MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 1 juli 2025

tisdag 1 juli 2025


Socialdemokraterna backade i norska regionalvalet

publicerad 12 september 2023
– av Sofie Persson
Erna Solberg, partiordförande för Høyre och Arbeiderpartiets ordförande och statsminister Jonas Gahr Støre.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Borgerliga Høyre (H) blev den stora vinnaren i gårdagens kommunval i Norge. Partiet går om socialdemokratiska Arbeiderpartiet (Ap), som tidigare fått flest röster i landet.

Under söndagen hölls det kommun- och fylkesval i Norge. Tidigare har socialdemokratiska Arbeiderpartiet (Ap) haft störst stöd i de norska regionerna, men valundersökningar antydde en stark uppgång för bland annat borgerliga Høyre (H).

Høyre blev också största parti med 25,9 procent i kommunvalet, en ökning med 5,8 procent jämfört med senaste valet 2019. I Fylketingsvalet landade partiet på 25,6 procent, en ökning med 6,1 procent, rapporterar skattefinansierade NRK.

Arbeiderpartiet gick istället bakåt tre procentenheter i Fylketingsvalet och fick 21,9 procent av norrmännens röster. I kommunvalet fick partiet 21,7 procent, vilket var en minskning med 3,1 procent jämför med 2019. På tredjeplats kommer Fremskrittspartiet (FRP) med 11,4 procent och Senterpartiet (SP) därefter med 8,2 procent.

Arbeiderpartiet är fortfarande störst i flest kommuner, 121 stycken, där Høyre tar en andraplats med 84 kommuner.

Det är fortfarande oklart hur många röster som gått till den stora uppstickaren Alliansen, som i nuläget fortfarande är inräknad till ”övriga partier” som har 9,9 procent i fylken och 9,6 procent i kommunerna.

Så ser du resultaten

För kommunvalet kan du se rösteräkningen här, för fylken här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringskritisk protestvåg i Serbien – anklagas för att vilja starta inbördeskrig

publicerad Idag 9:24
– av Markus Andersson
På flera håll har polis och demonstranter drabbat samman, och den serbiska regeringen anklagar utländska intressen för att ha eskalerat situationen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringskritiska protester i Serbien har intensifierats efter att demonstranter i helgen rest barrikader i Belgrad och Novi Sad. Bakgrunden är en dödlig olycka i fjol, men spänningarna har nu trappats upp med anklagelser om försök att starta inbördeskrig och om utländsk inblandning.

Söndagens barrikader kom efter ett massmöte där krav på nyval framfördes. Studentgruppen Blokada FON publicerade samtidigt en karta över vägspärrar i huvudstaden och uppmanade oppositionsledamöter att bojkotta parlamentet.

Proteströrelsen växte fram efter att ett betongtak kollapsade vid den nyrenoverade järnvägsstationen i Novi Sad i november 2024. Vid olyckan dödades 16 personer vilket väckte stark kritik mot vad regeringskritiska aktivister beskriver som korruption och myndighetsmisskötsel.

Redan kvällen före hade sammandrabbningar ägt rum mellan demonstranter och polis i Belgrad. Polisen svarade då med pepparspray och kravallutrustning medan demonstranterna kastade ägg, flaskor och andra föremål i närheten av en park där regeringsanhängare höll en vaka.

Inrikesminister Ivica Dacic uppmanade till lugn och varnade för ytterligare konfrontationer.

– Bevara freden och provocera inte fram konflikter med polisen, sa han.

”En monstruös uppmaning till inbördeskrig”

Samtidigt rapporterade Dacic att åtta personer gripits, misstänkta för att ha planerat attacker mot statliga institutioner från universitetsområden. Totalt ska 77 personer ha frihetsberövats i samband med oroligheterna och minst sex polisen och två civila skadats, uppgav Dacic, som kallade flera av de gripna för ”huliganer”.

President Aleksandar Vucic har avfärdat kraven på sin avgång och val, och beskriver demonstranterna som utländskt finansierade och orkestrerade.

”Serbien har vunnit. Ni kan inte besegra Serbien med våld”, sa han till reportrar på söndagen. och skrev på sociala medier att ”Serbien vinner alltid till slut”.

Talmannen i det serbiska parlamentet, Ana Brnabic, anklagade i sin tur demonstranterna för att vilja starta ett inbördeskrig.

”De avslutade inte sitt möte med att ropa ’Länge leve Serbien’. De avslutade det med en skrämmande uppmaning att mörda Serbien – en monstruös och öppen uppmaning till inbördeskrig”, skrev hon på X.

Uttalandet följde på en protest som hölls på den symboliskt laddade helgdagen Vidovdan, som markerar slaget vid Kosovo Polje 1389. Brnabic publicerade också en video där en protestledare uppmanar deltagarna att ”ta friheten i era egna händer”. I ett separat inlägg riktade hon anklagelser mot Kroatien för att stödja oroligheterna och försöka störta president Vucic.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA godkänner vapenförsäljning till Israel för 510 miljoner dollar

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Idag 7:42
– av Redaktionen
Besättning på USS John C. Stennis förbereder flytt av MK-82/BLU 111 bomber.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA har godkänt vapenförsäljning till Israel för 510 miljoner dollar, en affär som omfattar tusentals bombstyrningssystem, meddelar Pentagon. Leveranserna sker i ljuset av att Israel upprepade gånger anklagats för att begå ett folkmord i Gaza vilket delvis sker med amerikanska bomber.

I ett uttalande uppgav den amerikanska myndigheten för försvars- och säkerhetssamarbete (DSCA) att försäljningen omfattar 3 845 styrningssystem för Joint Direct Attack Munition (JDAM) och ytterligare styrningssystem för MK 82-bomben.

”USA är fast beslutet att värna Israels säkerhet”, sade DSCA och tillade att försäljningen ”är av vital betydelse för USA:s nationella intressen”.

Huvudentreprenör är Boeing, med säte i St Charles, Missouri.

Affären kommer mitt i en tid av ökad internationell granskning av USA:s militära stöd till Israel, samtidigt som civila offer i Gaza fortsätter att öka till följd av Israels bombningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Israeliska bosättare attackerade egen militärbas

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad Igår 13:33
– av Isac Boman
Den extrema bosättarrörelsen förespråkar etnisk rensning av palestinier och vill ta över de områden där dessa bor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ett stort antal extrema judiska bosättare angrep under söndagskvällen en israelisk militärbas på den ockuperade Västbanken. Enligt IDF vandaliserades fordon, egendom sattes i brand, graffiti sprejades och soldater attackerades.

Attacken beskrivs som en av de allvarligaste där bosättare vänt sig mot det egna landets säkerhetsstyrkor. Våldet kommer efter flera liknande attacker riktade mot palestinska byar och samhällen, samt ökande ilska över att israeliska myndigheter gripit flera av de ansvariga.

I onsdags trängde över 100 bosättare in i staden Kfar Malik, tände eld på egendom och öppnade eld mot palestinier som försökte försvara sina hem, enligt Najeb Rostom, chef för det lokala rådet. Tre palestinier dödades efter att israelisk militär ingripit. Fem bosättare greps i samband med attackerna.

– Inget civiliserat land kan acceptera att medborgare angriper sin egen armé, förstör militär utrustning och hotar säkerhetspersonal, sade premiärminister Benjamin Netanyahu.

Bilder i israeliska medier visar unga, religiösa män förknippade med ”hilltop youth”, en militant bosättarrörelse som länge anklagats för att systematiskt attackera palestinier och deras egendom. Rörelsen etablerar ofta illegala utposter på Västbanken och har blivit en symbol för den allra mest våldsamma grenen av bosättarrörelsen.

”Judiska extremister”

Säkerhetsstyrkor använde distraktionsgranater för att skingra folkmassan vid militärbasen norr om Ramallah, och militären publicerade bilder på skadad infrastruktur, som enligt uppgift använts för att förebygga attacker och upprätthålla säkerheten.

Säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir (Judisk Makt) – själv tidigare dömd för rasistisk uppvigling och stöd till terrorgrupper – fördömde för ovanlighetens skull attacken:

– Att angripa våra soldater och säkerhetsanläggningar är en röd linje. Det måste mötas med full kraft. Vi är trots allt bröder, skrev han på X.

Oppositionsledaren och centristen Yair Lapid var betydligt mer rakt på sak:

– Det handlar om judiska extremister, kriminella gäng, som känner stöd från regeringskoalitionen, sade han i Israels arméradio.

 

Bosättare attackerar Västbankens sista kristna by

Ben-Gvir har länge försvarat våldet från bosättare och hans inflytande har vuxit under Netanyahus ledarskap. Kritiker menar att detta legitimerat alltmer extremt våld – även riktat mot landets egna myndigheter.

Försvarsminister Israel Katz lovade i sin tur att slå ned på våldet och uppmanade bosättarna att genast börja respektera det egna landets soldater.

Israel ockuperade Västbanken, Gaza och östra Jerusalem under Sexdagarskriget 1967. Palestinierna gör anspråk på dessa områden för en framtida stat. I dag bor omkring tre miljoner palestinier och 500 000 israeliska bosättare på Västbanken, men det internationella samfundet betraktar bosättningarna som olagliga enligt internationell rätt.

Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet hur boende i den sista helt kristna byn på Västbanken larmade om ständig beskjutning från militanta bosättare. Tidningen har också lyft fram hur bosättare öppet förespråkar fullständig etnisk rensning i Gaza och anser att även palestinska barn bör betraktas som terrorister.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland avbryter samarbetet med Sverige om kärnkraftsolyckor

Sverige-Nato-relationen

publicerad Igår 11:53
– av Markus Andersson
Rysslands premiärminister Michail Misjustin och Kalinin kärnkraftverk.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rysslands premiärminister, Michail Misjustin, har beslutat säga upp ett avtal om informationsutbyte med Sverige gällande kärnkraftsolyckor och kärntekniska anläggningar.

Som skäl anges Sveriges beslut att gå med i Nato – ett vägval som enligt Moskva inneburit att Sverige övergett sin tidigare roll som neutral samarbetspartner.

Det officiella dokumentet undertecknades av Misjustin den 24 juni och publicerades på den ryska statens juridiska portal i fredags.

Det nu uppsagda avtalet slöts 1988 mellan Sovjetunionen och Sverige, och trädde i kraft i april samma år. Det grundade sig i Internationella atomenergiorganets (IAEA) konvention om tidig varning vid kärnkraftsolyckor från 1986 – en överenskommelse där medlemsländerna förband sig att informera varandra vid olyckor som kan få gränsöverskridande konsekvenser.

Avtalet tillkom i spåren av kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl, och den 28 april 1986, två dagar efter explosionen i det ukrainska kraftverket, noterades förhöjda strålningsnivåer först av det svenska kärnkraftverket Forsmark – vilket bidrog till att avslöja olyckans omfattning.

Ryssland betraktar sig enligt konstitutionen som Sovjetunionens efterträdare och har tagit över både skulder och internationella avtal som Sovjet en gång ingått.

”Förlorat sin status som neutralt land”

Sedan Sverige blev medlem i Nato, i mars 2024, har relationerna mellan Moskva och Stockholm försämrats kraftigt och i samband med medlemskapet övergav Sverige sin mångåriga neutralitetspolitik. Den svenska regeringen har sedan kriget i Ukraina eskalerade 2022 också gett mångmiljardbelopp i militärt och annat stöd till Kiev, samtidigt som en rekordstor svensk upprustning har aviserats.

Redan i maj riktade Rysslands ambassadör i Sverige, Sergej Beljajev, skarp kritik mot den svenska säkerhetspolitiska kursändringen i en intervju med ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

– Sveriges ställningstagande visar att Sverige helt har förlorat sin status som ett neutralt land och håller på att förvandlas till en språngbräda för genomförandet av Nato:s militaristiska ambitioner, varnade han då.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.