MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 3 maj 2025

lördag 3 maj 2025


Etnisk konflikt i Darfur – över 80 dödade

publicerad 19 januari 2021
– av Isac Boman
Sudan, Darfur

Ett knivbråk mellan två personer eskalerade till ett etniskt krig i Darfur i västra Sudan, i vilket över 80 personer dödats och över 100 skadats.

Striderna i delstatshuvudstaden El Geneina blossade upp på lördagen efter att en man knivhuggits till döds, rapporterar BBC News. Lördagens sammandrabbningar sker mindre än tre veckor efter att fredsbevarande trupper från FN och Afrikanska unionen överlämnade landets säkerhet till myndigheterna i Khartoum efter 13 år.

Enligt Centralkommittén för Sudans läkare har 83 dödats och omkring 160 har sårats. Antalet döda och skadade kommer troligtvis att öka eftersom våldet inte har upphört. Ett lokalt utegångsförbud har införts och premiärminister Abdalla Hamdok har skickat en delegation för att utreda. Även regeringstrupper har skickats till regionen.

Darfur har länge präglats av konflikter mellan de olika folkgrupperna som lever där. Förra året slöts ett fredsavtal som innefattade de flesta folkgrupperna, men inte alla.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Britter fängslas i rekordfart för åsiktsbrott

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad Idag 8:06
– av Jan Sundstedt
Storbritannien åsiktsbrott Facebook

Tecknen på demokratisk tillbakagång i Storbritannien blir allt fler. Medborgare grips nu i tiotusental för påstådda åsiktsbrott på sociala medier samtidigt som yttrandefriheten fortsätter att stramas åt i landet.

Västerländska ledare använder ofta exempelvis Ryssland som ett varnande exempel vad gäller antidemokratiska lagar riktade mot landets medborgare, samtidigt som allt fler länder i Väst själva drar åt tumskruvarna vad gäller rätten att tala och skriva fritt.

Lagar mot hatbrott används i Storbritannien alltmer frekvent för att tysta folkligt missnöje, enligt bland annat en artikel i Tablet Magazine från mars 2025. Polisen genomför, som framgår av en färsk rapport från yttrandefrihetsorganisationen The Free Speech Union, cirka 12 000 gripanden årligen för innehåll på sociala medier som bedöms som ”stötande”. Siffran markerar dessutom en ökning med 58 procent sedan 2019.

Även offentlig statistik från Storbritannien visar en tydlig trend. År 2023 registrerades 145 214 hatbrott, enligt regeringsdata. Siffran sjönk något till 140 561 år 2024, men arresteringar för sociala medieinlägg fortsatte att öka.

Ansvariga politiker i Storbritannien, inklusive den nuvarande regeringen, försvarar de allt hårdare lagarna med att man måste skydda så kallade minoriteter.

Lagstiftning som Communications Act 2003 och Malicious Communications Act 1988 ligger bakom många ingripanden. Dessa lagar förbjuder inlägg, meddelanden och uttryck som kan anses grovt kränkande eller hotfulla.

Polisen gör 30 arresteringar om dagen för stötande meddelanden online, konstaterar The Free Speech Union i sin analys.

Till skillnad från många andra länder har Storbritannien heller ingen formell grundlag som skyddar yttrandefriheten.

Lagen Human Rights Act 1998 (HRA), är avsedd att garantera grundläggande rättigheter, inklusive rätten till yttrandefrihet enligt artikel 10 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. HRA-lagen har dock inte samma konstitutionella status och kan ändras eller upphävas genom vanlig lagstiftning.

Malicious Communications Act 1988 (MCA) är en brittisk lag som förbjuder att skicka eller leverera meddelanden, brev eller andra artiklar med avsikt att orsaka oro eller ångest hos mottagaren. Lagen gäller både fysiska och elektroniska kommunikationer, inklusive inlägg på sociala medier.

Under denna lag är det olagligt att sända meddelanden som är:

  • Grovt kränkande eller oanständiga
  • Hotfulla
  • Falska och medvetet spridda för att vilseleda eller skada

För att en person ska kunna dömas måste åklagaren bevisa att avsikten var att orsaka mottagaren oro eller ångest. Straffet kan vara böter eller fängelse upp till två år.

Communications Act 2003, särskilt sektion 127, utvidgar reglerna till att omfatta elektroniska kommunikationsnätverk och förbjuder att sända meddelanden som är:

  • Grovt kränkande, oanständiga, obscena eller hotfulla
  • Avsedda att orsaka irritation, olägenhet eller onödig oro

Den mentala aspekten i denna lag är bredare, vilket innebär att det räcker att personen borde ha insett att meddelandet kunde vara stötande eller riskera att förolämpa mottagaren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spanjorer måste meddela staten inför större kontantuttag

Kriget mot kontanterna

publicerad Igår 15:18
– av Redaktionen
Den som inte berättar för myndigheterna om planerade större uttag riskerar straffavgifter och andra repressalier.

Spanjorer som känner för att ta ut 3 000 euro (32 000 kronor) eller mer i kontanter kan numera bara göra detta om de först meddelar landets skattemyndighet om sina planer.

I vanlig ordning motiveras de nya restriktionerna med att den organiserade brottsligheten, skattefuskandet och penningtvätten måste bekämpas till varje pris, och den som vill göra större kontantuttag behöver anmäla detta på myndighetens webbplats, tillsammans med någon variant av elektronisk ID eller digitalt certifikat.

Kan något kvitto från skattemyndigheten inte visas upp så har bankerna också rätt att stoppa medborgarna från att ta ut pengar. Bankerna är dessutom skyldiga att rapportera ”misstänkta transaktioner” till skattemyndigheten – vilket även inkluderar upprepade uttag under gränsvärdet.

För de allra flesta räcker det att ansöka om att få ta ut kontanter minst 24 timmar i förväg – men den som vill ta ut 100 000 euro eller mer måste be om skattemyndighetens godkännande åtminstone tre dygn innan uttaget ska genomföras.

Den som struntar i, eller glömmer att berätta för myndigheterna att de planerar att använda sig av kontanter, kommer att bötfällas på upp till 10 procent av beloppet – eller minst 600 euro.

Samma trend i hela Västvärlden

Det kan noteras att Spanien är långt ifrån ensamt om att skärpa kontrollen av kontanter – en liknande trend syns i hela Västvärlden. Sverige brukar utmålas som ett internationellt skräckexempel där fysiska pengar i praktiken inte längre går att använda i många butiker eller för att betala räkningar – och där personer som gör återkommande kontantuttag riskerar att få sina konton nedstängda.

Den som vill undvika spanska myndigheters vrede måste framöver vara mycket noggrann – och inte bara redovisa exakt hur mycket man tänker ta ut och vem man är – man måste också redogöra i detalj för vad man ska använda pengarna till.

Att istället ta ut mindre summor pengar, men vid skilda tillfällen är också mycket riskabelt – även återkommande uttag på några hundra euro riskerar att leda till liknande repressalier och straffavgifter.

Även om det råder en enighet om att den organiserade brottsligheten bör bekämpas, varnar kritiker för att den spanska lagstiftningen kommer att drabba vanliga medborgare – och underminera medborgarnas personliga ekonomiska integritet, där de i praktiken måste be om lov för att få använda sina egna pengar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tysklands säkerhetstjänst extremiststämplar AfD

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad Igår 14:41
– av Redaktionen
AfD:s partiledare Alice Weidel fördömer beskedet.

Det tyska författningsskyddet, Bundesamt für Verfassungsschutz (BfV), har beslutat klassa hela partiet Alternative für Deutschland (AfD) som en ”högerextrem” organisation. Det meddelade myndigheten på fredagen efter vad man själva beskriver som en ”intensiv och omfattande” granskning.

Klassificeringen ger staten utökade befogenheter att övervaka partiet, exempelvis genom avlyssning och användning av infiltratörer. Tidigare har BfV redan pekat ut AfD:s regionala förgreningar i Thüringen och Sachsen-Anhalt som ”bevisat extremistiska”.

I sin motivering nämner BfV att partiet företräder en ”etnicitets- och härkomstbaserad människosyn” som inte anses förenlig med den fria demokratiska grundordningen. Myndigheten lyfter även fram ”främlingsfientlig, minoritetsfientlig, islamfientlig och antimuslimsk retorik från ledande företrädare” som skäl till beslutet.

AfD:s partiledare, Alice Weidel, och Tino Chrupalla kallar beslutet för en politiskt motiverad attack och fördömer detta i ett offentligt uttalande.

Dagens beslut från Författningsskyddet är ett allvarligt slag mot den tyska demokratin. Enligt aktuella opinionsmätningar är AfD den starkaste kraften. Den federala regeringen har bara fyra dagar kvar vid makten, och underrättelsetjänsten har inte ens någon chef längre. Dessutom är klassificeringen som ett så kallat misstänkt fall ännu inte rättsligt bindande”, skriver man och fortsätter:

Ändå utsätts AfD, som oppositionsparti, nu för offentlig misstänkliggörande och kriminalisering strax före regeringsskiftet. Denna riktade inblandning i den demokratiska beslutsprocessen är därför uppenbart politiskt motiverad. AfD kommer fortsatt att försvara sig juridiskt mot dessa förtal som hotar demokratin”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

RFK: Militär forskningsmyndighet sprutar ut gift i atmosfären

publicerad Igår 13:07
– av Redaktionen
Kennedy uppger att det är den militära forskningsmyndigheten DARPA som tillsätter giftiga kemikalier i flygbränsle.

USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. betonade återigen denna vecka sitt åtagande att sätta stopp för vädermanipulation och geoengineering genom skadliga kemikalier som sprids i atmosfären från flygplan.

Enligt RFK är det sannolikt att USA:s militärteknologiska forskningsmyndighet ligger bakom fenomenet, och han lovar att gå till botten med det hela och utkräva ansvar från de skyldiga.

Vädermanipulation, geoengineering och ”chemtrails” har av makthavarna länge avfärdats som hånade konspirationsteorier – men den synen håller på att förändras under Trumps presidentskap.

Nyligen rapporterade Nya Dagbladet att Floridas guvernör Ron DeSantis vill förbjuda vädermanipulerande aktiviteter i delstaten – och flera andra amerikanska politiker har också uttryckt sin oro över fenomenet.

Den frispråkige hälsoministern uppmärksammade och tog ställning mot vädermanipulation för flera år sedan och deklarerade exempelvis i fjol att han är fast besluten att ”stoppa denna brottslighet”.

I ett framträdande i tv-programmet Dr. Phil i veckan upprepade hälsoministern sin hållning i frågan – detta efter att en tittare vid namn Emily ställt en fråga om aerosolsprejning i atmosfären.

– De stratosfäriska aerosolinjektionerna som kontinuerligt pepprar oss varje dag. Brom, aluminium, strontium – det sprutas i vår himmel dygnet runt… Hur stoppar vi det?, undrade hon.

”Ska hålla dem ansvariga”

Kennedy betonade att man ser mycket allvarligt på dessa uppgifter – men att det inte är någonting som hans eget departement (hälso- och socialdepartement) ägnar sig åt.

Istället gör han bedömningen att det är forskningsmyndigheten för avancerade militärprojekt, DARPA (Defense Advanced Research Projects Agency) som är skyldiga till det hela.

– Det händer inte inom min myndighet. Vi gör inte sånt. Det görs – tror vi – av DARPA, och mycket av det kommer nu från flygbränsle. Dessa material tillsätts i flygbränsle.

– Jag ska göra allt jag kan för att stoppa det. Vi anställer nu någon som enbart ska fokusera på att ta reda på vem som gör detta och hålla dem ansvariga, lovade ministern.

Vänsterliberala medier och oppositionspolitiker är dock inte alls nöjda med att Kennedy tar denna typ av farhågor på allvar och vill undersöka dem närmare.

Istället för att ta reda på om anklagelserna faktiskt stämmer resulterade Kennedys utspel snabbt i en omfattande massmedial smutskastningskampanj där han utmålas som en ”foliehatt” eller ”galen konspirationsteoretiker”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.