En stor del av blomfröerna i svenska fröpåsar kommer inte från Sverige, visar en granskning från Naturskyddsföreningen. Nästan samtliga fröpåsar innehöll också främmande arter.
Under hösten är det vanligt att så frön av ängsblommor inför våren och sommarens blomning. Syftet med att så ängsblommor är ofta att gynna den biologiska mångfalden samt de svenska pollinatörerna.
I granskningen har man kartlagt 77 fröpåsar med blandningar av blomfröer från 18 olika företag som säljs i Sverige. Resultatet visar att en stor del av fröpåsarna som marknadsförs som gynnsamma för biologiskt mångfald innehåller arter som inte är en naturlig del av den svenska floran, vilket i sin tur kan påverka negativt – speciellt för pollinerande insekter.
”Genom årtusenden har insekter utvecklat anpassningar till inhemska växter, där blomningstider och insekternas utvecklingsstadier är noggrant synkroniserade. Därför är det viktigt med så lokala fröer som möjligt”, skriver Naturskyddsföreningen.
Totalt innehöll 57 av fröblandningarna arter som riskerar att bli invasiva i Sverige. Vidare innehöll 80 procent av fröpåsarna minst en art av okänt ursprung.
Inför årets höstsådd rekommenderar Naturskyddsföreningen att man efterfrågar svenska frön i butikerna. Ännu bättre är att samla egna lokala fröer från det vilda, vilket hösten ofta är en utmärkt tid att göra. Ofta är frökapslar från blommor redo att plockas när de är mörka, torra och hårda.
