För första gången i det nordiska landets historia får Island ett judiskt samfund. Den inflyttade rabbinen Avi Feldman vill nu utnyttja en föråldrad lag för att få mark till en synagoga.
Nya Dagbladet har tidigare rapporterat att Island fått sin första moské med tillhörande minaret och att landet öppnat sina gränser för migranter från bland annat Mellanöstern och Afrika.
Nu står det klart att landet även fått sitt första judiska samfund. Det judiska samfundet har registrerats av isländska myndigheter och ska ha ett fyrtiotal medlemmar, skriver Islandsbloggen.
2018 flyttade rabbinen Avi Feldman med sin familj till Island, med målet att grunda det första judiska trossamfundet i landet. Efter blott två år på Island ansökte han formellt om att få samfundet registrerat. I och med registreringen kan medlemmarna meddela sin tillhörighet till myndigheterna och få sin kyrkoskatt slussad vidare till samfundet.
Nästa steg för samfundet är nu att få mark till en blivande synagoga. Enligt isländsk lag är kommuner skyldiga att kostnadsfritt ordna tomter åt kyrkor. Om andra samfund – utöver statskyrkan – skulle nekas rätten skulle det kunna röra sig om diskriminering.
Reykjavíks kommun vill riva upp den aktuella lagen då den styrande majoriteten i fullmäktige anser att den är föråldrad.
Rabbinen säger dock att synagogan i sig inte är nödvändig och att samfundet kan vara verksamt i andra lokaler så länge.
Liknande artiklar:
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
