Norsk politiker: ”Nato har gjort Norge mer sårbart”

Det nya kalla kriget

publicerad 18 maj 2022
- av Sofie Persson
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Ingrid Fiskaa, försvars- och utrikespolitisk talesman för det norska vänsterpartiet SV.

Norges medlemskap i Nato har inte bara lett till urholkad självständighet utan även gjort landet mer sårbart. Samtidigt har utvecklingen skett i det dolda och utan öppen debatt.

Det menar Ingrid Fiskaa i norska vänsterpartiet SV som vädjar till Sverige att titta på erfarenheterna från sitt grannland för att inte göra samma misstag.

Sverige riskerar att förlora handlingsutrymme när det kommer till egna säkerhetspolitiska intressen, precis så som skett i Norge”, skriver Ingrid Fiskaa, försvars- och utrikespolitisk talesman för det norska vänsterpartiet SV, i en debattartikel publicerad i Schibstedtidningen Aftonbladet.

Fiskaa framhåller att Norges försvar har ”urholkats” sedan man blev medlem i Nato och att det blivit något som är anpassat för USA:s och Natos offensiva militära styrkor, istället för ett försvar för Norge.

Omorganiseringen av det norska försvaret har lett till stor obalans. Försvaret är nu på väg mot en kritisk brist på personal och en ensidig satsning på stora och dyra materiella investeringar har lett till att avgörande kompetens gått förlorad”, menar hon och syftar bland annat på felinvesteringen på de amerikanska stridsflygplanen F-35 som konkurrerade ut svenska Jas Gripen.

Hon menar att dessa vägval gjort Norge mer sårbart och i ”förlängningen lett till ökad konfliktnivå i våra närområden”.

För när vårt norska försvar inte själv kan tillvarata sina grundläggande uppgifter, kommer USA och kanske också Storbritannien att vilja ta över. Detta kommer att öka konfliktnivån i Arktis, helt i strid med Norges säkerhetsintressen”, konstaterar hon.

Vidare tar hon upp en förändring som sker redan i juni med ett historiskt linjeskifte och menar att allt pekar på att Norge då kommer att tillåta amerikanska militärbaser på inhemsk mark.

Nu ska tidigare principer om att balansera medlemskapet med restriktioner för andra medlemsländers aktivitet i Norge överges”.

Detta, menar Fiskaa, sker genom ett ”bilateralt avtal med USA” och har därför formellt inte något med Nato att göra, men att man här kan se en central del av hur Natomedlemskapet faktiskt fungerar.

Den gradvisa ändringen av baspolitiken som pågått över flera år gör linjeskiftet mindre chockartat och Norges medlemskap i Nato blir använt som argument av de som stödjer avtalet. Det ena leder till det andra och processen framstår som ofrånkomlig”, skriver hon.

Fiskaa vill nu att Sverige ska inse att det innebär en stor press att vara Natomedlem och att det som sägs inte vara nödvändigt för ett medlemskap idag kan komma att ändras imorgon.

Sverige måste förstå att Natomedlemskap inte är ett avtal som ligger fast, utan något som skapar en press för fortsatt anpassning”, bedömer hon.

Norsk utrikes- och försvarspolitik har gradvis förändrats och gått från att vara en självständig fredsnation till att bli ett osjälvständigt Natoland. Omläggningen har även skett i det dolda och utan öppen offentlig debatt för norrmännen.

Om Sverige ska gå med i Nato så borde det ske genom en öppen och upplyst offentlig debatt. Norges försvarspolitik och den frånvarande debatten är inte ett exempel Sverige borde följa”, avslutar Fiskaa.


Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.