Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
YouTube omfattas nu av Australiens nya lag som förbjuder barn under 16 år att skapa konton på sociala medier. Regeringen motiverar beslutet med att plattformen bidragit till skador hos unga användare.
Det var under 2024 som Australiens regering föreslog en lag om en nedre åldersgräns för sociala medier. En stor del av de unga i landet använder sociala medier, och förslaget var en del av en pågående parlamentarisk utredning om dess påverkan på samhället, som bland annat pekar på de negativa psykiska effekterna av sociala medier på tonåringar. Lagförslaget röstades igenom i november 2024.
Lagen innebär i korthet att barn under 16 år inte ska få tillgång till sociala medier, men kommer inte att gälla för de som redan har ett konto på någon plattform. Dit räknas TikTok, Instagram, Facebook, Snapchat, X och även forumet Reddit. Tanken var att YouTube, Messenger Kids, WhatsApp samt Google Classroom skulle undantas från förbudet på grund av deras hälso- eller utbildningssyfte.
”Skadligt”
Nu har regeringen ändrat kurs och inkluderar även YouTube i förbudet, rapporterar AP News. Beslutet grundar sig på undersökningar som visar att plattformen kan vara skadlig för unga.
— Det går inte att ignorera att fyra av tio australiska barn uppger att den senaste skada de utsatts för skedde på YouTube, säger kommunikationsminister Michelle Rowland.
Enligt uppgifter har Google, som äger YouTube, reagerat med hot om att stämma regeringen. Barn kommer dock fortsatt att kunna titta på videor, men inte ha egna konton.
Första lagen i sitt slag
Det blir plattformarnas ansvar att säkerställa att barn inte registrerar sig. Vid överträdelser kan bolagen få böta upp till 50 miljoner australiska dollar, motsvarande cirka 314 miljoner svenska kronor.
Lagen är den första i sitt slag globalt, men även Frankrike, Norge och Storbritannien överväger liknande åldersgränser. Den träder i kraft i december 2025.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Budgetkedjan Lidl tar ett oväntat kliv in i teknikvärlden och lanserar molntjänsten StackIT – ett försök att utmana Amazon och Microsoft samt stärka Europas digitala självständighet. Satsningen markerar Lidls ambition att minska det europeiska beroendet av utländska teknikföretag.
Lidl, främst känd för sina matbutiker och verksamma i samtliga EU-länder, har genom moderbolaget Schwarz Group – ett av världens största privatägda företag – aviserat planer på att bli en aktör inom teknologiområdet.
Satsningen ses som ett sätt att säkra teknologisk suveränitet. Istället för att förlita sig på amerikanska molntjänster som AWS och Azure, väljer koncernen att bygga en egen digital infrastruktur via dotterbolaget Schwarz Digits.
Molntjänsten StackIT ska enligt uppgifter utvecklas som ett GDPR-kompatibelt alternativ – med en förhoppning om att locka europeiska företag med konkurrenskraftiga priser.
Satsningen på StackIT ses som en del av en bredare europeisk rörelse för att minska beroendet av amerikanska teknikjättar.
You know who’s taking a big bet on Europe ?
Lidl.
Lidl has taken on the mission to build European sovereignty with full force.
Why a retailer is taking on Microsoft and Amazon – and what this means for Europe’s future.
Amazon och Microsoft dominerar i dagsläget utbudet av molntjänster med enorma resurser, medan Schwarz Groups investeringar fortfarande ligger på en klart lägre nivå.
Europeiska aktörer kontrollerar idag endast omkring 15 procent av den regionala molnmarknaden, enligt Synergy Research Group, samtidigt som Amazon, Microsoft och Google kontrollerar omkring 70 procent.
Lidls unika position som Europas största återförsäljare är dock något som bolaget hoppas kunna utgöra en plattform för att påverka marknaden.
Om StackIT kan kombinera Lidls räckvidd med EU-initiativ och verktyg, samt locka företag som söker GDPR-säkrade och kostnadseffektiva lösningar, kan molnsatsningen bli en katalysator för mer digital frihet inom Europa.
Utmaningen är fortfarande enorm, men även en symbolisk framgång skulle skicka en kraftfull signal om att Europa menar allvar med sin teknologiska självständighet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Med hjälp av drönare och laserskanning har en detaljerad digital kopia av Bohus fästning skapats. Syftet är att underlätta underhåll, öka tillgängligheten – och bevara en exakt avbild för framtida generationer.
Bohus fästning grundades 1308 vid Göta älv och har genom historien belägrats av norrmän, danskar och svenskar – men aldrig blivit erövrad i strid. I dag är den en ruin och utsett till ett av Västra Götalands sju underverk samt ett statligt byggnadsminne, vilket innebär att staten ansvarar för dess bevarande.
För att förbättra underhåll och tillgänglighet har slottsarkitekten Allan Ahlman anlitats. Uppdraget visade sig dock vara utmanande, med över 26 000 kvadratmeter stenytor och murar som sträcker sig 22 meter upp i luften.
– Arbetet var ganska besvärligt och tidsineffektivt, samtidigt som det var svårt att få en uppfattning om underhållsbehovet på längre sikt. Till viss del tvingades vi reagera på saker snarare än att förebygga dem. Om något rasade eller gick sönder behövde jag gå igenom mina album och leta bland bilder för att kunna restaurera, säger han i ett pressmeddelande.
Lösningen blev att samarbeta med företaget Swescan och skapa en digital tvilling av fästningen. År 2022 genomfördes en omfattande laserskanning med hjälp av drönare och bärbar teknik. Resultatet blev en interaktiv modell i en digital portal, där användare kan utforska fästningen i detalj – från översiktskartor till högupplösta bilder, höjddata och mått.
Digital kopia ska underlätta inspektion
Portalen ger inte bara en exakt bild av nuläget utan gör det möjligt att planera underhåll, ta fram ritningar och inspektera svåråtkomliga delar, som den gamla fängelsehålan.
– Fästningen blir väldigt lättillgänglig på det här sättet. Alla med användaruppgifter kan använda portalen för att gå runt i området och studera miljön, även på svåråtkomliga platser som i den gamla fängelsehålan. I framtiden skulle det kunna bli en del av turistupplevelsen. Det finns många fördelar, och vi har upptäckt fler användningsområden än vad vi först förväntade oss.
Den digitala kopian finns också kvar som en minnesbild för eftervärlden om fästningen skulle drabbas av större skador. När exempelvis Notre-Dame brann ner kunde man återställa den franska katedralen med hjälp av den laserskanning som skett 2010.
– Det är en trygghet och en anledning till att skanna fler kulturminnen. En dag kanske det kan bli det största värdet av den digitala kopian, men fram till dess kan vi använda den till mycket annat, säger Ahlman.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Italien planerar att förbjuda användningen av mobiltelefoner i skolor från och med nästa läsår – även för utbildningsändamål. Beslutet, som meddelades av utbildningsminister Giuseppe Valditara i förra veckan, kommer att gälla från grundskolan upp till högstadiet.
Som en del av de nya åtgärderna tillkännagav Giusppe Valditara en återgång till den pappersbaserade dagboken eller läxboken. Eleverna kommer från och med september att skriva ner sina uppgifter med penna, rapporterar bland annat wantedinrome.
Föräldrar kan fortfarande kontrollera sina barns läxor i det digitala registret, men Valditara betonade att ”Vi måste få våra barn att vänja sig vid att skriva igen, att ha en relation med pennan och med papper”.
Förbudet omfattar inte användning av surfplattor eller datorer, ”som måste användas under lärarens vägledning”, förklarade Valditara. Han uttryckte och förtydligade även sina personliga tvivel om att mobiltelefoner skulle kunna bidra till god undervisning fram till högstadiet (scuola media).
– Jag tror inte att bra undervisning kan bedrivas med en mobiltelefon fram till högstadiet, sade Valditara vid en utbildningskonferens i Rom. Han beskrev inskränkningen av telefoner som ”ett viktigt steg framåt” för att återställa auktoriteten hos lärare och bekämpa mobbning och våld.
Oggi sono state firmate due circolari con importanti novità:
– a scuola divieto di utilizzo del cellulare – anche a scopo didattico – fino alla terza media;
– torna il diario cartaceo per gli studenti, mentre i genitori continueranno a utilizzare il registro elettronico. pic.twitter.com/tZdPvuSLjE
(”Två skrivelser med viktiga nyheter undertecknades idag: – mobiltelefonanvändning är förbjuden i skolan – även i undervisningssyfte – till och med åttonde klass; – pappersdagboken för elever är tillbaka, medan föräldrar kommer att fortsätta att använda det elektroniska registret.”)
”Positivt steg”
Initiativet har fått stöd av Antonio Affinita, chef för den italienska föräldrarörelsen Moige, som beskrev det som ett ”positivt steg mot det felaktiga användandet av teknik, särskilt inom skolans värld”.
Man välkomnar åtgärden och argumenterade för att: ”barn idag förlorar förmågan att skriva, vilket är ett sätt att arbeta och tänka som genererar en viktig utveckling av barnets intellektuella områden”.
Debatten om mobiltelefoner i skolan har pågått i nästan 20 år i Italien. Redan 2007 införde landet ett förbud mot användning av telefoner under lektioner, under riktlinjer utfärdade av dåvarande minister Giuseppe Fioroni, som beskrev telefoner som ett ”distraherande element” och en ”allvarlig brist på respekt för läraren”.
Kort efter att han tillträdde i slutet av 2022 bekräftade utbildningsminister Valditara förbudet mot användning av mobiltelefoner i klassrummet, och tillät endast deras användning för utbildnings- och träningsändamål. Det nya beslutet kan ses som ytterligare ett steg i kampen mot digitaliseringen i skolvärlden.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
En alarmerande trend sveper sedan ett antal år över USA där allt färre amerikaner klarar av att skriva för hand, läsa skrivstil eller hantera vardagliga pappersuppgifter. I skuggan av digitaliseringens framfart växer nu oron för att dessa tidigare så grundläggande färdigheter är på väg att gå förlorade.
I en tid när digital teknik tar allt större plats i skolorna återinförs nu handskrift i flera amerikanska delstater. Lärare och experter varnar för att digitaliseringen kan leda till sjunkande IQ och en allt större klyfta mellan elever med och utan tillgång till teknik.
En undersökning från 2021, som genomfördes av OnePoll på uppdrag av Bic USA Inc. visade att 45 procent amerikaner har svårt att läsa sin egen handstil medan chockerande 70 procent rapporterade att de har svårt att läsa anteckningar eller rapporter från sina kollegor.
I USA har digitaliseringen av skolorna lett till att många elever knappt kan hålla en penna, men dock kan hantera digitala enheter med lätthet. Detta oroar lärare som Tracy Bendish, som uttrycker att handskrift riskerar att bli lika ovanlig som den fasta telefonen.
– Jag önskar att (eleverna) skulle lära sig att skriva kursivt. Men det är som telefonen på väggen. Den används mindre och mindre och sedan finns den inte där längre, kommenterade Bendish.
Forskning vid University of Oregon och Northwestern har visat att IQ-poäng sjunkit på grund av teknikens inverkan på uppmärksamhetsspannet och förmågan till djupt tänkande. Ett tecken som, enligt digitaliseringens kritiker, pekar på en oroande trend där teknikens framsteg inte bara förändrar människors sätt att lära utan även vår kognitiva kapacitet.
Förra året rapporterade forskare vid ett flertal universitet att IQ-värdena i landet försämrats mycket på grund av att den digitala tekniken ”förkortar uppmärksamhetstiden och minskar behovet av att tänka på djupet”.
Experter har uppmanat regeringar och skoladministratörer att återinföra handskrift i skolorna, med hänvisning till att sjätteklassare har svårt att hålla i en penna men kan använda digitala enheter med lätthet.
Den digitala klyftan blir i USA samt andra delar av västvärlden alltmer påtaglig. Elever med tillgång till teknik har bättre utbildningsresultat än de utan. Detta ställer särskilt låginkomstgrupper och underpresterande elever i en svårare position, vilket påpekas av American University.
This article on the digital divide in education from American University is a real eye-opener! It sheds light on disparities in access to technology and its impact on students.https://t.co/c0jfXCOy8F
Flera amerikanska delstater, som exempelvis Kalifornien och New York, har valt att återinföra undervisning i handstil för att motverka den negativa utvecklingen. Detta trots att handstil togs bort från den gemensamma kärnplanen i USA 2010, med argumentet att den var ”för tidskrävande”.
Historiska dokument går förlorade
Enligt Audrey van der Meer, neuropsykologi professor vid Norwegian University of Science and Technology, är handskrift kopplad till ökad kognitiv hjärnfunktion och minne. Hon betonar vikten av att aktivera stora delar av hjärnan vid handskrift.
– Det är viktigt att inse att hjärnan följer principen ’use it or lose it’. När man skriver för hand är större delen av hjärnan aktiv. Detta kräver att hjärnan kommunicerar mellan sina aktiva delar, vilket i sin tur försätter hjärnan i ett tillstånd som hjälper både barn och vuxna att lära sig mer och minnas bättre, säger van der Meer.
Precis som för att lära sig skriva kräver läsande övning för att ”fastna”. Foto: Andrea Piacquadio/Pexels
Det finns också en rädsla för att om handskriften skulle försvinna helt kan även en bit av USA:a historia och kultur gå förlorad, menar utvecklingens starkaste kritiker. Historiska dokument som dagböcker och skrifter, inklusive den amerikanska konstitutionen, riskerar att bli oåtkomliga för framtida generationer, varnar ett flertal samstämmiga lärare, rektorer och professorer i USA.
Även i Sverige har diskussionen om digitaliseringens påverkan på utbildningen tagit fart. Medan digitala verktyg kan erbjuda vissa fördelar, såsom interaktivitet och tillgänglighet, har det på senare tid skett en ökad medvetenhet om att balans mellan digitala och analoga lärometoder kan vara avgörande för elevernas framgång.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
