU brรคnner miljarder pรฅ ett krig som inte kan vinnasโ€

Publicerad november 18, 2025 โ€“ av Redaktionen

Europeiska unionen finansierar ett krig som inte kan vinnas, förstör sin egen konkurrenskraft och utpressar Ungern ekonomiskt. Det är Ungerns premiärminister Viktor Orbáns hårda dom över EU i en intervju med Axel Springer-chefen Mathias Döpfner.

Efter sitt möte med Donald Trump presenterar han nu USA som Ungerns nya skyddsmakt mot Bryssel.

Mathias Döpfner, VD för mediekoncernen Axel Springer, ägare av bland annat Bild, Die Welt och Politico, genomförde intervjun med Viktor Orbán som en del av sin podcast MD MEETS där han möter ledande politiska och kulturella personligheter.

Undantag från sanktioner – och skydd mot Bryssel

Viktor Orbán beskriver sitt möte med president Donald Trump den 7 november som framgångsrikt. Det viktigaste resultatet blev att Ungern fick undantag från sanktionerna mot rysk olja och gas.

Annons:

Vi gjorde en överenskommelse med presidenten att så länge vi båda är i ämbetet så fungerar det, säger Orbán och beskriver Trump som "en god man, en kristen man" som förstod Ungerns situation.

Utan undantaget skulle energipriserna i Ungern omedelbart tredubblas. Landet är starkt beroende av rysk energi, inte minst eftersom det saknar egna energiresurser och ligger helt utan tillgång till hav.

Men energiundantaget var inte allt. Orbán fick också vad han kallar en "finansiell sköld" från USA – ett skydd som han menar behövs mot EU snarare än mot Ryssland.

Normalt kommer detta skydd från Europeiska unionen. Men nu är det tvärtom. Europeiska unionen är en fara för oss. De utpressar oss. De försöker kväva oss ekonomiskt och finansiellt. Huvudorsaken till att jag behöver en finansiell sköld är Europeiska unionen och mot Bryssel, säger han.

"Trump kan stoppa kriget på en dag"

Orbán är övertygad om att Trump är nyckeln till fred mellan Ryssland och Ukraina.

Om han hade varit i ämbetet när kriget bröt ut mellan Ryssland och Ukraina – en dag och kriget är över. Eller så hade det varit omöjligt att det ens brutit ut. Det är helt säkert, säger han.

Orbáns syn på Trump som "fredens man" grundar sig i presidentens affärsinriktade världsbild.

Han tänker att affärer gör livet lättare för människor. Och krig går emot affärerna. Därför bör alla krig stoppas så snart som möjligt, förklarar Orbán.

Ungerns premiärminister förkastar bestämt beskrivningen av sig själv som "Putins trojanska häst".

Trojanska hästen-argumentet är väldigt enkelspårigt och primitivt. Om du inte har något seriöst argument för att diskutera kriget, säger du: den här mannen har en annan åsikt än jag, så han är Putins trojanska häst. Det är väldigt primitivt, säger Orbán.

EU:s Ukraina-stöd – "irrationellt"

Orbán är skarp i sin kritik av EU:s ekonomiska stöd till Ukraina. Han menar att unionen håller på att förstöra sin egen ekonomi genom att finansiera ett krig som inte kan vinnas.

Vi har redan bränt 185 miljarder euro och vår avsikt är att bränna ännu mer. Vi finansierar ett land som inte har någon chans att vinna kriget, säger Orbán och fortsätter:

Samtidigt har vi inte pengar för Europeiska unionen att ge en ny skjuts till vår ekonomi, som lider mycket på grund av bristen på konkurrenskraft. Det vi gör är irrationellt.

Han avvisar europernas strategi att fortsätta stödja Ukraina militärt i hopp om att förbättra läget på frontlinjen. "Situationen och tiden är bättre för ryssarna än för oss. Fortsätt inte. Stoppa det så snart vi kan", säger han.

Orbán tror att fred är nära, men att det kräver en enad transatlantisk position. "Den amerikanske presidenten är för fred. Européerna är det inte", konstaterar han och varnar för att EU riskerar att bli uteslutna från förhandlingarna.

När Döpfner frågar om varför Europa inte använder sin överlägsna militära styrka, svarar Orbán att kärnvapen förändrar allt.

Den verkliga intellektuella utmaningen är hur någon kan besegra en kärnvapenmakt. Det har aldrig hänt. Om en kärnvapenmakt förlorar ett konventionellt krig är jag helt säker på att kärnvapenrisken omedelbart är på bordet. Därför är min poäng: eskalera inte, visa inte din styrka på frontlinjen. Vi måste visa vår styrka vid förhandlingsbordet, inte på frontlinjen, säger han.

Hård EU-kritik och nationell suveränitet

Orbáns kritik av Europeiska unionen genomsyrar hela intervjun. Han anklagar Bryssel för att ha övergivit sina grundläggande värderingar.

Den europeiska unionen var ett fredsprojekt som förvandlades till ett krigsprojekt. Ett samarbete riktat mot att skapa en mer konkurrenskraftig gemensam europeisk marknad. Resultatet är nu stagnation. Vi förstör vår egen konkurrenskraft, säger han.

Orbán betonar att nationell suveränitet är Europas viktigaste värde och föreslår ett system med koncentriska cirklar där länder själva kan välja vilken nivå av integration de vill delta i.

Migration – "slutet för demokratin"

Orbán förklarar varför han anser att migration hotar demokratin i grunden.

Om de som kom till ditt land illegalt får stanna, kommer de förr eller senare att få medborgarskap. Om de får medborgarskap får de rösträtt. Och dessa personer som du aldrig tillät att komma in blev dina röstberättigade medborgare, resonerar han.

Han menar att det förändrar maktbalansen mellan traditionella kristna och sekulära politiska läger. Orbán gör dock skillnad mellan migration och arbetskraftsinvandring. Ungern tillåter 35 000 gästarbetare per år med tidsbegränsade tillstånd.

— Vi kallar dem inte migranter. Vi kallar dem gästarbetare, förklarar han.

"Min huvudmotståndare finns i Bryssel"

Trots den hårda kritiken mot EU är Orbán optimistisk inför framtiden. "Om du känner till Ungerns historia borde du veta att vi ungrare inte kan överleva utan optimism", säger han.

Inför det kommande valet förklarar han att huvudfrågan kommer att vara nationell suveränitet.

Min huvudmotståndare och utmanare finns inte bland de ungerska killarna. Utmaningen finns i Bryssel. Bryssel vill byta regering i Ungern. De vill ha en regering här som de fått i Polen, som följer instruktionerna från Bryssel om migration, ekonomi och krig. Men jag är inte den killen, avslutar Orbán.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.