MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 4 september 2025

torsdag 4 september 2025

Färre amerikaner kan skriva med papper och penna

Digitaliseringen

publicerad 24 april 2024
– av Jan Sundstedt
Handskrift kan kopplas till ökad kognitiv hjärnfunktion och minne.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En alarmerande trend sveper sedan ett antal år över USA där allt färre amerikaner klarar av att skriva för hand, läsa skrivstil eller hantera vardagliga pappersuppgifter. I skuggan av digitaliseringens framfart växer nu oron för att dessa tidigare så grundläggande färdigheter är på väg att gå förlorade.

I en tid när digital teknik tar allt större plats i skolorna återinförs nu handskrift i flera amerikanska delstater. Lärare och experter varnar för att digitaliseringen kan leda till sjunkande IQ och en allt större klyfta mellan elever med och utan tillgång till teknik.

En undersökning från 2021, som genomfördes av OnePoll på uppdrag av Bic USA Inc. visade att 45 procent amerikaner har svårt att läsa sin egen handstil medan chockerande 70 procent rapporterade att de har svårt att läsa anteckningar eller rapporter från sina kollegor.

I USA har digitaliseringen av skolorna lett till att många elever knappt kan hålla en penna, men dock kan hantera digitala enheter med lätthet. Detta oroar lärare som Tracy Bendish, som uttrycker att handskrift riskerar att bli lika ovanlig som den fasta telefonen.

Jag önskar att (eleverna) skulle lära sig att skriva kursivt. Men det är som telefonen på väggen. Den används mindre och mindre och sedan finns den inte där längre, kommenterade Bendish.

IQ-nivån sjunker

Forskning vid University of Oregon och Northwestern har visat att IQ-poäng sjunkit på grund av teknikens inverkan på uppmärksamhetsspannet och förmågan till djupt tänkande. Ett tecken som, enligt digitaliseringens kritiker, pekar på en oroande trend där teknikens framsteg inte bara förändrar människors sätt att lära utan även vår kognitiva kapacitet.

Förra året rapporterade forskare vid ett flertal universitet att IQ-värdena i landet försämrats mycket på grund av att den digitala tekniken ”förkortar uppmärksamhetstiden och minskar behovet av att tänka på djupet”.

Experter har uppmanat regeringar och skoladministratörer att återinföra handskrift i skolorna, med hänvisning till att sjätteklassare har svårt att hålla i en penna men kan använda digitala enheter med lätthet.

Den digitala klyftan blir i USA samt andra delar av västvärlden alltmer påtaglig. Elever med tillgång till teknik har bättre utbildningsresultat än de utan. Detta ställer särskilt låginkomstgrupper och underpresterande elever i en svårare position, vilket påpekas av American University.

Flera amerikanska delstater, som exempelvis Kalifornien och New York, har valt att återinföra undervisning i handstil för att motverka den negativa utvecklingen. Detta trots att handstil togs bort från den gemensamma kärnplanen i USA 2010, med argumentet att den var ”för tidskrävande”.

Historiska dokument går förlorade

Enligt Audrey van der Meer, neuropsykologi professor vid Norwegian University of Science and Technology, är handskrift kopplad till ökad kognitiv hjärnfunktion och minne. Hon betonar vikten av att aktivera stora delar av hjärnan vid handskrift.

Det är viktigt att inse att hjärnan följer principen ’use it or lose it’. När man skriver för hand är större delen av hjärnan aktiv. Detta kräver att hjärnan kommunicerar mellan sina aktiva delar, vilket i sin tur försätter hjärnan i ett tillstånd som hjälper både barn och vuxna att lära sig mer och minnas bättre, säger van der Meer.

Precis som för att lära sig skriva kräver läsande övning för att ”fastna”.  Foto: Andrea Piacquadio/Pexels

Det finns också en rädsla för att om handskriften skulle försvinna helt kan även en bit av USA:a historia och kultur gå förlorad, menar utvecklingens starkaste kritiker. Historiska dokument som dagböcker och skrifter, inklusive den amerikanska konstitutionen, riskerar att bli oåtkomliga för framtida generationer, varnar ett flertal samstämmiga lärare, rektorer och professorer i USA.

Även i Sverige har diskussionen om digitaliseringens påverkan på utbildningen tagit fart. Medan digitala verktyg kan erbjuda vissa fördelar, såsom interaktivitet och tillgänglighet, har det på senare tid skett en ökad medvetenhet om att balans mellan digitala och analoga lärometoder kan vara avgörande för elevernas framgång.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skoldatorer missbrukas för spel och sociala medier

Digitaliseringen

publicerad 1 september 2025
– av Markus Andersson
Tydligare rutiner och riktlinjer bedöms bidra till ökad studiero och minskad distraktion.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Högstadieelever sitter och spelar spel, surfar på sociala medier, eller tittar på pornografiskt material under lektionstid – inte på sina egna mobiler, utan på skolans datorer och surfplattor, avslöjar Skolinspektionens tillsyn.

En oanmäld tillsyn av Skolinspektionen på 60 högstadieskolor visar att otillåtet användande av digitala enheter är mycket vanligt, särskilt på skolans datorer och surfplattor.

Granskningen, som fokuserade på elevers användning av mobiltelefoner och andra digitala verktyg i undervisningen, avslöjar att över hälften av skolorna (36 av 60) inte uppfyller kraven i gällande regelverk.

Enligt Skolinspektionens rapport förekommer otillåtet användande, som att spela datorspel, titta på film, använda sociala medier eller söka information om kändisar, på 22 av de granskade skolorna. Detta sker främst på de digitala enheter som skolorna tillhandahåller, snarare än på elevernas egna privata mobiltelefoner.

— Vad som var lite överraskande var att vi kunde se att otillåtet användande inte sker på elevernas mobiler, utan på de digitala verktyg som skolan tillhandahåller, som datorer och surfplattor. Särskilt när undervisningen inte var lärarledd, som vid eget arbete, fanns elever som till exempel spelade spel på datorerna, säger Roger Thuring, utredare på Skolinspektionen.

Bättre rutiner – mindre problem

”Vid några av de observerade lektionerna lyssnar elever på musik, chattar eller fotograferar trots att läraren inte gett instruktioner om detta. I ett fall tar en elev del av pornografiskt material. Sammanfattningsvis ägnar sig eleverna åt en stor bredd av otillåtna aktiviteter men det är tydligt att den absoluta majoriteten av otillåten användning handlar om att spela spel, se på film, söka information och använda sociala medier”, skriver man i sin rapport.

Sedan augusti 2022 är reglerna tydliga: mobiltelefoner och andra digitala enheter får endast användas i undervisningen om läraren gett instruktioner om detta, om de används som extra anpassningar eller särskilt stöd, eller om särskilda skäl föreligger. Trots detta framkommer det att otillåtet användande ofta sker under lektioner utan tydlig lärarledning.

Skolinspektionen konstaterar att skolor med tydliga rutiner för att samla in mobiltelefoner under skoldagen också har mindre problem med otillåtet användande av digitala verktyg, vilket tyder på att struktur och rutiner kan bidra till ökad studiero och minskad distraktion.

Granskningen understryker även behovet av tydligare riktlinjer och bättre tillsyn av digitala enheter i skolan för att säkerställa en fokuserad och produktiv lärandemiljö.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskar vill ha fysiska fjällkartor

Digitaliseringen

publicerad 13 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efterfrågan på tryckta kartor i svenska fjällen är fortsatt mycket hög även trots den ökade digitaliseringen, enligt Naturvårdsverket. Samtidigt ökar också andelen ovana fjällvandrare som antas ha lägre kunskap vad gäller kartläsning.

Under sommaren genomförde Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd en undersökning riktad till fjällens destinationsbolag och STF:s fjällanläggningar, där man ställde frågor om bland annat besöksutveckling samt hur stor efterfrågan var på tryckta kartor. Bland destinationsbolagen finns bland annat Kiruna, Arjeplog, Åre, Funäsfjällen, Vemdalen och Sälen, samt STF:s fjällstationer i Abisko, Kebnekaise, Saltoluokta, Sylarna, Helags och Grövelsjön.

Åtta av tio anläggningar svarade att det är ”stor eller viss efterfrågan” på tryckta fjällkartor i deras del av fjällen, och endast en av tio att det är ”enstaka” som efterfrågar fjällkartor. Idag är det vanligt att svenskar använder mobilen till allt i takt med att digitaliseringen ökar, men det gäller inte alls på samma sätt när man kommer upp i fjällen, berättar Per-Olov Wikberg, samordnare vid Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd.

Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. Vi är vana vid att lösa de flesta problem med mobilen och genom appar. Fjällen är dock en annorlunda miljö eftersom det ofta saknas mobiltäckning om man lämnar samhällen och större vägar och ger sig ut på längre turer. Därför krävs förberedelse och träning inför en vistelse, inte minst för ovana besökare. Det är positivt att de tryckta fjällkartorna fortsätter att efterfrågas. Att de finns och att de är viktiga tillsammans med kunskap kring hur man läser och använder kartor behöver även ovana besökare ha kunskap om, säger han i ett pressmeddelande.

Vidare i undersökningen svarar också sju av tio anläggningar att man sett en ökning på ovana besökare de senaste fem åren. Detta är en besöksgrupp som kan antas ha lägre kunskap om användning av fjällkartor än mer vana fjällvandrare. Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd uppmanar alla fjällbesökare att lära sig läsa fysiska kartor samt att antingen skaffa en tryckt karta eller ladda ner en digital inför en fjällvandring.

En tryckt eller en nedladdad karta till mobilen kan upplevas som en trygghet vid en fjällvandring särskilt när det inte är någon mobiltäckning. Men det krävs även att man kan läsa kartor och att man tränar på att använda kartor tillsammans med en kompass inför fjällbesöket. Vi uppmanar därför alla nya fjällbesökare att skaffa tryckta kartor eller att ladda ned digitala kartor inför en vandring och att träna på att använda dem tillsammans med kompassen, säger Wikberg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Australien inför 16-årsgräns på YouTube

Digitaliseringen

publicerad 1 augusti 2025
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


YouTube omfattas nu av Australiens nya lag som förbjuder barn under 16 år att skapa konton på sociala medier. Regeringen motiverar beslutet med att plattformen bidragit till skador hos unga användare.

Det var under 2024 som Australiens regering föreslog en lag om en nedre åldersgräns för sociala medier. En stor del av de unga i landet använder sociala medier, och förslaget var en del av en pågående parlamentarisk utredning om dess påverkan på samhället, som bland annat pekar på de negativa psykiska effekterna av sociala medier på tonåringar. Lagförslaget röstades igenom i november 2024.

Lagen innebär i korthet att barn under 16 år inte ska få tillgång till sociala medier, men kommer inte att gälla för de som redan har ett konto på någon plattform. Dit räknas TikTok, Instagram, Facebook, Snapchat, X och även forumet Reddit. Tanken var att YouTube, Messenger Kids, WhatsApp samt Google Classroom skulle undantas från förbudet på grund av deras hälso- eller utbildningssyfte.

”Skadligt”

Nu har regeringen ändrat kurs och inkluderar även YouTube i förbudet, rapporterar AP News. Beslutet grundar sig på undersökningar som visar att plattformen kan vara skadlig för unga.

Det går inte att ignorera att fyra av tio australiska barn uppger att den senaste skada de utsatts för skedde på YouTube, säger kommunikationsminister Michelle Rowland.

Enligt uppgifter har Google, som äger YouTube, reagerat med hot om att stämma regeringen. Barn kommer dock fortsatt att kunna titta på videor, men inte ha egna konton.

Första lagen i sitt slag

Det blir plattformarnas ansvar att säkerställa att barn inte registrerar sig. Vid överträdelser kan bolagen få böta upp till 50 miljoner australiska dollar, motsvarande cirka 314 miljoner svenska kronor.

Lagen är den första i sitt slag globalt, men även Frankrike, Norge och Storbritannien överväger liknande åldersgränser. Den träder i kraft i december 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lidl utmanar teknikjättar med egen molntjänst för europeisk digital frihet

Digitaliseringen

publicerad 27 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Lidl logotyp
Lidl lanserar nu molntjänsten StackIT.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Budgetkedjan Lidl tar ett oväntat kliv in i teknikvärlden och lanserar molntjänsten StackIT – ett försök att utmana Amazon och Microsoft samt stärka Europas digitala självständighet. Satsningen markerar Lidls ambition att minska det europeiska beroendet av utländska teknikföretag.

Lidl, främst känd för sina matbutiker och verksamma i samtliga EU-länder, har genom moderbolaget Schwarz Group – ett av världens största privatägda företag – aviserat planer på att bli en aktör inom teknologiområdet.

Satsningen ses som ett sätt att säkra teknologisk suveränitet. Istället för att förlita sig på amerikanska molntjänster som AWS och Azure, väljer koncernen att bygga en egen digital infrastruktur via dotterbolaget Schwarz Digits.

Molntjänsten StackIT ska enligt uppgifter utvecklas som ett GDPR-kompatibelt alternativ – med en förhoppning om att locka europeiska företag med konkurrenskraftiga priser.

Satsningen på StackIT ses som en del av en bredare europeisk rörelse för att minska beroendet av amerikanska teknikjättar.

Amazon och Microsoft härskar

Amazon och Microsoft dominerar i dagsläget utbudet av molntjänster med enorma resurser, medan Schwarz Groups investeringar fortfarande ligger på en klart lägre nivå.

Europeiska aktörer kontrollerar idag endast omkring 15 procent av den regionala molnmarknaden, enligt Synergy Research Group, samtidigt som Amazon, Microsoft och Google kontrollerar omkring 70 procent.

Lidls unika position som Europas största återförsäljare är dock något som bolaget hoppas kunna utgöra en plattform för att påverka marknaden.

Om StackIT kan kombinera Lidls räckvidd med EU-initiativ och verktyg, samt locka företag som söker GDPR-säkrade och kostnadseffektiva lösningar, kan molnsatsningen bli en katalysator för mer digital frihet inom Europa.

Utmaningen är fortfarande enorm, men även en symbolisk framgång skulle skicka en kraftfull signal om att Europa menar allvar med sin teknologiska självständighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.