MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 14 maj 2025

onsdag 14 maj 2025

Personrånen skenar i Finland

publicerad 23 januari 2024
– av Jan Sundstedt
Personrån
Nidingsdåd i form av rån ökade kraftigt i Finland under 2023.

Totalt 2 800 misstänkta rån anmäldes till den finska polisen förra året, enligt uppgifter som sammanställts av Statistikcentralen. Siffran motsvarar en ökning med 17,9 procent jämfört med 2022.

Enligt uppgifterna ökade antalet anmälda rån allra mest i Uleåborg, Mellersta Finland, Tavastland och Sydvästra Finland. Antalet inrapporterade rån i huvudstadsregionen var i stort sett på samma nivå förra året som under 2022.

Kriminalkommissarie Janne Koskela vid Uleåborgs polismyndighet säger till finska Yle att ökningen av antalet rån i staden tycks bero på ett allt mer våldsamt beteende bland unga människor.

Det verkar som om unga människor inte alltid förstår hur allvarligt det är när våld används eller när man hotas med våld, kommenterar Koskela.

Distriktet registrerade totalt 232 personrån under fjolåret, en ökning med 45,7 procent jämfört med nivån 2022. Janne Koskela konstaterar att siffran för 2023 dock liknar den för 2021 och ligger i linje med långsiktiga trender.

Rån definieras i Finland som stölder där våld eller hot om våld har använts, men omfattar även utpressning.

Poliisi Finland
Den finska polisen brottas med ökande antal rån. Foto: Santeri Viinamäki, CC BY-SA 4.0.

Anmälda mord historiskt lågt

Det begicks cirka 43 000 brott i Finland förra året som hotade offrets liv eller hälsa, enligt Statistikcentralens uppgifter, en ökning med 6,5 procent jämfört med 2022.

Polisen i hela landet hanterade totalt 62 misstänkta mord under 2023, 17 färre än föregående år. Samtidigt inrapporterades 40 700 överfall till myndigheterna, en ökning med 6,8 procent.

Kimmo Haapakangas på Statistikcentralen konstaterade att antalet anmälda mord är lägre än någon gång sedan andra världskriget.

Statistiken för 1970, då det skedde 56 mord, är inte jämförbar, eftersom en stor reform av den finska strafflagen genomfördes vid den tiden, vilket gör jämförelser svåra, betonade Haapakangas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fremskrittspartiet röstade ja till surrogatmödraskap – trots partiledarens nej

publicerad 5 maj 2025
– av Redaktionen
Kritiker har länge varnat för att en legalisering av surrogatmödraskap kan leda till kommersialisering och utnyttjande av kvinnor.

Fremskrittspartiet (FRP) har beslutat verka för legalisering av surrogatmödraskap i Norge under nästa mandatperiod. Beslutet togs med klar majoritet under partiets landsmöte i helgen, vilket markerar ett tydligt avsteg från partiledaren Sylvi Listhaugs linje.

Därmed går FRP ännu längre än det liberala partiet Venstre, som i våras endast ställde sig bakom icke kommersiellt och strikt reglerat surrogatmödraskap.

Inför omröstningen tog Listhaug tydligt avstånd från förslaget och uppmanade partimedlemmarna att rösta nej. Hon varnade för att beslutet riskerar att få långtgående negativa konsekvenser för hur vi ser på barn och barnafödande.

– Jag anser att beslutet öppnar dörren för något mer, det öppnar dörren för att ta emot betalning. Då menar jag att vi är på villovägar, sade Listhaug.

Bland förespråkarna fanns Julianne Ofstad, vice ordförande i Oslos kommunfullmäktige. Hon ser legaliseringen som ett sätt att hjälpa fler att få barn på ett tryggt sätt:

– Genom att tillåta surrogatmödraskap kan vi säkerställa att det sker under ordnade former här hemma, istället för att det enbart är möjligt för de som kan resa utomlands och betala själva, säger hon till NRK.

Kritiseras av olika läger

Motståndare till surrogatmödraskap har länge varnat för att legalisering kan leda till kommersialisering och utnyttjande av kvinnor, särskilt i utsatta ekonomiska situationer. Feminister brukar även lyfta fram risken att kvinnors kroppar riskerar att reduceras till ett medel för andras barnalstring.

Etiska invändningar rör också bristande samtycke, maktobalans och barnets rätt till sitt ursprung, och vissa menar att en legalisering i Norge riskerar att bidra till att normalisera en global marknad för surrogatarrangemang.

Även i konservativa kretsar vänder sig många mot surrogatmödraskap – och betonar att de bryter mot traditionella familjeideal och människosynen att barn inte bör ”beställas som varor”.

Kritiker menar också att surrogatmödraskap underminerar relationen mellan barn och mor, samt skapar oklara familjeband och en värld där barn blir en rättighet för vuxna snarare än individer med egna rättigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland: 17-åring utsatt för övergrepp efter akutbesök – friande dom

Ökade otryggheten

publicerad 27 april 2025
– av Redaktionen
De tre misstänkta männen frias av Helsingfors tingsrätt.

En 17-årig flicka utsattes för sexuella handlingar av tre män efter att ha lockats ut från akutmottagningen på Malms sjukhus i Helsingfors i berusat tillstånd. Tingsrätten frikänner männen, med motiveringen att flickan kunde ge samtycke – ett beslut som väckt stark upprördhet i Finland.

Händelsen inträffade i oktober 2024 utanför Malms sjukhus i Helsingfors. Flickan, som då var 17 år, hade fått akut vård för kraftig berusning och hade 2,05 promille i blodet vid ankomsten, enligt ambulanspersonalens mätningar, rapporterar Helsingin Sanomat.

Kort efter ankomsten följde flickan med tre män från sjukhusets väntrum till ett närliggande buskage där hon utsattes för orala, vaginala och anala sexuella handlingar.

En av männen filmade delar av händelsen, och flickan uppger att en av männen tvingat ner henne till marken. Hon har också berättat att hon inte kan minnas om hon gett sitt samtycke och att hon kände sig passiv och rädd under händelsen.

Enligt åtalet var flickan så berusad att hon saknade förmåga att samtycka. Hon fick skador på ansikte och kropp, inklusive skrapsår och rodnader, och kontaktade kort därefter en sjukhusvakt och polisen.

Tre män gripna

Samtliga tre män greps snabbt efter händelsen. En av dem direkt på sjukhusområdet, medan de andra två greps senare i Åbo.

Tingsrätten i Helsingfors väljer dock att fria männen från våldtäktsåtalet. Domstolen menar att flickan inte var så berusad att hon saknade förmåga att förstå och uttrycka sin vilja, och att det inte kunnat bevisas att männen förstod hennes ålder eller tillstånd.

Domen har väckt starka reaktioner i Finland. På X har många uttryckt bestörtning och ilska, där flera användare ifrågasätter domen, och menar att den strider mot normal rättskänsla.

Debatten om samtycke, berusning och skyddet för unga brottsoffer har i och med tingsrättens dom tagit ny fart i finska medier och på sociala plattformar.

I skrivande stund har domen inte överklagats, men flera röster har uttryckt hopp om att åklagaren ska ta ärendet vidare till hovrätten med tanke på händelsens kontroversiella natur

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vittne: ”Amerikanska flottan på plats där Nord Stream sprängdes”

Attentatet mot Nord Stream

publicerad 25 april 2025
– av Isac Boman
Hamnkaptenen ska ha beordrats att "inte säga ett ord" om de amerikanska krigsskeppens närvaro.

Bara några dagar innan attentatet mot Nord Streams gasledningar i september 2022 fanns krigsfartyg tillhörande den amerikanska flottan på plats varifrån man beordrade danska tjänstemän att hålla sig borta.

Det berättar hamnkaptenen John Anker Nielsen som själv var på plats och som till slut valt att bryta tystnaden.

Anker Nielsen är hamnkapten på Christiansö, den östligaste delen av Danmark i Östersjön, nordöst om Bornholm och nära platserna där Nord Stream-ledningarna sprängdes.

I danska Politiken berättar han att han bara fyra eller fem dagar innan explosionen gav sig ut med ett räddningsteam för att kontrollera fartyg i närheten som hade avstängd radioutrustning – man misstänkte nämligen att det hänt en olycka i närheten.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 oktober 2024.


När han kom fram till platsen möttes han dock av amerikanska krigsfartyg – vars personal också beordrade räddningsteamet att omedelbart lämna platsen och vända tillbaka.

Hamnkaptenen ska också ha beordrats att ”inte säga ett ord”, men väljer trots detta att ändå offentliggöra sin berättelse. Han berättar också att det märkliga mötet ledde till att han började sätta större tilltro till den prisbelönte journalisten Seymour Hershs analys av sprängningarna, där slutsatsen som nåddes var att USA med hjälp av Norge låg bakom terrorattentatet.

Medietystnad

På sociala medier har de nya vittnesmålen nått stor uppmärksamhet, men har överhuvudtaget knappt nämnts i de större etablissemangsmedierna.

Amerikanske Glenn Greenwald är en av få journalister som har uppmärksammat hamnkaptenens berättelse och kommenterar saken syrligt på X.

Minns ni när flera stora amerikanska medier – liksom den lilla handfull av ’experter från tankesmedjor’ som de alltid citerar – försökte övertyga amerikaner och européer om att det förmodligen var Putin som sprängde sin egen Nord Stream 2-ledning? Jag kommer ihåg det”, skriver han.

Bidens order?

Tidigt i februari 2023 författade Seymour Hersh en rapport där vittnen och uppgiftslämnare berättade att den amerikanske presidenten Joe Biden gett order om att förstöra Nord Stream, och att de sprängmedel som detonerade den 26 september 2022 hade placerats vid rörledningarna av amerikanska militära dykare i samband med Natoöövningen Baltops 22.

Vita huset förnekade snart anklagelserna och kallade dem ”fullständigt falska och helt fiktiva”.

Även Ryssland pekade tidigt ut USA som den mest sannolika ”boven” och argumenterade för att dessa hade såväl teknologin som motivet att genomföra terrordåden – och också var de som tjänade mest på sabotaget, eftersom den ryska energiförsörjningen till EU stördes, och tvingade fram ett skifte till dyrare amerikansk naturgas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare varnar: Sociala medier kan hota norska valet

publicerad 16 april 2025
– av Redaktionen
Avsaknaden av källkritik och faktakontroll på sociala medier pekas ut som ett stort problem.

Alltfler norrmän väljer bort redaktionella medier till förmån för sociala medier vilket ökar risken för valpåverkan inför höstens val, anser forskare och norska valmyndigheten.

Åtta av tio norrmän använder sociala medier dagligen, men bland unga är siffran ännu högre. Hela 96 procent av ungdomar mellan 13 och 19 år använder sociala medier, där Snapchat ligger som etta följd av TikTok. Samtidigt fortsätter andelen norrmän som använder redaktionella medier att stadigt minska.

Som de flesta känner till skräddarsyr sociala plattformar innehåll till användare med algoritmer, ofta utan källkritik eller faktakontroll.,

Du får inte nödvändigtvis den faktakontroll, källkritik eller bredd som du får genom de redaktionella medierna. Så det är något att vara medveten om i framtiden, säger Benedicte Bjørnland, chef för den norska valmyndigheten, till norska statskanalen NRK.

I höst är det riksdagsval i Norge, men Bjørnland menar att det i nuläget inte finns något som tyder på att främmande makter skulle försöka påverka valet. Däremot pekar hon mot att man inte ska vara naiv och tro att Norge inte kan utsättas för påverkan inför val i framtiden.

Växande hot

Det norska försvarets forskningsinstitut (FFI) anser dock att risken för valpåverkan ökar.

Vi ser en ökning av antalet länder som utsätts för detta. Särskilt förra året, som var ett mycket stort valår internationellt, såg vi flera fall där valpåverkan användes, säger seniorforskaren Paul Buvarp.

Även Norge uppges man ha varit utsatta för utländsk påverkan vid val, men den har hittills varit i begränsad skala och utan betydande effekt.

Men vi kan se att detta är ett växande hot, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.