MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 23 september 2025

tisdag 23 september 2025

 

Förstudie klar: Visenter passar bra i Sverige

publicerad 19 mars 2024
– av Sofie Persson
Visenterna dog ut i Sverige på 1000-talet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förstudien om ett eventuellt återinförande av visenter i Sverige har nu slutförts. Där kommer man fram till att djuret rent biologiskt passar in bra i det svenska landskapet, men att det finns en del juridiska och sociologiska oklarheter som behöver fortsätta studeras.

I maj förra året påbörjade Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och stiftelsen Skogssällskapet en förstudie gällande att återintroducera visenter i Sverige. Djuren fanns tidigare främst i Mellansverige, men dog ut för omkring 10 000 år sedan. Idag finns arten, i återintegrerade bestånd, i Polen Ukraina, Litauen, Rumänien, Ryssland, Slovakien och Vitryssland.

I förstudien har man dels granskat visenternas påverkan på naturen i andra delar av världen, dels placerat ut arten vid Svanå norr om Västerås för att studera djuret i svensk miljö. Resultaten visar att djuren skulle passa bra i landskapet och förväntas ha en positiv påverkan på biologisk mångfald och kan gynna de växter och smådjur som är beroende av ett mer öppet landskap. Vidare tittade man på hur en återintroducering skulle kunna påverka skogsbruket.

Vi kom fram till att en visent skulle påverka skogen ungefär som en halv älg. Det vill säga mindre påverkan än älgar i form av det som skogsindustrin kallar “skogsskador”, men som egentligen är biologisk nytta när djuren betar på trädplantor. Visenter är inte lika mycket busk- och trädätare som älgar, säger Carl-Gustaf Thulin, forskare vid SLU, enligt Skogssällskapet.

var embedConfig = {"hash":"o21ymw2","width":630,"height":180,"t":"{CACHE_BUSTER}","userId":10364,"network":"STANDARD","type":"html5"};

Kan påverka jordbruket

En av anledningarna till att man vill återintroducera djuret i Sverige är att de ska kunna hjälpa till att förhindra igenväxning. Förr brukade skogsbetande kor kunna motverka sådana problem, men idag saknas det tillräckligt med stora gräsätare i skogarna, menar man. Älg och rådjur betar mer sly och plantor, samtidigt som visenter betar mer som kor, något som dock även kan ha negativa effekter på jordbruket. I förstudien upptäckte man att en visent motsvarar ungefär tio dovhjortar när det gäller betespåverkan på jordbruk.

Påverkan på jordbruket är en väldigt viktig aspekt att beakta. Vi behöver ha en öppen och konstruktiv dialog om detta.

Att återintroducera arten har stött på en del kritik, bland annat från Jägarnas Riksförbund som istället talar för att fäbodbruk och skogsbete skulle kunna öka den biologiska mångfalden ”utan de konfliktsituationer som vilda visenter oundvikligen kommer att leda till”. Däremot menar man att det i nuläget inte fungerar på grund av ”den rovdjurstäthet som nu råder”.

Däremot finns det en del juridiska och sociologiska oklarheter som är oklara, och som därmed behöver studeras ytterligare.

Svanå i Västmanland, som förstudien använt som exempel på etableringsplats, har visat sig vara väl vald utifrån visenternas behov. Däremot har juridiken visat sig vara komplicerad, och vi behöver både lära oss mer om vad ett eventuellt införande skulle kunna få för juridiska konsekvenser och fördjupa oss i de sociologiska och lokala aspekterna, säger Thulin.

Visenter (Bison bonasus) är en europeisk bisonart och en av två kvarlevande arter av bison, vid sidan av den större amerikanska släktingen bisonoxen.

Visenten är det sista vildlevande oxdjuret och även det tyngsta landlevande däggdjuret i Europa där tjurar i snitt kan väga omkring 460 kilo och kor cirka 340 kilo. Den största viltlevande visenten har dock vägt 820 kilo. Mankhöjden på kor kan bli 1,67 meter och tjurar kan bli uppemot 1,88 meter. Längden på djuren kan bli uppemot tre meter utan svansen inräknad.

En visent kan springa uppemot 50 kilometer i timmen och hoppa två meter högt från stillastående

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

var embedConfig = { "hash": "k55qjmm", "width": 728, "height": 90, "t": "{CACHE_BUSTER}", "userId": 10364, "network": "STANDARD", "type": "html5", "gdpr": "${GDPR}", "gdpr_consent": "${GDPR_CONSENT_1311}" };

Många svenskar är växtblinda – men vill inte vara det

publicerad 18 september 2025
– av Redaktionen
Hundkäx (Anthriscus sylvestris).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ett stort antal svenskar är växtblinda, visar en undersökning från Pollinera Sverige. Samtidigt har svenskarna ett stort intresse för naturen och vill lära sig mer om vilda växter.

I undersökningen frågade man 1 000 svenskar om sin kunskap kring naturen och vilda växter, träd och buskar – där syftet var att få en bild av det rådande kunskapsläget.

Av dessa svarade 58 procent att de kan namnet på under tio vilda, inhemska växter. Nio procent svarade att de inte kunde några alls. I snitt kunde svenskarna namnet på 6,5 vilda växter. Främst är det unga i åldern 18–34 som anser sig ha dåliga kunskaper om svenska vilda växter, där 72 procent anser sig ha dåliga kunskaper.

Så kallad växtblindhet är en informell benämning för människans tendens att ignorera växtlighet och kan också syfta på att man inte erkänner växtlighetens betydelse för biosfären, men i det här fallet handlar det snarare om svenskarnas okunskap än ointresse.

”Stor efterfrågan på mer kunskap”

Samtidigt uppger 69 procent att de har ett stort eller ganska stort intresse för naturen och växter, endast fyra procent menar att de inte har något intresse alls, och två procent undviker att vistas i naturen. 64 procent är oroliga över förlusten av biologisk mångfald eller att arter dör ut.

Svenskarna visar också en stark vilja att öka sina naturkunskaper, där 60 procent är intresserade av att lära sig mer om vilda växter. Bland unga vill 58 procent lära sig mer.

Resultatet visar på kunskapsbrist men också stor efterfrågan på mer kunskap”, skriver Pollinera Sverige i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Avverkning kan ha förvärrat skyfallsolyckorna

publicerad 17 september 2025
– av Redaktionen
Ett godståg med ammunition och diesel spårare ur efter skyfallen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Skogsstyrelsen har under flera år varnat för att avverkning nära infrastruktur ökar riskerna vid skyfall. Nu visar en analys att avverkningen delvis kan ha bidragit till de senaste olyckorna i Västernorrland.

De senaste veckorna har skyfallen i Västernorrland orsakat kaos i samhället. Ett stort antal vägar har förstörts, tåg med farligt gods har spårat ur och en person har även avlidit till följd av olyckorna. I Kramfors kom det exempelvis 123,5 millimeter regn på ett dygn, vilket är det högsta som uppmätts i september sedan 1913 – enligt statistik från SMHI.

En av orsakerna bakom kaoset kan vara det svenska skogsbruket, enligt en analys som Skogsstyrelsen genomfört. Två av de värsta olyckorna i Västernorrland har nämligen skett i områden där man avverkat mycket skog de senaste åren, visar underlaget som Bonniertidningen DN tagit del av.

Den ena olyckan skedde utanför Härnösand, där en man körde ner i en spricka i en förstörd väg och avled. Den andra olyckan handlar om godståget som spårade ur i Skorped vid en sjö, där tåget innehöll bland annat ammunition och diesel.

Skogsstyrelsen har varnat för att omfattande avverkning kan påverka samhällsviktiga funktioner i flera år, särskilt när det sker i branta slänter. I ett flertal rapporter som lämnats in till regeringen har man lyft frågan, men ingenting har hänt.

Vi har varnat för riskerna väldigt länge och det verkar vara just det vi ser exempel på nu. Vi behöver göra en ordentlig analys av orsak och verkan tydligt, men utifrån det vi vet hur avverkning påverkar avrinning ser det problematiskt ut, säger Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen.

”Måste förändras snabbt”

Avverkning av skog kan göra att avrinningen fördubblas när det kommer skyfall, eftersom träden inte är där dels fångar vattnet i trädkronorna, dels suger upp det i rötterna, något som är särskilt riskabelt i branta sluttningar. Även körspår och diken gör det lättare för vattnet att rinna ner och dessa typer av avverkningar har dock ökat i Sverige de senaste åren.

Lomander menar att det saknas både kunskap och resurser inom området, samt att dagens regelverk gör att Skogsstyrelsens granskningar av skogsägarnas avverkningsanmälningar inte räcker.

Det måste förändras snabbt för att inte fler liv ska gå till spillo och för att inte kostnaderna för samhället ska bli enorma, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Coronamunskydd – en miljökatastrof

publicerad 16 september 2025
– av Redaktionen
Under coronakrisen användes uppskattningsvis 129 miljarder munskydd världen över.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Miljarder munskydd användes varje månad, utan att återvinnas på ett korrekt sätt, under coronakrisen. Nu varnar forskare för de mikroplaster och hormonstörande kemikalier som frigörs när munskydden börjar brytas ner i naturen.

Under coronakrisen tvingades en stor del av världens befolkning att använda munskydd för att röra sig ute i samhället i tron att det skulle minska risken för smittspridning, något som makthavare starkt hävdade trots att det fanns mycket svagt stöd för den hypotesen. På många håll krävdes det även att barn skulle bära munskydd, trots att experter varnat för att det kan förekomma hälsorisker för unga att bära munskydd under längre perioder, som exempelvis syrebrist och hjärnskador.

I många länder var det lagkrav med böter som följd, samtidigt som det i andra länder implementerades som en stark rekommendation – som till exempel i Sverige.  Efter coronakrisen har man dock föreslagit att införa någon form av ”pandemilag” i Sverige där krav på munskydd skulle ingå.

Även om det började säljas tvättbara munskydd så var engångsmunskydden de som användes flitigast, och i vissa länder, som exempelvis Österrike och Tyskland, var det krav på just sådana. Däremot konstaterades det snabbt att dessa kirurgiska munskydd skapade miljöproblem, på endast 14 månader hade antalet slängda munskydd i naturen ökat med 9000 procent i en rad västerländska länder inklusive Sverige.

Miljarder masker varje månad

Under coronakrisen användes uppskattningsvis 129 miljarder munskydd gjorda av främst polypropen och andra plaster varje månad världen över. Eftersom det inte funnits något återvinningssystem har de flesta hamnat på soptippen eller som skräp i naturen, och har börjat brytas ner.

Forskare från universitetet i brittiska Coventry har undersökt hur mycket ämnen som frigöras från munskydden i vatten. Det gjorde man genom att lämna nyinköpta munskydd av olika sorter, som användes under coronakrisen, i renat vatten under 24 timmar. Sedan filtrerade man vätskan för att se vad som kom ut.

Resultaten, som publicerats i Environmental Pollution, visar att alla de undersökta munskydden släppte ifrån sig mikroplast. Mest läckte FFP2- och FFP3-skydden, det vill säga de munskydd som marknadsfördes som att ha bäst skydd mot smitta.

Hormonskadande ämnen

Det som oroade forskarna mest var dock att munskydden även släppte ut bisfenol B, vilket är en hormonstörande kemikalie. Anna Bogush, som är en av forskarna bakom studien, menar att studien understryker det akuta behovet av att ompröva hur vi producerar, använder och kasserar munskydd.

Vi kan inte ignorera miljökostnaden för engångsmasker, särskilt när vi vet att mikroplasterna och kemikalierna som de släpper ut kan påverka både människor och ekosystem negativt, säger hon till The Guardian och fortsätter:

När vi går vidare är det viktigt att vi ökar medvetenheten om dessa risker, stöder utvecklingen av mer hållbara alternativ och gör välgrundade val för att skydda vår hälsa och miljön.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska fröpåsar innehåller främmande arter

Den biologiska mångfalden

publicerad 16 september 2025
– av Redaktionen
Ängsblommor gynnar den biologiska mångfalden, men utländska arter kan påverka den negativt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En stor del av blomfröerna i svenska fröpåsar kommer inte från Sverige, visar en granskning från Naturskyddsföreningen. Nästan samtliga fröpåsar innehöll också främmande arter.

Under hösten är det vanligt att så frön av ängsblommor inför våren och sommarens blomning. Syftet med att så ängsblommor är ofta att gynna den biologiska mångfalden samt de svenska pollinatörerna.

I granskningen har man kartlagt 77 fröpåsar med blandningar av blomfröer från 18 olika företag som säljs i Sverige. Resultatet visar att en stor del av fröpåsarna som marknadsförs som gynnsamma för biologiskt mångfald innehåller arter som inte är en naturlig del av den svenska floran, vilket i sin tur kan påverka negativt – speciellt för pollinerande insekter.

Genom årtusenden har insekter utvecklat anpassningar till inhemska växter, där blomningstider och insekternas utvecklingsstadier är noggrant synkroniserade. Därför är det viktigt med så lokala fröer som möjligt”, skriver Naturskyddsföreningen.

Totalt innehöll 57 av fröblandningarna arter som riskerar att bli invasiva i Sverige. Vidare innehöll 80 procent av fröpåsarna minst en art av okänt ursprung.

Inför årets höstsådd rekommenderar Naturskyddsföreningen att man efterfrågar svenska frön i butikerna. Ännu bättre är att samla egna lokala fröer från det vilda, vilket hösten ofta är en utmärkt tid att göra. Ofta är frökapslar från blommor redo att plockas när de är mörka, torra och hårda.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.