Annons:

Norge pausar blodgivningsreform för homosexuella män

Uppdaterad februari 20, 2024, Publicerad februari 19, 2024 – av Sofie Persson
Blodbankernas föreståndare menar att den som tar emot blod inte får utsättas för onödiga risker.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

198 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I Norge skulle homosexuella män få börja ge blod på samma villkor som övriga i år, men nu meddelar hälsomyndigheter att man behöver undersöka frågan ytterligare.

Samtidigt är överläkare vid landets blodbanker kritiska till att att lätta på kraven och menar att "beslutet fattades på politisk grund" samt "strider mot blodbankernas väletablerade försiktighetsprincip".

Under 2017 fick män som har sexuellt umgänge med män för första gången donera blod i Norge, dock under strikta villkor som innebar att man inte fick ha sex på minst ett år. Förra sommaren meddelade däremot hälsomyndigheterna att man beslutat införa liknande villkor för homosexuella män som sedan tidigare gäller för övriga grupper.

Idag gäller karantän i sex månader för alla som haft en ny sexpartner, något man beslutade även skulle gälla för homosexuella män och där norska hälsovårdsmyndigheten bedömde att risken inte var högre för homosexuella som lever i en monogram relation än för övriga. Tanken var att de nya reglerna kring bloddonationer skulle börja gälla vid årsskiftet, men nu meddelar norska hälsodirektoratet och ministeriet för hälsa och omsorg att man kommer att skjuta upp förändringen på obestämd tid.

Vi trodde kanske att arbetet skulle bli lättare än vad det visade sig vara, säger hälsodirektören Bjørn Guldvog till norska statskanalen NRK. Vi borde ha förankrat detta bättre med de specialiserade miljöerna.

"Politiskt beslut"

Lise Sofie Nissen-Meyer, överläkare vid blodbanken i Oslo, har tillsammans med tre kollegor fått i uppdrag av transfusionstjänstens kvalitetsråd att göra en professionell bedömning av möjligheten att tillåta homosexuella att donera blod. De rekommenderar att man väntar med att införa de nya reglerna tills man sett hur data från andra länder ser ut. Samtidigt uttrycker Nissen-Meyer att ansvariga inte lyssnade på deras synpunkter innan beslut fattades förra sommaren.

"Beslutet fattades på politisk grund", skriver hon i ett mejl till statskanalen.

Nissen-Meyer förklarar att de som väljs ut för att ge blod i Norge väljs eftersom de är särskilt friska och även har låg risk för infektion i blodet. Patienter bör inte utsättas för onödig risk att det skapas en ny grupp potentiella blodgivare.

"Detta strider mot blodbankernas väletablerade försiktighetsprincip", menar hon.

Behöver minimera riskerna

Även Einar Kristoffersen vid Haukeland sjukhus i Bergen pekar på att grunden handlar om att minimera riskerna för de som ska ta emot blod.

Vårt mål är inte att utesluta grupper. Vårt mål är att minimera risken för dem som skall ta emot blod och göra det så säkert som möjligt för blodgivarna, säger han och menar att man behöver få de rätta verktygen så att man kan säkerställa säkerheten hos patienten.

Organisationen FRI, en medlemsorganisation för homosexuella, lesbiska, bisexuella och transpersoner i Norge, förstår problematiken men menar dock att homosexuella män är en grupp som länge väntat med att få donera blod.

Vi skulle ha velat att processen hade kommit längre, säger Hilde Arntsen, chef för organisationen.

I Sverige vill man också ändra reglerna kring blodgivning för homosexuella män, något som regeringen ska redovisa kring i höst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

I dag ser Utsjoki solen för sista gången på två månader

Publicerad Igår 11:17 – av Redaktionen

I dag går solen upp för sista gången på länge i Finlands nordligaste kommun. Därefter väntar en polarnatt som sträcker sig fram till mitten av januari.

Klockan 11.35 på tisdagen stiger solen över horisonten i Utsjoki för sista gången i år. Bara 46 minuter senare, klockan 12.21, går den ned igen – och stannar borta i 52 dygn.

Då börjar polarnatten, den period då jordens lutning gör att solen inte når upp över horisonten. Fenomenet inträffar i de nordligaste delarna av jorden och varar olika länge beroende på hur nära Nordpolen man befinner sig.

I Utsjoki, som ligger längst norrut i Finland, blir det helt mörkt fram till den 16 januari. Först då stiger solen åter över horisonten, rapporterar finska statskanalen Yle.

Kortare polarnatt längre söderut

Längre söderut i Lappland, närmare polcirkeln, är polarnatten betydligt kortare. I Sodankylä börjar den ett par dagar före jul och pågår endast i fyra dygn.

Söder om Lappland inträffar ingen polarnatt överhuvudtaget, men även där märks jordens lutning tydligt. Dagsljuset fortsätter att minska fram till den 21 december, då vintermörkret är som djupast. Därefter börjar dagarna sakta bli längre igen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny sjöväg mellan Sverige och Finland kan bli möjlig

Publicerad november 24, 2025 – av Redaktionen

En ny sjörutt kan bli möjlig mellan Sverige och Finland. Passagerarfärjan skulle i så fall gå mellan Gävle och Raumo.

I nuläget planerar man att förlänga Europaväg 16, eller E16, som idag sträcker sig från Nordirland, via Skottland och Norge, och slutar i Gävle. Planen är att den ska gå hela vägen till Kotka i Finland, något som finska presidenten Alexander Stubb godkände i oktober. För att dessa planer ska gå i lås kommer FN:s generalsekreterare António Guterres att informera alla länderna som omfattas av avtalet om ändringarna.

Planerna för E16 har dock skapat diskussioner kring huruvida man skulle kunna skapa en ny rutt för passagerarfärjor mellan den svenska staden Gävle och finska Raumo.

Det här är ett framtidsprojekt. Man måste blicka fram över fem år, säger Raumos stadsdirektör, Esko Poikela till finska statskanalen Yle.

I Gävle bor cirka 70 000 personer och i Raumo 39 000. I nuläget har det inte förts några förhandlingar kring en sådan rutt. Om den skulle bli av skulle det också handla mycket om ekonomiska aspekter, exempelvis om exporten skulle vara lönsam eller inte.

Hur samarbetet med Sverige fungerar och på vilket sätt rutter vidare från Sverige kan säkras avgör saken, säger Poikela.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk borgmästare slår larm om flyktingpolitiken

Migrationskrisen i Europa

Publicerad november 20, 2025 – av Redaktionen

Fyra av fem kronor i socialbidrag går till flyktingar i norska Sarpsborg. Nu kritiserar kommunens borgmästaren Norges integrationspolitik och kallar den misslyckad, med hänvisning till en ny kommunal rapport.

I den norska staden Sarpsborg, med cirka 60 000 invånare, har en ny kommunal rapport avslöjat siffror som väcker debatt. Hela 79,1 procent av det ekonomiska socialbidraget som betalades ut under 2024 gick till flyktingar.

Borgmästare Magnus Arnesen från Høyre tar nu stark ställning mot den norska statens integrationspolitik.

Kommunchefen presenterar siffror som jag anser visar att integrationspolitiken i Norge inte fungerar. Den är bristfällig, säger borgmästaren till norska statskanalen NRK.

Rapporten visar också att hälften av invandrarna i kommunen har flyktingbakgrund, jämfört med en tredjedel på nationell nivå. Under de senaste 15 åren har antalet invandrare i Sarpsborg ökat med 132 procent, från 6115 till 15140 personer.

Enligt Arnesen beror problemen delvis på hur det norska systemet för flyktingmottagande är utformat. Flyktingar som beviljas uppehållstillstånd bosätts initialt i en kommun, men är fria att flytta efter fem år utan att förlora sin introduktionsersättning.

Många väljer då att flytta till större städer som Sarpsborg, Fredrikstad eller Drammen – så kallad sekundär bosättning. Problemet är att de då kommer utan arbete och utan de statliga medel som kommunerna får för primär bosättning.

Håller inte med

I veckan mötte arbets- och integrationsminister Kjersti Stenseng från Arbeiderpartiet borgmästarna i Sarpsborg och Fredrikstad för att diskutera problemen.

Men hon håller inte med Arnesen om att integrationspolitiken har misslyckats.

Nej, det håller jag inte med om. Vi har många goda exempel på människor som kommer till detta land, lär sig språket och hittar arbete, säger Stenseng.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Oro för barns trygghet på finska daghem

Välfärdskollapsen

Publicerad november 19, 2025 – av Redaktionen

En stor del av anställda på finska svenskspråkiga daghem upplever att miljön är otrygg för barnen. Främst pekar man mot att det handlar om personalbrist.

Finska statskanalen Yle skickade i april 2025 ut en enkät till drygt tusen anställda inom småbarnspedagogiken i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. Totalt 324 personer besvarade enkäten.

Resultaten visar att sex av tio anställda upplever att miljön är fysiskt eller emotionellt otrygg för barnen.  Personalbrist pekas ut som det genomgående problemet. Närmare 200 personer beskriver i de öppna svaren situationer där för få vuxna ska ta hand om för många barn.

Personalen har bytts ut på ganska kort tid, i flera grupper. Det påverkar barnens trygghet och välmående mycket, säger Marika, som arbetar på ett daghem, till Yle.

Särskilt kritiska är tidiga morgontimmar och sena eftermiddagar. Marika berättar att hon vid ett tillfälle haft ansvar för tretton barn under tre år helt ensam. Enligt lagen ska det finnas minst en behörig person per högst fyra barn under tre år. Men genom att räkna ett medeltal för hela dagen kan daghemmen uppfylla kravet statistiskt.

Endast en tredjedel av alla som svarat tror att de kommer att arbeta kvar på samma daghem om fem år.

Jenni Tirronen, chef för småbarnspedagogiken i Helsingfors, bekräftar att utmattning är ett stort problem.

Vi är naturligtvis väldigt oroliga för utmattningen. I vår egen personalenkät syns det att ungefär 60 procent av våra arbetstagare upplever att de inte återhämtar sig tillräckligt efter arbetsdagen, säger Tirronen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.