Enligt Serbiens vice premiärminister Aleksandar Vulin hotas landet av en nära förestående ”färgrevolution” orkestrerad av västerländska underrättelsetjänster.
Vulin menar att de pågående oroligheterna i Serbien syftar till att genomdriva ett pro-västligt maktskifte liknande den ukrainska Euromajdanrevolutionen 2014.
Studentledda protester mot påstådd korruption och regeringens hantering av en allvarlig dödsolycka har pågått i flera månader i Serbien. Demonstrationerna utlöstes i november 2024 efter att ett betongtak rasat samman på en järnvägsstation i staden Novy Sad, vilket ledde till att 15 människor dog.
Den 15 mars samlades tusentals demonstranter i Belgrad, där dussintals personer skadades i sammandrabbningar mellan polis och aktivister, och protesterna har i varierande grad fortsatt även den gångna veckan.
– En färgrevolution pågår i Belgrad, deklarerade Vulin under ett möte i Moskva i helgen, där han mötte Sergej Sjojgu, sekreterare för Rysslands säkerhetsråd.
– Västerländska säkerhetstjänster står bakom färgrevolutionen eftersom de vill sätta en ny regering vid makten, fortsatte den serbiske ministern och tillade att landets myndigheter ”inte kommer att tillåta detta”.
Vill ”förgöra Serbien”
Även Serbiens president, Aleksandar Vucic, har anklagat utländska aktörer för att driva på oroligheterna i syfte att destabilisera landet, och hävdar att oppositionen samarbetar med underrättelsetjänster i Kroatien, Albanien och Västvärlden för att störta hans regering.
Enligt Aleksandar Vulin är Västvärldens mål att ”förgöra Serbien” – detta eftersom regeringen i Belgrad anses vara pro-rysk och trots påtryckningar har vägrat att stödja sanktionerna mot Ryssland.
Han förutspår att de krafter som påstås ligga bakom protesterna snart kan driva på en ”radikalisering” av demonstrationerna – och att våldsamheterna riskerar att eskalera.
– Organisatörerna vill se ett Majdan och arbetar för att detta ska bli verklighet.
Kravaller och krig
Euromajdanprotesterna 2013-2014 i Kiev var inledningsvis relativt lugna men urartade snart i regelrätta kravaller och gatukrig mellan poliser och demonstranter – där över 100 människor också dödades och minst 855 skadades. I efterhand har det framkommit att underrättelsetjänster och andra intressen i EU och USA eldade på oroligheterna.
I slutändan tvingades den pro-ryske presidenten Viktor Janukovytj att avgå och ersattes en Västvänlig interimsregering. Maktövertagandet betraktades av många som en illegitim statskupp och ledde till att oblasterna i Donetsk och Luhansk utropade sig till självständiga folkrepubliker och att Moskva annekterade den ryskdominerade och strategiskt viktiga Krimhalvön.
Sedan 2014 har det i praktiken pågått ett krig mellan ukrainska regeringsstyrkor och pro-ryska separatister i Öst med tiotusentals dödsfall som följd, en konflikt som eskalerade kraftigt i februari 2022 när Ryssland fattade beslut om att invadera Ukraina och ”avmilitarisera” landet.