Dr Tony Sewell författade för två år sedan en rapport där det framkom att Storbritanniens invandrarrelaterade problem och etniska skillnader inte beror på rasism och etnisk diskriminering. Nu menar han att landet måste sluta styras av tankar på vit skuld och att man istället bör utgå från tillgänglig fakta.
Sewell, som själv har afrikanskt påbrå, orsakade stor vrede på den politiska vänsterkanten efter att han i egenskap av ledare för Commission on Race and Ethnic Disparities (kommissionen om ras och etniska skillnader) författat en rapport där slutsatsen är att många sociala och ekonomiska problem inte alls kan skyllas på rasism och diskriminering av etniska minoriteter.
Rapporten attackerades av vänsteraktivister och etniska lobbygrupper som menade att den var ”nedlåtande” och att det är ”historielöst” att hävda att många av Storbritanniens individrelaterade problem kan kopplas till klass, socioekonomi, kultur och andra faktorer än just vit rasism.
I rapporten konstaterades vidare att Storbritannien inte är ett strukturellt rasistiskt land och författaren menar nu att landet måste sluta styras av vitt självhat och skuld.
– Jag kan se det i institutionerna – överdrifter, fullständigt irrationella svar, att inte ta hänsyn till sammanhanget och frågornas komplexitet. Det kritiska problemet är om vi kommer att drivas av fakta och uppgifter eller om vi kommer att drivas av känslor, skuldkänslor och lobbygrupper?
– Det betyder inte att rasism inte finns, men de flesta av de sociala rättvisefrågorna kring etniska skillnader är komplexa av flera skäl. Man måste ha modet att nysta upp dem och ta reda på vilka de många orsakerna bakom dem är, fortsätter han.
I rapporten som publicerades 2021 framkom att de negativa skillnaderna mellan vita och icke vita minskade kraftigt när personer med invandrarbakgrund utbildade sig eller arbetade.
Sewell menar att även om rasism förvisso existerar så är det av stor vikt att man fokuserar på klass, geografi och familjestrukturer för att förbättra livet för icke-vita i landet och att det ständiga fokuset på rasism som förklaringsmodell innebär att andra förklaringsmodeller ignoreras.
– Det handlar inte om att anordna utbildningar i omedvetna fördomar för lärare. Det handlar om hur man kan hjälpa de familjer som tycker att det är svårt för deras barn, särskilt pojkar, att delta i skolsystemet.
