Annons:

Norska politiker litar allt mindre på massmedia

Publicerad juli 12, 2024
– av Sofie Persson
Masud Gharahkhani från Arbeiderpartiet är talman i Stortinget i Norge.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

De senaste fem åren har fler politiker tappat förtroendet för landets massmedier, enligt en undersökning från norska statskanalen NRK. Sju av tio stortingsrepresentanter uppger att man har tappat förtroendet för de norska medierna.

Förra året skickade statskanalen ut en enkät till riksdagsledamöter gällande deras förhållande till medierna i Norge. Enkäten var anonym och bestod av ett antal påståenden som man ombads ta ställning till. Av de 169 folkvalda som sitter i stortinget svarade 102 stycken.

På påståendet ”Mitt förtroende för media har försvagats under de senaste fem åren” svarade 69 procent att man till viss del, eller instämmer helt, med det.  Vidare svarar 43 procent att de inte alls eller i viss mån instämmer i påståendet att den politiska bevakningen i media fokuserar på frågor som är relevanta för allmänheten. 80 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att medierna är mer intresserade av personer än av frågor.

Jag tycker att resultatet ger anledning till oro. Det är sällan ett gott tecken när förtroendet sjunker, säger folketingsledamoten Øystein Mathisen från Arbeiderpartiet till NRK.

Annons:

Vilseledande rubriker

36 av de som svarade har även valt att dela med sig av sina tankar kring det hela med tidningen. Där uttrycker flera att media ofta har vilseledande rubriker och att de anser att medierna inte är tillräckligt bra på att rapportera när politiker blivit ”rentvådda” efter uppmärksammade skandaler.

Masud Gharahkhani från Arbeiderpartiet, som är talman i norska Stortinget, är inte förvånad över resultatet men menar att ämnet är viktigt. Han pekar mot att det de senaste åren har funnits rätt krävande frågor som inte handlar om politik, samt att samhället präglats av ett antal politiska skandaler som #metoo, plagiat och opartiskhet.

Det oroar mig när så många svarar som de gör. Om vår demokrati ska överleva måste vi ha människor som vill engagera sig ideellt, antingen som riksdagsledamöter eller i kommunfullmäktige, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Identiska ortnamn skapar förvirring i Svenskfinland

Publicerad idag 09:02
– av Redaktionen
17 platser kallas för Brändö i Svenskfinland.

I Svenskfinland kan ortnamnen lätt skapa förvirring och missförstånd. Det är nämligen så att väldigt många platser har samma, eller snarlika namn.

Tittar man närmare på namn på områden via finska Lantmäteriverkets kartplats, kan man se att det finns en hel del gemensamma nämnare. Exempelvis finns det 36 olika platser som heter Böle och 17 ställen som heter Brändö i Svenskfinland.

För att göra namnen lite mer unika har man dock ibland lagt till ändelsen ”-en” i slutet. Det finns exempelvis 126 platser som antingen heter Storäng eller Storängen. Ett annat exempel är Långholm och Långholmen, som 105 platser kallas för. Detta är ett återkommande fenomen som kan ses på ett stort antal orter orter.

Förr var våra samhällen betydligt mindre och man behövde oftast bara orientera sig inom det egna närområdet. Då var det helt naturligt att det kunde finnas exempelvis ett Böle i varje by, säger Maria Vidberg, namnvårdare vid Institutet för de inhemska språken, till finska statskanalen Yle.

Annons:

”Hör till vårt kulturarv”

Vidare berättar Vidberg att ortnamnen delas upp i två kategorier – de hävdvunna ortnamnen samt de offentliga ortnamnen som kommunen fattar beslut om, exempelvis namn på nya stadsdelar eller gator.

De hävdvunna ortnamnen hör till vårt kulturarv och har uppstått spontant i språkbruket.

Med andra ord har de vanligaste ortnamnen uppstått när man förr namngav platser i närområdet utifrån naturen. Exempelvis om man haft kalvar på en holme kunde den få namnet Kalvholmen. Brändö indikerar att man bränt något eller att platsen utnyttjats för svedjebruk.

Förr reste man inte särskilt långt från hemmet, men idag kan dessa liknande ortnamn skapa förvirring hos medborgarna.

Till och med jag som är ålänning har blandat ihop Brändö med själva Brändö skärgård och Brändö i Jomala på fasta Åland”, skriver Anna-Maria.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stor razzia i Östersjöområdet – över 40 gripna

Uppdaterad oktober 14, 2025, Publicerad oktober 13, 2025
– av Redaktionen
EMPACT är ett europeiskt samarbete där polis och myndigheter från olika EU-länder gemensamt bekämpar grov internationell brottslighet.

En svenskledd europeisk insats mot gränsöverskridande brottslighet har resulterat i över 40 gripna personer, stora mängder beslagtagen narkotika samt omfattande beslag.

Kronofogden utmätte dessutom gods för 4,5 miljoner kronor. Över 22 000 personer och 13 000 fordon kontrollerades i främst Östersjöområdet.

Insatsen EMPACT Trident riktade sig mot organiserade stöldbrott, smuggling och allvarlig organiserad brottslighet. Förra veckan greps över 40 personer för brott i Sverige, Danmark, Finland, Polen och Estland.

— Insatsen visar att den gränsöverskridande brottsligheten är omfattande och att kriminella aktörer rör sig mellan flera länder för att bedriva sin brottsliga verksamhet. Vi ser även samma tillvägagångssätt i flera länder, vilket tyder på att brottsligheten begås av internationella brottsaktörer, säger Mikael Eliasson vid Polismyndigheten, insatsledare för EMPACT Trident.

Annons:

Han fortsätter:

— Insatsen är också ett medskick till oss själva att vi behöver vara ännu mer vid gränsövergångarna, oavsett om det är flyg, färja, tåg, fastland eller bro. Genom informationsutbyte och operativ samverkan lär vi dessutom mycket av varandra, för att bli ännu effektivare i framtiden.

Stora beslag och omfattande kontroller

Ett stort antal brottsanmälningar har upprättats för grova stölder av bland annat bilar och båtmotorer, häleri, miljöbrott, penningtvätt och grova narkotikabrott. Över 200 böter utfärdades för olika mindre brott.

Stora mängder narkotika beslagtogs, vilket ledde till gripanden. Bland övriga beslag finns bilar, båtmotorer, kontanter, guld och bildelar. Kronofogden utmätte dessutom gods till ett värde av 4,5 miljoner kronor.

15 fordon med miljöfarligt avfall stoppades vid gränsen efter misstankar om otillåten avfallstransport. Ett 20-tal personer förvarstagits enligt utlänningslagstiftningen.

Inom ramen för insatsen genomfördes även åtgärder mot syntetiska droger, införsel av krockskadade bilar och kontroller av EU:s cabotageregler. Transportstyrelsen utfärdade drygt en miljon kronor i sanktionsavgifter gentemot åkeriföretag.

Tio länder deltog

— Insatsen av den här typen belyser omfattningen av den kriminella verksamheten. De konkreta resultaten visar att många reser till Sverige för att begå brott eller smuggla varor som är förbjudna att föra in. Samverkan under insatsen visar behovet av att deltagande länder samt att myndigheterna kommer närmare varandra i det dagliga arbetet för att bekämpa brottslighet i våra gränsområden, säger Tullverkets Stefan Thorsell, insatsledare för EMPACT Observer.

Tio länder deltog i insatsen: Sverige, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Norge och Island. Ett 20-tal myndigheter från de olika länderna var involverade, och Europol fanns på plats. De svenska myndigheterna som deltog var Polismyndigheten, Tullverket, Kronofogden, Kustbevakningen, Transportstyrelsen och länsstyrelserna.

EMPACT är ett europeiskt samarbete där polis och andra myndigheter från olika EU-länder jobbar tillsammans mot grov internationell brottslighet. Länder delar information med varandra och genomför gemensamma insatser mot de brottstyper som hotar EU mest.

EMPACT arbetar i fyraårscykler där man bestämmer vilka brott som är viktigast att bekämpa. Just nu, mellan 2022 och 2025, ligger fokus bland annat på organiserade stöldbrott och syntetiska droger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danska regeringen vill förbjuda sociala medier för barn

Publicerad oktober 9, 2025
– av Redaktionen
Barn under 15 förbjuds från sociala medier, med föräldratillstånd från 13 år.

Den danska regeringen går i samma riktning som grannlandet Norge och vill se ett förbud mot sociala medier för barn. Förslaget innebär att alla barn under 15 år inte får skaffa konton på sociala medier.

Under veckans öppningstal vid Folketinget, som markerar höstens inledande arbete för den danska regeringen, deklarerade statsminister Mette Frederiksen att man nu har planer på att införa en nationell åldersgräns för sociala medier.

Mobiltelefonen och sociala medier stjäl våra barns barndom, säger Frederiksen enligt danska statskanalen DR.

Förslaget skulle innebära att alla barn under 15 år förbjuds från att skapa konton på sociala medier. Föräldrar ska dock kunna ge sina barn tillstånd från den dag de fyller 13 år.

Annons:

Andra länder har också gått i liknande riktning. Grannlandet Norge har också lagt fram ett liknande förslag på en nationell åldersgräns på 15 år. I Australien har man klubbat igenom en lag som innebär att unga under 16 år inte får skapa konton på sociala medier.

”Släppt lös ett monster”

Statsministern pekar mot att skärmarna skapar både beroende och dåligt mående bland unga, och att man vill skydda barn från den digitala verkligheten som ofta innehåller saker unga inte borde se. Enligt Frederiksen har föräldrar ”sagt ja till mobiltelefoner i våra barns liv i bästa välmening, så att de kunde ringa hem och kommunicera med sina familjemedlemmar”.

Men vi har släppt lös ett monster, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nigerianer flockas till skattefinansierad finsk kockutbildning

Publicerad oktober 8, 2025
– av Jan Sundstedt
Majoriteten av de studerande på Vamias internationella kocklinje kommer från Asien och Afrika.

Yrkesskolan Vamia i Vasa får årligen tusentals ansökningar från Afrika och Asien till sin avgiftsfria kockutbildning.

Av årets 4 059 ansökningar kom närmare hälften från Nigeria och nu vill regeringen att utbildningen ska bli avgiftsbelagd för utomeuropeiska studenter.

Ebuka Mbanugo, 33, från Nigeria har redan en examen i redovisning från hemlandet. Men den examen har han inte haft någon större nytta av i hemstaden Lagos, berättar han. Istället valde han att flytta till Finland för att studera på Vamias internationella kocklinje.

Utbildningen är kostnadsfri – det vill säga finansierad av finska skattebetalare.

Annons:

— Ärligt talat så skulle jag inte ha råd att betala en avgift för mina studier, säger han till Yle.

Han använde sina besparingar för att resa till Finland och har fått ekonomisk hjälp från sin familj för att bygga upp en tillvaro här.

Majoritet från Afrika och Asien

I övningsköket på Vamia kommer majoriteten av de studerande från Asien och Afrika. Av årets drygt 4 000 ansökningar kom 1 962 från Nigeria och sammanlagt har antalet ansökningar från utanför EU ökat kraftigt de senaste åren.

Ifjol studerade över 12 200 personer från länder utanför Europa på finska yrkesskolor och 4 700 på gymnasier.

Rektor Åsa Stenbacka säger att hon inte vet exakt varför skolan får så många ansökningar från utanför Europa, men hon förmodar att den kostnadsfria utbildningen spelar en avgörande roll. Det tar tre personer en hel vecka att gå igenom alla ansökningar.

7 000 euro per student

Varje utexaminerad restaurangkock ger Vamia cirka 7 000 euro via det skattefinansierade statsandelssystemet. Regeringens förslag innebär att studerande från utanför Europa själva ska betala denna summa för att bekosta sin utbildning.

— Det kommer att påverka mängden sökande markant, säger Stenbacka, som hävdar att både skolan och företag som behöver arbetskraft kommer att drabbas.

Hon påpekar att många studerande redan jobbar vid sidan av studierna för att klara sig ekonomiskt.

— Om de dessutom ska betala en avgift på 7 000 euro så kommer det att bli ohållbart för dem, fortsätter hon.

Cirka 75 procent av de utexaminerade får jobb i restaurangbranschen i Finland. Vissa flyttar till huvudstadsregionen, Lappland eller Åland. Samtidigt har arbetslösheten ökat i Finland de senaste åren, och restaurangbranschen är ökänd för sina låga löner och höga personalomsättning.

”Ekonomin är ansträngd”

Undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) förklarar att en avgift för utländska studerande är ett sätt att spara pengar för staten.

— I början av regeringsperioden gjorde regeringen en bedömning att det kan vara lämpligt med en avgift, eftersom ekonomin är ansträngd, konstaterar han.

Han lyfter också fram problematiken med att gymnasier och yrkesskolor lockar utländska studerande, ofta minderåriga som lever utan vårdnadshavare i Finland.

Läroavtalsutbildning, där man studerar i kombination med arbete, kommer att förbli avgiftsfri även framöver.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.