MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 27 augusti 2025

onsdag 27 augusti 2025

 

Isländskt fängelse bygger ut

publicerad 3 oktober 2023
– av Sofie Persson
Fängelset Litla-Hraun i Eyrarbakki.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


På grund av upprepade konflikter bland fångarna på det isländska fängelset Litla-Hraun har man beslutat att uppföra en ny fängelsebyggnad. Förhoppningen man uttrycker är att dela upp fångarna bättre och hålla dem säkrare.

Lokalerna vid Litla-Hraun som finns idag uppfyller inte dagens krav där fångar uppges hamna i regelbundna konflikter på fängelsets ”torg”.

Under gårdagen meddelade man att det på grund av detta kommer att byggas en ny fängelsebyggnad öster om det befintliga fängelset, som ligger i staden Eyrarbakki.

Det finns män som kan hamna i svåra konflikter med varandra – vi måste garantera deras säkerhet och de andra fångarnas säkerhet. Ett sådant här torg, som ligger mitt i en institution där alla träffas, är en mycket oönskad plats, säger Halldór Valur Pálsson, direktör för fängelset, enligt den isländska statskanalen RUV.

Lösningen är att dela upp fångarna på ett bättre sätt, menar Valur Pálsson.

Byggnaderna bör lösa den här uppgiften åt oss; att dela upp gruppen. Och då behöver vi inte ägna extra tid varje dag bara för att garantera deras säkerhet, säger fängelsedirektören.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danska medier: Amerikanska agenter infiltrerar Grönland

Donald Trumps USA

publicerad Idag 12:22
– av Markus Andersson
Donald Trump har vid upprepade tillfällen slagit fast att Grönland ska bli amerikanskt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Minst tre amerikaner med band till president Donald Trump genomför påverkansoperationer på Grönland i syfte att undergräva relationen mellan Danmark och Grönland.

Männen kartlägger Trump-vänliga grönländare och samlar information som kan användas för att skada Danmarks anseende, uppger källor till danska medier.

Aktörer med direkta kopplingar till Vita huset bedriver systematiska försök att infiltrera det grönländska samhället. Målet är att skapa en pro-amerikansk frigörelserörelse och försvaga banden till Danmark, avslöjar flera anonyma källor med insyn i ärendet för danska skattefinansierade DR.

En av männen, som ofta synts offentligt tillsammans med president Trump och nyligen fått en roll med inflytande över USA:s säkerhetspolitik, landade tidigare i år i det snötäckta Nuuk med ett tydligt uppdrag. Han upprättade listor över både Trump-sympatisörer och motståndare bland grönländska medborgare, rapporteras det.

Samtidigt uppges han ha samlat in material om kontroversiella danska ärenden – som tvångsomhändertaganden av grönländska barn och den så kallade spiralaffären där danska läkare utan samtycke satte in preventivmedel i grönländska kvinnor.

— Det vi ser är användningen av mjuk makt, påverkan och försök att skapa intern splittring, säger en uppgiftslämnare till kanalen.

Dansk säkerhetstjänst bekräftar påverkanskampanjer

Både danska myndigheter och landets regering övervakar nu noggrant amerikanernas rörelser på jätteön. Två av männen, båda med bakgrund i Trump-administrationen, har de senaste åren regelbundet rest mellan USA och Grönland för att bygga upp nätverk bland politiker och affärsmän.

— Vi är alla oroliga för det här. Självklart är vi det, bekräftar en regeringskälla.

Danska säkerhetstjänsten PET bekräftar också att Grönland utsätts för påverkanskampanjer och att man är i ”löpande och tät dialog med de grönländska myndigheterna om utvecklingen i hotbilden”.

Enligt PET:s bedömning syftar kampanjerna till att ”skapa splittring i förhållandet mellan Grönland och Danmark” genom att exploatera verkliga eller fabricerade konflikter.

Amerikansk strategi i tre faser

Källor inom regeringen beskriver Trump-administrationens Grönlandsstrategi som uppdelad i tre distinkta faser sedan presidenten i december 2024 förklarade att amerikanskt ”ägande och kontroll över Grönland är en absolut nödvändighet”.

Först kom charmoffensiven, symboliserad av Donald Trump Jr:s uppmärksammade Nuuk-besök i januari. Därefter följde pressen mot Danmark, när vicepresident J.D. Vance i mars besökte den amerikanska Pituffik-basen och anklagade Danmark för att svika grönländarna. Nu befinner sig strategin enligt källorna i sin tredje fas: infiltration av det grönländska samhället.

En källa varnar för att sommarens lugnare aktivitet kan vara vilseledande:

— Kanske är det vi just nu upplever lugnet före stormen. Och kanske är de färre aktiviteterna på Grönland ett uttryck för att professionella institutioner har börjat operera, vilket de kommer vara bättre på att dölja, spekulerar han.

Oron förstärktes efter Wall Street Journals rapportering i maj om att amerikanska underrättelsetjänster fått order om att intensifiera spionaget på Grönland, med fokus på självständighetsrörelsen och kartläggning av Trump-sympatisörer.

Känsligt för Danmark

De amerikanska aktiviteterna placerar också danska makthavare i en delikat position. Medan man vill uppmärksamma grönländarna på påverkansförsöken och förhindra dessa, är man samtidigt av politiska skäl måna om att inte uppfattas som inblandande i Grönlands interna angelägenheter.

— Grönländarna får gärna arbeta för självständighet, och USA får gärna investera och arbeta för starkare band till Grönland, förklarar en källa, men betonar samtidigt att det finns gränser som inte får överskridas

— Det är ingen som får spionera – inte heller amerikanerna.

Vita huset har inte velat kommentera anklagelserna från danska medier, och USA:s ambassad i Köpenhamn hänvisar till att ”den amerikanska regeringen kontrollerar eller styr inte privata medborgares handlingar” samt att man ”respekterar det grönländska folkets rätt att själva bestämma sin egen framtid”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Snart måste alla finska hästar ha en kompis

publicerad Igår 13:01
– av Redaktionen
Hästar behöver mule mot mule-kontakt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Finska hästar måste snart ha större boxar och dessutom en kompis på plats i stallet, enligt en ny förordning. Kompisen kan vara en annan häst, mula eller åsna.

I Finland har man beslutat om att främja hästarnas välbefinnande med en ny förordning. Hästar ska exempelvis ha bättre möjligheter att röra sig på större ytor samt ha en daglig utevistelse. I nybyggda stall ska hagen vara minst 300 kvadratmeter.

Även boxarna ska utvidgas för hästar med en mankhöjd på över 170 centimeter och stallen måste ha naturligt ljus. Vatten ska alltid finnas tillgängligt och under vintern ska det bytas ut var sjätte timme. Hästen får inte heller vara utan hö i mer än sex timmar.

Nu tillkommer även krav på att hästen måste ha en kompis på plats som den kan både se, höra samt känna dagligen. Hästar är flockdjur och ensamhet kan påverka deras hälsa negativt.

Särskilt det faktum att det nu tydligt föreskrivs att hästdjur inte får hållas ensamma är enligt min mening en av de viktigaste reformerna för att förbättra hästdjurens välbefinnande”, skriver Terhi Simonen-Jokinen, specialsakkunnig på Jord- och skogsbruksministeriet, i ett mejl till finska statskanalen Yle.

Mule-kontakt

Hästens kompis ska vara antingen en annan häst, åsna eller mula. Däremot måste åsnor ha en annan åsna som sällskap i stallet. En detalj som ingår i förordningen är just att hästarna dagligen ska kunna ha en mule mot mule-interaktion, det är något som exempelvis hästägaren Anna Tujulin, som själv äger 22 hästar, tycker är extra viktigt.

Det finns forskning som visar att det till och med är viktigare än att de ser varandra. Jag har också sett hingstar som under perioder inte fått den där beröringen och de kan ganska snabbt utveckla till och med aggressivt beteende, säger hon.

I förordningen står också att föl inte får avvänjas före sex månaders ålder, samt att unga hästar under två år ska få vistas i flock.

Förändringarna börjar gälla vid årsskiftet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge skickar luftvärn för miljarder till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 24 augusti 2025
– av Markus Andersson
Norges statsminister Jonas Gahr Støre och det amerikanska luftvärnssystemet Patriot.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Norges och Tysklands makthavare går samman om att finansiera två amerikanska Patriot-system till Ukraina. Prislappen för landets medborgare landar på sju miljarder norska kronor.

Beskedet kommer drygt en månad efter att Norges statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) mötte Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i Berlin.

— Tillsammans med Tyskland ser vi nu till att Ukraina får kraftfulla luftvärnssystem. Tyskland och Norge samarbetar mycket nära för att stödja Ukraina i kampen för att försvara landet och skydda civilbefolkningen mot ryska luftangrepp, uppger Støre i ett pressmeddelande.

Paketet omfattar två Patriot-system inklusive missiler. Norge bidrar dessutom till inköp av luftvärnsradar från tyska tillverkaren Hensoldt samt luftvärnssystem från norska Kongsberg.

Det amerikansktillverkade Patriot-systemet har varit något som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid upprepade tillfällen efterfrågat och USA:s president Donald Trump har uttryckt att han är villig att förse Ukraina med systemen under förutsättning att Europa står för notan.

— Detta är en stor investering i effektivt luftvärn. Stödet kommer att ge Ukraina viktiga verktyg för att skydda ukrainska liv och bidra till ett starkare försvar, säger Norges försvarsminister Tore O. Sandvik (Ap).

”Förödande kraft”

Enligt den norska regeringen är Patriot ”ett mycket effektivt luftvärnssystem som kan bekämpa flera hot, särskilt taktiska ballistiska missiler”.

— Dessa missiler har stor förstörande kraft och kan inte stoppas av vanligt luftvärn. Patriot har långräckviddig radar, missiler med mycket hög hastighet och lång räckvidd. Dessa egenskaper sammantaget gör att Patriot kan bekämpa ballistiska missiler, framgår det av regeringens uttalande.

— Med utgångspunkt i vårt utmärkta samarbete med Norge är vi mycket tacksamma för att vi samarbetar om denna stödåtgärd, och att vi därmed tillsammans kommer att stärka Ukrainas luftförsvarsförmåga betydligt, kommenterar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Hundratals miljarder från Väst

Kritiker har påpekat att Västländerna hittills levererat vapenpaket till Ukraina för hundratals miljarder kronor – pengar som kommer från europeiska skattebetalare samtidigt som många länder genomför nedskärningar i välfärden och inhemska satsningar uteblir.

Nyligen föreslog Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att landet skulle köpa amerikanska vapen för omkring 100 miljarder dollar – finansierat av Europa – i utbyte mot amerikanska säkerhetsgarantier efter ett eventuellt fredsavtal med Ryssland.

Det totala stödet från EU och USA till Ukraina sedan februari 2022 är svårt att fastställa exakt – olika källor och beräkningsmetoder ger olika siffror. Vid årsskiftet uppskattade bedömare summan till mellan 290 och 400 miljarder dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland: Ska barn tvingas ta hand om sina åldrande föräldrar?

Välfärdskollapsen

publicerad 20 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Kritiker konstaterar att många äldre inte har någon familj eller nära anhöriga som kan hjälpa dem.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En explosiv debatt har blossat upp om framtidens äldreomsorg i Finland där pensionsbolagschefen Risto Murto menar att samhället snart inte längre kommer ha råd att ta hand om äldre medborgare – och att ansvaret därför måste flyttas över till familjerna.

Flera politiker förkastar dock förslaget och menar att det är välfärdsstatens uppgift att ta hand om sin åldrande befolkning på ett värdigt sätt.

När antalet äldre finländare väntas öka från 600 000 till 900 000 personer på bara femton år, står landet inför en demografisk bomb. Nu har Risto Murto, vd för arbetspensionsbolaget Varma, vållat stor uppståndelse genom att deklarera att Finland inte kommer att ha råd med dagens offentliga äldreomsorg i framtiden.

Hans lösning? Att vuxna barn istället tar över ansvaret för sina åldrande föräldrar.

Utspelet har fått flera finska politiker att protestera och riksdagsledamöter i Social- och hälsovårdsutskottet vänder sig tydligt emot förslaget, rapporterar Svenska Yle.

— Vi borde inte gå i den riktningen, säger Henrik Wickström från Svenska folkpartiet bestämt.

— Vi måste hitta andra lösningar, menar Maaret Castrén från Samlingspartiet.

Antalet äldre ökar snabbt

Den demografiska utvecklingen som oroar Risto Murto är brutal i sin enkelhet: Det föds allt färre barn samtidigt som antalet äldre ökar snabbt. Från dagens drygt 600 000 personer över 75 år, beräknas siffran stiga till cirka 900 000 om femton år.

Men för riksdagsledamot Henrik Wickström är äldreomsorgen icke-förhandlingsbar.

— Den stora utmaningen är bristen på äldreboenden. Vi har inte lyckats utveckla tjänsterna i takt med att befolkningen åldras, säger Wickström och pekar på att äldreomsorgen är ett grundläggande ansvar för välfärdssamhället.

Maaret Castrén är ännu skarpare i sin kritik:

— Framtidens äldreomsorg kan inte hänga på det att familjen tar hand om sina äldre. Det kan inte vara något som vi jobbar för.

”Alla äldre har inte barn”

Centerns Hanna-Leena Mattila erkänner att utspelet är förståeligt med tanke på statens ansträngda finanser, men pekar på fundamentala problem med förslaget.

— Alla äldre har inte barn, så hur ska man kunna garantera att alla behandlas lika om ansvaret läggs på familjen? frågar hon retoriskt.

Forskardoktor Sarah Åkerman vid Åbo Akademi varnar för konsekvenserna av att romantisera bilden av anhörigvård.

— Det är ofta krävande och innebär mycket mer än att umgås över en kopp kaffe, säger Åkerman.

Hon påpekar också att anhöriga redan drar ett tungt lass i Finland, trots en generös äldreomsorg.

— Anhöriga gör redan mycket, och det är inte självklart att vuxna barn kan ta på sig ännu mer ansvar.

Kritikerna pekar på flera allvarliga konsekvenser om anhörigansvaret skulle öka. Många finländare lever ensamma och saknar barn. De som har barn i arbetsför ålder skulle tvingas gå ner i arbetstid, vilket hotar sysselsättningsgraden.

Risken för ökad ojämlikhet uppges också vara stor. Vissa har råd att köpa privat hjälp, medan andra tvingas offra karriären.

— När min mamma blev sjuk i våras kunde min pensionerade syster hjälpa till mest. Vi andra i familjen arbetar fortfarande och kunde inte hjälpa lika mycket, berättar Maaret Castrén.

Sarah Åkerman understryker problematiken ytterligare:

— Att vara barn till någon gör dig inte automatiskt till en vårdare.

Särskilt svårt blir det när det handlar om demenssjukdomar eller annan komplicerad vård som kräver utbildning och professionell kompetens som barnen i regel saknar.

”Hjärtskärande när äldre känner sig som en börda”

Trots motståndet erkänner politikerna att något måste göras. Om statens ekonomi fortsätter försämras, kan modellen där familjen tar större ansvar bli verklighet, enligt Risto Murto.

Men alternativa lösningar finns. Maaret Castrén lyfter fram gemenskapsboende och hemsjukvård som kostnadseffektiva modeller. Henrik Wickström sätter sitt hopp till digital teknologi och förebyggande insatser. Hanna-Leena Mattila föreslår en form av ”äldreomsorgsledighet”, liknande föräldraledighet, för den som behöver ta hand om en åldrande förälder.

Men för Mattila handlar frågan om mer än ekonomi. Hon berättar om sina möten med äldre människor som är oroliga för att samhället ser dem som en börda.

— Det är hjärtskärande när äldre känner sig som en börda för samhället. Vi som beslutsfattare inom social- och hälsovården har mycket att arbeta med för att äldreomsorgen ska vara hållbar och alla kan åldras tryggt i framtiden. Den enda lösningen kan inte vara att lägga mer ansvar på de vuxna barnen, säger Hanna-Leena Mattila.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.