Annons:

Nordiska medborgare upplever mer stress

Uppdaterad maj 18, 2024, Publicerad maj 18, 2024 โ€“ av Sofie Persson
Datorer
Det noteras en stรถrre รถkning av stress bland kvinnor jรคmfรถrt med mรคn.

Rรคttegรฅngen nรคrmar sig – hjรคlp Nya Dagbladet i mรฅl i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rรคtten till ett bankkonto รคr grundlรคggande โ€“ stรถd vรฅr stรคmningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedrรคknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

88 procent av den nordiska befolkningen upplever negativ stress i sin vardag, enligt en ny undersökning från försäkringsbolaget If. Samtidigt slår Sverige rekord i antalet sjukskrivna på grund av stressrelaterade åkommor.

Över hälften, 52 procent, av de som upplever negativ stress i vardagen uppger att de haft det i över sex månader, enligt If:s nordiska hälsorapport. Det är en ökning med 30 procent sedan 2023. Ökningen är som störst i Danmark där det ökat med 58 procent och Sverige där det ökat med 42 procent. Vidare upplever 51 procent att deras arbetsförmåga påverkas negativt av stress.

Samtidigt har antalet sjukskrivna i Sverige på grund av stress ökat nästan sjufaldigt det senaste decenniet och sjukskrivningarna ligger idag på en rekordnivå i landet.

De här siffrorna är alarmerande och måste tas på allvar. Det krävs ett förebyggande arbete utifrån ett helhetsperspektiv där arbetsgivarna tar sitt ansvar för att stoppa utvecklingen mot en kroniskt stressad befolkning, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på If, i ett pressmeddelande.

Annons:

De flesta har sömnproblem

Två av tre säger också att de har svårt att sova och 65 procent upplever även en dålig sömnkvalitet. I Finland ligger den siffran på 69 procent. Samtidigt tillkommer även symptom som ångest, irritation, koncentrationsproblem och minnesförlust vid stress.

Den vanligaste stressfaktorn är privata problem, men exempelvis i Norge upplevs främst balansen mellan privatliv och arbete som ett stort problem. I Finland oroar man sig främst över ekonomin. Främst ser man en ökning av stress bland kvinnor jämfört med män.

Rapporten är baserad på svar från 4 013 personer i Sverige, Norge, Danmark och Finland mellan den 24 januari och den 5 februari 2024.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Annons:

Norsk borgmรคstare slรฅr larm om flyktingpolitiken

Migrationskrisen i Europa

Publicerad november 20, 2025 โ€“ av Redaktionen

Fyra av fem kronor i socialbidrag går till flyktingar i norska Sarpsborg. Nu kritiserar kommunens borgmästaren Norges integrationspolitik och kallar den misslyckad, med hänvisning till en ny kommunal rapport.

I den norska staden Sarpsborg, med cirka 60 000 invånare, har en ny kommunal rapport avslöjat siffror som väcker debatt. Hela 79,1 procent av det ekonomiska socialbidraget som betalades ut under 2024 gick till flyktingar.

Borgmästare Magnus Arnesen från Høyre tar nu stark ställning mot den norska statens integrationspolitik.

Kommunchefen presenterar siffror som jag anser visar att integrationspolitiken i Norge inte fungerar. Den är bristfällig, säger borgmästaren till norska statskanalen NRK.

Annons:

Rapporten visar också att hälften av invandrarna i kommunen har flyktingbakgrund, jämfört med en tredjedel på nationell nivå. Under de senaste 15 åren har antalet invandrare i Sarpsborg ökat med 132 procent, från 6115 till 15140 personer.

Enligt Arnesen beror problemen delvis på hur det norska systemet för flyktingmottagande är utformat. Flyktingar som beviljas uppehållstillstånd bosätts initialt i en kommun, men är fria att flytta efter fem år utan att förlora sin introduktionsersättning.

Många väljer då att flytta till större städer som Sarpsborg, Fredrikstad eller Drammen – så kallad sekundär bosättning. Problemet är att de då kommer utan arbete och utan de statliga medel som kommunerna får för primär bosättning.

Håller inte med

I veckan mötte arbets- och integrationsminister Kjersti Stenseng från Arbeiderpartiet borgmästarna i Sarpsborg och Fredrikstad för att diskutera problemen.

Men hon håller inte med Arnesen om att integrationspolitiken har misslyckats.

Nej, det håller jag inte med om. Vi har många goda exempel på människor som kommer till detta land, lär sig språket och hittar arbete, säger Stenseng.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Oro fรถr barns trygghet pรฅ finska daghem

Vรคlfรคrdskollapsen

Publicerad november 19, 2025 โ€“ av Redaktionen

En stor del av anställda på finska svenskspråkiga daghem upplever att miljön är otrygg för barnen. Främst pekar man mot att det handlar om personalbrist.

Finska statskanalen Yle skickade i april 2025 ut en enkät till drygt tusen anställda inom småbarnspedagogiken i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. Totalt 324 personer besvarade enkäten.

Resultaten visar att sex av tio anställda upplever att miljön är fysiskt eller emotionellt otrygg för barnen.  Personalbrist pekas ut som det genomgående problemet. Närmare 200 personer beskriver i de öppna svaren situationer där för få vuxna ska ta hand om för många barn.

Personalen har bytts ut på ganska kort tid, i flera grupper. Det påverkar barnens trygghet och välmående mycket, säger Marika, som arbetar på ett daghem, till Yle.

Annons:

Särskilt kritiska är tidiga morgontimmar och sena eftermiddagar. Marika berättar att hon vid ett tillfälle haft ansvar för tretton barn under tre år helt ensam. Enligt lagen ska det finnas minst en behörig person per högst fyra barn under tre år. Men genom att räkna ett medeltal för hela dagen kan daghemmen uppfylla kravet statistiskt.

Endast en tredjedel av alla som svarat tror att de kommer att arbeta kvar på samma daghem om fem år.

Jenni Tirronen, chef för småbarnspedagogiken i Helsingfors, bekräftar att utmattning är ett stort problem.

Vi är naturligtvis väldigt oroliga för utmattningen. I vår egen personalenkät syns det att ungefär 60 procent av våra arbetstagare upplever att de inte återhämtar sig tillräckligt efter arbetsdagen, säger Tirronen.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Norska experter slรฅr larm om bantningsmedicin

Publicerad november 18, 2025 โ€“ av Redaktionen

Allt fler använder viktminskningsmediciner för att gå ner i vikt. Nu slår norska experter larm om att preparaten kan utlösa en ny form av ätstörning – en så kallad "bantningsstörning" där patienter fastnar i ett destruktivt beteende.

Användningen av diverse mediciner för viktminskning har ökat i många länder den senaste tiden, exempelvis används allt oftare Wegovy och typ 2-diabetesmedicinen Ozempic vid viktminskning. Dessa preparat har fått ett genomslag eftersom de innehåller semaglutid som ökar mättnadskänslan.

Danska experter har tidigare varnat för att denna typ av mediciner kan förvärra och även utlösa olika typer av ätstörningar, där man sett en större andel patienter som tar medicinen på ett destruktivt vis. Nu går även norska experter inom området in och konstaterar att det finns en helt ny patientgrupp - de som inte kan sluta ta bantningsmediciner.

Vi får ganska många personer som kommer till oss efter att ha tagit bantningsmedicin under en tid och som säger att de inte längre kan kontrollera det själva, men de vågar inte sluta ta bantningsmedicinen eftersom de då kommer att gå upp i vikt, säger psykologen Bente Sommerfeldt till norska statskanalen NRK.

Annons:

"Bantningsstörning"

Sommerfeldt är specialiserad på ätstörningar och menar att allt fler inom området talar om att den växande marknaden för läkemedel mot fetma har utlöst vad som kan komma att bli en ny diagnos.

Vi är på väg att få ännu en ätstörning, som vi kanske kan kalla bantningsstörning.

Även allmänläkare ser att det finns risker med användning av viktminskningsmedicin och menar att det idag inte finns någon bra metod för att faktiskt sluta med den när man väl börjat.

I dagsläget har vi ingen bra metod för att sluta med denna medicinering. Det viktigaste är därför att vi pratar tydligt med patienterna, säger Torgeir Hoff Skavøy, som är ordförande för Norska allmänläkarföreningen.

Cathrine M Lofthu, som är chef för det norska hälsodirektoratet, menar att man tar experternas varningar på stort allvar och att man måste inse att detta är ett socialt problem.

Vi har skapat ett samhälle där det är svårt att göra bra val, säger hon.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Fler finlรคndare anmรคler polisen

Publicerad november 17, 2025 โ€“ av Redaktionen

Allt fler finländare polisanmäler enskilda poliser. Över 1 100 anmälningar har redan gjorts i år – flera hundra fler än under hela förra året.

Siffrorna kommer från tidningsgruppen Uutissuomalainen. Det rör sig om anmälningar riktade mot enskilda poliser för misstänkta tjänstebrott, inte klagomål mot polismyndigheten som organisation.

Markus Laine, polisjurist vid Polisinrättningen i Sydvästra Finland, förklarar att majoriteten av anmälningarna bottnar i allmänt missnöje med polisens agerande.

Det kan till exempel vara att någon är missnöjd med att en förundersökning aldrig inleddes eller att den lades ner. Det är också vanligt att någon tycker att den har blivit felaktigt omhändertagen på stan, exempelvis när personen varit påverkad, säger Laine till finska statskanalen Yle.

Annons:

Även utdelade böter kan ibland resultera i att den bötfällde polisanmäler polisen.

Trots det höga antalet anmälningar är det endast omkring tio procent som leder vidare till åtalsprövning. Disciplinära åtgärder som avstängning eller uppsägning är ovanliga och handlar om några fall per år.

Enligt den finska Polisbarometern ligger förtroendet för polisen på 92 procent. Men vissa grupper avviker markant från genomsnittet. Offer för sexualbrott eller våld i nära relationer, personer utsatta för människohandel samt sexuella minoriteter uppvisar betydligt lägre förtroendesiffror.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.