Annons:

Schimpansen Vanilla ser himlen för första gången

Uppdaterad juni 29, 2023, Publicerad juni 29, 2023 – av Sofie Persson
Vanilla har tillbringat hela sitt liv som försöksdjur i New York.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Efter att ha varit instängd som försöksdjur hela sitt liv fick schimpanshonan Vanilla äntligen komma ut och se himlen för första gången.

Schimpansen Vanilla har tillbringat sitt liv som försöksdjur vid Laboratory for Experimental Medicine and Surgery in Primates (LEMSIP) som ligger i New York i USA. Efter 29 år som försöksdjur i laboratoriet fick hon äntligen komma ut i friska luften.

Hos fristaden Save the Chimps kliver schimpanshonan något tvekande ut i solen för första gången. Hon uppmanas av alfahanen Dwight, som står med öppna armar och tar emot henne i en kram när hon hoppar ut i friheten. Sedan blickar hon upp mot himlen, en himmel hon ser för första gången.

I hennes ögon kan man ana en förundran över det hon ser när hon tittar upp och det finns en stark tydning som man skulle kunna beskriva som lycka, liknande en mänsklig reaktion. Schimpanser har omkring 98,8 procents DNA-likhet med människor, förklarar Dan Mathews, som är direktör för speciella projekt vid fristaden.

Annons:

Nu när Vanilla är ute går hon knappt tillbaka till vårdhemmet. Igår låg hon och solade på en av utomhusplattformarna, berättar Mathews för New York Post.

Vanilla föddes 1995 på LEMSIP och ska ha varit försöksdjur till bland annat HIV-tester. Laboratoriet har varit känt för att ha sysslat med omänsklig hantering av djuren, vilket orsakat lidande för dem. Den brittiska primatologen och schimpansexperten Jane Goodall har kallat platsen för ett "helveteshål".

Det var ett hemskt laboratorium och djurrättsaktivister protesterade mot det i årtionden, säger Mathews. Schimpanserna där tittade på TV och såg aldrig dagens ljus.

 

Tillsammans med sex andra schimpanser, inklusive Vanillas syster Shake, fick djuren komma till fristaden efter att laboratoriet till slut stängts ner. Nu får schimpanserna leva ett gott liv där de kan klättra, svinga sig i rep, äta god mat samt även måla. Det som däremot möjligen väger tyngst är friheten från buren i laboratoriet.

Vanilla har en lång framtid framför sig, hon kan leva här i ytterligare 30 eller 40 år, säger Mathews. Hon verkar upprymd över att ha sin egen värld, att äntligen ha det som är närmast en naturlig livsmiljö. Hon omfamnar det.

Fakta: Djurförsök

I Sverige är det vanligast att använda fiskar, möss och råttor i djurförsök. Däremot används också hundar, kaniner, grisar och även mindre apor. Inom EU är det förbjudet att använda människoapor, det vill säga bland annat schimpanser, i djurförsök.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lägre lön – mer liv i trädgården

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 27, 2025 – av Redaktionen
Forskare ser trädgårdar som ett potentiellt verktyg för att bevara biologisk mångfald i takt med att den globala mångfalden minskar.

Hushåll med lägre inkomst tenderar att ha mer biologisk mångfald i sina trädgårdar, enligt en studie från North Carolina State University. Personer med högre inkomst föredrar i stället kortklippta gräsmattor.

I studien, som publicerats i HortScience, har forskare undersökt attityder kring biologisk mångfald i USA. Där frågade man över 2 000 personer och tittade på huruvida de hade någon medfödd uppskattning till biologisk mångfald, något som kallas biofili.

Resultaten visade att långt ifrån alla människor hade en medfödd uppskattning till biologisk mångfald och det varierade kraftigt mellan individer. Däremot var det inte ovanligt att den kunde uppstå tidigt i livet.

Den biologiska mångfalden minskar globalt och klimatmålen nås ofta inte. Därför har forskare börjat se trädgårdar som ett verktyg för att bevara växt- och djurliv. Men för att lyckas måste man först förstå vilka som är villiga att låta sina trädgårdar växa vildare.

Annons:

En enskild persons trädgård kommer inte att göra mycket individuellt, men som kollektiv kan de utgöra en stor del av bevarandet av den biologiska mångfalden. Frågan blir då: hur får man dessa människor att förändra sina trädgårdar på det sättet? säger Vanessa Woods, doktorand vid NC University i ett pressmeddelande. För att göra det måste man först identifiera de människor som är mottagliga för dessa mer naturliga trädgårdar med större biologisk mångfald.

Inkomst spelar roll

Den viktigaste faktorn för biofili var inkomstnivån, konstaterar forskarna. Ju högre inkomst desto mindre benägna var människor till att ha mer biologisk mångfald i sin trädgård, och föredrog renklippta gräsmattor.

Ju lägre inkomstnivån var, desto mer positivt inställda var man till en mer vildvuxen trädgård. Hushåll med en inkomst under 25 000 dollar, eller 237 000 svenska kronor, om året visade störst intresse för biologisk mångfald. Dessutom var personer som levde mer miljövänligt också mer öppna för en trädgård som gynnar biologisk mångfald.

Melinda Knuth, ledande forskare och biträdande professor vid North Carolina State University, menar att det är viktigt att identifiera dem som attraheras av biologisk mångfald för att överbrygga klyftan mellan avsikt och bevarandeåtgärder.

Genom att få en bättre förståelse för vilka som kan vara mottagliga för biologisk mångfald i trädgården kan vi göra vårt utåtriktade arbete mer effektivt och fokusera våra insatser där de har störst effekt, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Leopardsälar sjunger vaggvisor

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 24, 2025 – av Redaktionen
Leopardsälhanar sjunger upp till 13 timmar per dag under parningssäsongen för att locka honor

Lockropen, eller sångerna, från leopardsälar påminner om mänskliga barnramsor och vaggvisor, visar nya analyser. Bland annat påminner sången om "Bä, bä vita lamm".

Leopardsälar lever i Antarktis där de mestadels tillbringar sin tid med att jaga pingviner eller tar det lugnt på den flytande havsisen. De kan bli närmare fyra meter långa och väga mellan 300 och 500 kilo. Hanarna har också en annan repetitiv sysselsättning – och det är att leta reda på en hona att para sig med. För att göra detta "sjunger" hanarna när de är under vattnet. Det gör de varje dag från slutet av oktober till början av januari.

Hanarna kan sjunga i upp till 13 timmar per dag. Även honor sjunger, men endast några få dagar på året då de är brunstiga.

De är otroligt engagerade. De är som Antarktiska oceanens sångfåglar. Om du släpper ner en hydrofon i vattnet någonstans i regionen under parningssäsongen, kommer du att höra dem sjunga, säger professor Tracey Rogers, från University of New South Wales (UNSW), i ett pressmeddelande.

Annons:

Nu har forskare analyserat inspelningar av sälhanarnas sånger för att bättre förstå deras struktur och mönster. Där upptäckte man att strukturen i leopardsälarnas sång påminner om ramsor eller vaggvisor.

"Bä, bä vita lamm"

Totalt studerades sånger från 26 olika hanar och man fann att ljuden var mycket lika i tonhöjd och längd, men att ordningen och mönstret i vilka ljuden avges varierade avsevärt mellan individer.

"Vi tror att detta är en medveten strategi. Leopardsälar är ensamma djur, men hanarna behöver sina läten för att höras över de vidsträckta isiga havsområdena för att locka till sig en partner", skriver forskarna i Science Direct.

Forskarna jämförde sången med flera olika stilar av mänsklig musik och upptäckte att den bestod av fem viktiga toner. Det som också stack ut var likheterna mellan förutsägbarheten hos barnramsor och leopardsälarnas läten. Barnramsor karaktäriseras av att de är enkla, repetitiva och lätta att komma ihåg, något som också sälarnas sång var.

Bland annat fann man likheter med de kända ramsorna "Blinka lilla stjärna", "Bä, bä vita lamm" och den klassiska "Rockabye baby". Sannolikt gör de enkla melodierna det möjligt för leopardsälhanen att fortsätta sjunga sin unika locksång under flera dagar, vilket är viktigt för att undvika förändringar i tonhöjd eller frekvens eftersom det skulle kunna skapa missförstånd hos andra leopardsälar.

Det är ordningen och mönstret som är viktigt. De har stiliserat det till en nästan tråkig grad, vilket vi tror är en medveten strategi, så att deras läten hörs långt över isen, säger professor Tracey Rogers.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nytt vargrevir har hittats i Uppland

Publicerad oktober 21, 2025 – av Redaktionen
Vid förra årets inventering identifierades fyra vargrevir i Uppland – Siggefora, Tinäset, Ingsjön och Florarna. Nu har ett nytt revir upptäckts i länet.

Ett nytt vargrevir har hittats i Uppland, visar inledningen av årets varginventeringen. DNA-analyser visar att minst tre valpar fötts i det nya reviret.

Varje år gör man en så kallad varginventering i Sverige, där man registrerar revir, familjegrupper och vargpar. Den pågår mellan 1 oktober och 31 mars. Förra årets inventering konstaterade att Sverige hade cirka 355 vargar, vilket var en minskning mot de 375 vargar som hittats året innan.

Vid förra årets inventering hittade man också totalt fyra vargrevir i Uppland – Siggefora, Tinäset, Ingsjön och Florarna. Om dessa är kvar i år återstår att se, men nu har man hittat ett helt nytt revir i länet.

Reviret hittades mellan västra Uppland och östra Västmanland, mellan länsväg 70 och 72, söder om Heby. Hur stor Lapphällarna, som man döpt reviret, är ännu inte klarlagt. Däremot kan man se att vargparet som vandrat dit fått valpar.

Annons:

Man hittade spillning som visar att det har fötts minst tre valpar, säger Anders Johannesson, vilthandläggare på länsstyrelsen, till skattefinansierade SVT.

Försvunna vargar

Under 2019 grundades Siggeforareviret av en hane som är avkomma till en finsk-rysk varg, som vandrat från Närke. Där mötte han en tik som vandrat från Värmland, och 2020 fick de en valpkull. Två år senare försvinner tiken spårlöst, hanen får då en ny kull med sin dotter - och kort därefter försvinner även han.

Vargparet hade tidigare kopplats till dödliga fårattacker i Uppsala. Siggeforareviret styrs idag av deras avkommor och är fortfarande det största i länet.

I Florarna, som ligger öster om Tierp, har en vargtik drivit reviret ensam till stor del sedan 2016. Flora, som vargtiken kallas, fick dock sällskap av en norsk varg 2023 men däremot har man ännu inte kunnat se att vargparet fått några valpar.

Han tycks ha satsat på fel tik när det gäller det, hon är gammal nu. Men det kanske är skönt för henne att ha någon som hjälper till att jaga mat på ålderns höst, säger Johannesson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogsmikrober i sandlådan – Åbo testar unikt koncept för barns hälsa

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 16, 2025 – av Redaktionen
Leklådan består av omkullfallna träd fyllda med sand och humus. Om testet lyckas kan konceptet spridas till fler lekplatser.

En ny typ av sandlåda har installerats i Kuppisparken i Åbo. Istället för vanlig sand innehåller den jord från skogsbotten fylld med mikroorganismer som enligt forskning stärker barns immunförsvar.

Åbo stad tar nu ett unikt steg för att motverka hälsoproblem hos barn som växer upp i stadsmiljö. I Kuppisparken har man byggt landets första sandlåda som blandar traditionell leksand med humus och mikrober från skogen.

Initiativet bygger på forskning från Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet och Tammerfors universitet som visar att exponering för skogsmikrober förbättrar regleringen av barns immunsystem.

Studien visade att barn som lekte i sand berikad med skogsjord uppvisade en förbättrad immunreglering. Upptäckten är särskilt viktig eftersom barn i städer i allt högre grad drabbas av immunrelaterade sjukdomar som allergier, astma, atopi och diabetes typ 1.

Annons:

Orsaken kopplas till att stadsbarn har begränsad kontakt med den mångfald av mikroorganismer som finns i naturen.

Uppföljning avgör framtiden

Den nya leklådan är konstruerad av lågor – naturligt omkullfallna träd – och fylld med en blandning av sand och humus från skogsbotten. Designen är medvetet enkel för att kunna replikeras om konceptet visar sig lyckat.

— Jag blev entusiastisk över Naturresursinstitutets forskning som visar att sand som blandas med jord som innehåller mikrober från skogen förbättrade barns motståndskraft. Jag tänkte att lådan vore lätt att testa vid en lekplats i staden. Utifrån användarerfarenheterna bedömer vi om en sådan leklåda kunde tas i bruk i större utsträckning, säger Anna-Kaisa Hatakka, ansvarig byggherre vid Åbo stad, i ett pressmeddelande.

Staden kommer nu att följa hur populär den nya leklådan blir bland barn och föräldrar. Om projektet lyckas kan det innebära en ny riktning för Åbos lekplatser, där man de senaste åren allt oftare valt gummimattor framför naturliga underlag som gräs och grus.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.