I Norge skulle homosexuella män få börja ge blod på samma villkor som övriga i år, men nu meddelar hälsomyndigheter att man behöver undersöka frågan ytterligare.

Samtidigt är överläkare vid landets blodbanker kritiska till att att lätta på kraven och menar att ”beslutet fattades på politisk grund” samt ”strider mot blodbankernas väletablerade försiktighetsprincip”.

Under 2017 fick män som har sexuellt umgänge med män för första gången donera blod i Norge, dock under strikta villkor som innebar att man inte fick ha sex på minst ett år. Förra sommaren meddelade däremot hälsomyndigheterna att man beslutat införa liknande villkor för homosexuella män som sedan tidigare gäller för övriga grupper.

Idag gäller karantän i sex månader för alla som haft en ny sexpartner, något man beslutade även skulle gälla för homosexuella män och där norska hälsovårdsmyndigheten bedömde att risken inte var högre för homosexuella som lever i en monogram relation än för övriga. Tanken var att de nya reglerna kring bloddonationer skulle börja gälla vid årsskiftet, men nu meddelar norska hälsodirektoratet och ministeriet för hälsa och omsorg att man kommer att skjuta upp förändringen på obestämd tid.

– Vi trodde kanske att arbetet skulle bli lättare än vad det visade sig vara, säger hälsodirektören Bjørn Guldvog till norska statskanalen NRK. Vi borde ha förankrat detta bättre med de specialiserade miljöerna.

”Politiskt beslut”

Lise Sofie Nissen-Meyer, överläkare vid blodbanken i Oslo, har tillsammans med tre kollegor fått i uppdrag av transfusionstjänstens kvalitetsråd att göra en professionell bedömning av möjligheten att tillåta homosexuella att donera blod. De rekommenderar att man väntar med att införa de nya reglerna tills man sett hur data från andra länder ser ut. Samtidigt uttrycker Nissen-Meyer att ansvariga inte lyssnade på deras synpunkter innan beslut fattades förra sommaren.

”Beslutet fattades på politisk grund”, skriver hon i ett mejl till statskanalen.

Nissen-Meyer förklarar att de som väljs ut för att ge blod i Norge väljs eftersom de är särskilt friska och även har låg risk för infektion i blodet. Patienter bör inte utsättas för onödig risk att det skapas en ny grupp potentiella blodgivare.

”Detta strider mot blodbankernas väletablerade försiktighetsprincip”, menar hon.

Behöver minimera riskerna

Även Einar Kristoffersen vid Haukeland sjukhus i Bergen pekar på att grunden handlar om att minimera riskerna för de som ska ta emot blod.

– Vårt mål är inte att utesluta grupper. Vårt mål är att minimera risken för dem som skall ta emot blod och göra det så säkert som möjligt för blodgivarna, säger han och menar att man behöver få de rätta verktygen så att man kan säkerställa säkerheten hos patienten.

Organisationen FRI, en medlemsorganisation för homosexuella, lesbiska, bisexuella och transpersoner i Norge, förstår problematiken men menar dock att homosexuella män är en grupp som länge väntat med att få donera blod.

– Vi skulle ha velat att processen hade kommit längre, säger Hilde Arntsen, chef för organisationen.

I Sverige vill man också ändra reglerna kring blodgivning för homosexuella män, något som regeringen ska redovisa kring i höst.