Japan vill nu släppa ut kontaminerat vatten som använts för att kyla ner rektorerna vid kärnkraftverket Fukushima. Japanska representanter motiverar det med att vattnet till och med är drickbart.
Vattnet som har använts för att kyla ner reaktorerna på kärnkraftverket Fukushima efter explosionerna från jordbävningen och tsunamin år 2011 vill Japan nu släppa ut i havet efter att man har behandlat och spätt ut det.
Från japanskt håll har regeringen fört linjen att vattnet rentav drickbart - ett uttalande som har väckt stark kritik från grannländerna Sydkorea och Kina, och även fiskeindustrin.
Det pågår för närvarande en ordstrid mellan Kina och Japan där Lijian Zhao, talesperson från Kinas utrikesdepartement, bland annat säger att "Havet inte är Japans papperskorg" och att "Stilla Havet inte är deras avlopp". Lijian uppmanar samtidigt den japanska representanten att själv dricka vattnet.
Den totala mängden radioaktivt vatten uppgår till 1,3 miljoner ton.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Det isländska public service-bolaget RÚV vill att Israel utesluts från Eurovision Song Contest nästa år. Styrelsens ordförande Stefán Jón Hafstein bekräftar att en majoritet av styrelsen idag röstade för att uppmana den europeiska sändningsunionen EBU att utesluta Israel från tävlingen våren 2026.
Resolutionen antogs med fem röster av nio vid RÚV:s styrelsemöte sent på eftermiddagen.
— Det som händer härnäst är att EBU håller sitt årsmöte 4 till 5 december. Min uppfattning är att denna fråga om Israels deltagande och reglerna kring tävlingen kommer att diskuteras den 4 december, och vår resolution kommer att ha presenterats före mötet. Den kommer därför att ligga helt öppet på bordet, säger Hafstein.
Det råder osäkerhet om flera länders deltagande i nästa års tävling. Spanien, Irland och Slovenien har alla förklarat sig vara motståndare till ett israeliskt deltagande på grund av landets militära agerande i Gaza.
På frågan om hur många länder han tror kommer att inta samma ståndpunkt svarar han att han inte vet.
— Jag vet inte hur situationen ser ut just nu. Denna diskussion har pågått under ganska lång tid, så vi får helt enkelt se vid mötet eftersom alla har väntat på det, säger han.
Islands deltagande inte avgjort
Om Island själv kommer att delta om Israel inte utesluts är ännu inte beslutat. Den frågan ska behandlas vid ett särskilt styrelsemöte efter EBU:s möte.
— Det kommer att hanteras vid ett särskilt styrelsemöte efter EBU-mötet. Inget beslut om det fattades vid dagens möte, säger han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Efter nästan tre års byggnation står Finlands gränsstängsel mot Ryssland snart klart. Den 20 mil långa barriären har uppförts på strategiskt viktiga platser för att förhindra hybridkrigsföring i form av så kallad instrumentaliserad migration.
Finland har valt att bygga ut sitt gränsskydd på de platser där risken bedöms vara som störst, trots att gränsen mot Ryssland sträcker sig över 130 mil. Det nya stängslet täcker enbart 20 mil av den totala gränssträckningen.
Den 3,5 meter höga konstruktionen är utformad för att vara omöjlig att klättra över och är försedd med taggtråd i toppen. Området är även utrustat med övervakningskameror och belysning, enligt skattefinansierade kanalen SVT.
Syftet är att stoppa det som kallas instrumentaliserad migration, där Ryssland skickar asylsökande till Finland som ett led i påstådd "hybridkrigsföring".
Prioriteringen av var stängslet ska byggas har baserats på var infrastruktur och vägar finns på båda sidor om gränsen. De gamla gränsövergångarna i Lappland har också försetts med stängsel eftersom de utgör naturliga inpasseringsvägar.
Mikko Kauppila, befälhavare vid Lapplands gränsbevakning, konstaterar att lokalbefolkningen ställer sig positiv.
— Det är fosterländskhet, säger han.
Han oroar sig dock för att människor lämnar byarna i området, vilket innebär färre ögon som kan uppmärksamma avvikelser. Risken att någon kan ta sig runt stängslet har också väckt diskussioner om förlängning, men finansieringen är osäker.
I 1992 års överenskommelse mellan Finland och Ryssland – som ersatte vänskapsavtalet från 1948 och ratificerades av riksdagen – fastställs i Artikel 3 att parterna ska "bevara sin gemensamma gräns som grannsämjans och samarbetets gräns". Överenskommelsen grundar sig på OSSE:s principer om gränsers okränkbarhet och fredlig konfliktlösning.
I vilken omfattning Finlands byggnation av stängsel mot Ryssland och förhindrade av asylsökare att ta sig över gränsen strider mot avtalet är oklart.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA:s president Donald Trump meddelar att Sydafrika inte kommer att bjudas in till nästa års G20-toppmöte i Miami. Beslutet följer allvarliga anklagelser om ett pågående folkmord på Sydafrikas vita minoritet.
Trump hävdar att systematiska övergrepp och mord på vita bönder i Sydafrika har skett under regeringens tystnad.
I ett inlägg på Truth Social skriver han: "De mördar vita människor och låter deras gårdar tas ifrån dem, slumpmässigt."
Han kopplar anklagelserna direkt till sitt beslut: "På min order kommer Sydafrika INTE att få någon inbjudan till G20 2026, som hålls i den fantastiska staden Miami, Florida nästa år."
Trump tillägger att USA även ska stoppa alla betalningar och subventioner till Sydafrika. Han riktar också kritik mot amerikanska medier som han anklagar för att tiga om det han kallar folkmord.
Bland annat pekar den amerikanske presidenten ut The New York Times som särskilt medskyldiga genom sin tystnad.
Ramaphosa avvisar anklagelserna
Sydafrikas president Cyril Ramaphosa och andra företrädare avvisar dock kraftfullt bilden av ett pågående folkmord.
— Det där är inte regeringens politik, sade Ramaphosa i maj i år, när frågan om markövertaganden och våld mot vita bönder kom upp under ett möte med Trump i Vita huset.
Cyril Ramaphosa och Donald Trump i samband med vårens möte i Vita huset. Foto: faksimil/Vita huset
Både politiker och domstolar i Sydafrika har konsekvent förnekat att det förekommer ett riktat folkmord mot vita i landet.
Enligt presidentens talesman Vincent Magwenya noterade Ramaphosa Trumps "beklagliga uttalande" och avvisade påståenden om att Sydafrika inte förtjänar sin plats i G20.
— Som en av grundarna av G20 värdesätter Sydafrika konsensus, samarbete och partnerskap, förklarade Magwenya.
G20-gruppen består av 19 länder, EU och Afrikanska unionen. Årets toppmöte i Sydafrika genomfördes utan närvaro av högt uppsatta amerikanska företrädare, sedan Trump vägrat backa från sina anklagelser.
Nästa års G20-möte ska hållas på Trump National Doral, familjeföretagets golfresort utanför Miami.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rysslands försvarsindustri tillverkar nu fler artillerigranater och flygbomber än något annat land i världen, enligt Sergej Tjemezov, chef för den statliga försvarskoncernen Rostec. Produktionen har ökat kraftigt sedan konflikten i Ukraina eskalerade 2022.
I en intervju med nyhetsbyrån Tass, publicerad på tisdagen, redogör Tjemezov för en kraftig upptrappning av vapentillverkningen, skriver RT.
— Vi levererar flygplan, stridsvagnar, infanterifordon, haubitsar, system för elektronisk krigföring, drönare och mycket mer i enorma kvantiteter. Inget land i världen producerar i dag lika många granater och flygbomber, säger han.
Tjemezov uppger att han inte kan ge exakta siffror men konstaterar att produktionsvolymerna är sådana som landets motståndare "inte ens hade kunnat drömma om".
Mångdubblad produktion
Ryska företrädare har vid upprepade tillfällen lyft fram den ökade försvarsproduktionen under de senaste tre åren. I maj 2024 uppgav president Vladimir Putin att ammunitionstillverkningen hade fjortondubblats sedan den militära insatsen inleddes, medan drönartillverkningen fyrdubblats och produktionen av bepansrade fordon ökat 3,5 gånger.
Ryssland har konsekvent fördömt västländernas vapenleveranser till Ukraina och menar att de endast förlänger konflikten utan att påverka dess slutliga utgång.
Kreml öppet för förhandlingar
Kremls talesperson Dmitrij Peskov upprepade på tisdagen att Ryssland vill uppnå sina mål "genom politiska och diplomatiska medel" och att landet förblir "helt öppet för en förhandlingsprocess". Samtidigt anklagar Moskva Kiev för att vilja fortsätta striderna, uppbackat av sina västliga allierade.
Ryssland har också anklagat EU och Storbritannien för att motarbeta pågående fredsansträngningar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
