MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 1 oktober 2025

onsdag 1 oktober 2025

 

Forskare lär utrotningshotad fågelart migrera

publicerad 28 augusti 2024
– av Sofie Persson
Förr var eremitibis en vanlig syn i Europa.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Fågelarten eremitibis har återintroducerats genom återvildningsinsatser under de senaste två decennierna. Men eftersom fåglarna saknar naturlig kunskap om sina migrationsrutter, måste forskare nu aktivt lära dem i vilken riktning de ska migrera.

Fågeln är känd för sin svarta och gröna fjäderdräkt, sitt skalliga röda huvud och sin långa böjda näbb. Den var en gång vanlig i Nordafrika, Arabiska halvön och stora delar av Europa. Dessvärre ansågs fåglarna vara en delikatess och sköts frekvent under 1600-talet, vilket ledde till en nära utrotning av arten.

En grupp forskare och naturvårdare i Österrike har sedan 2002 återintroducerat arten, vilket nu lett till att populationen gått från nästan noll till 300 individer. Bedriften flyttade arten från klassificeringen ”akut hotad” till ”hotad” och är, enligt forskarna, det första försöket att återinföra en kontinentalt utdöd flyttfågelart.

Fåglarna har en naturlig drift att migrera, men de vet inte vilket håll de ska flyga åt, eftersom detta är något de normalt lär sig av äldre fåglar. Forskarnas tidigare återintroduktionsförsök misslyckades till stor del eftersom de flesta av fåglarna försvann strax efter att de släppts ut, utan att ha lärt sig migrationsrutten. Istället för att återvända till lämpliga övervintringsområden som Toscana i Italien, flög de i olika riktningar och dog till slut.

Flyginstruktörer

För att lära fåglarna migrationsrutten har forskarna tagit till nya metoder, nämligen att själva lära dem vilket håll de ska flyga. För att göra det tas kycklingarna bort från sina häckningskolonier när de bara är några dagar gamla. De förs till en voljär som övervakas av fosterföräldrarna i hopp om så kallad ”prägling”, när fåglarna knyter an till dessa människor för att i slutändan lita på dem längs flyttvägen.

Vi matar dem, vi tvättar dem, vi städar deras bon. Vi tar väl hand om dem och ser till att de är friska fåglar, säger Barbara Steininger, som är fostermamma, eller ”fågelmamma” till fåglarna, till AP News. Men vi interagerar också med dem.

När det sedan är dags för fåglarna att börja lära sig migrationsrutten använder man sig av ett slags ultralätt flygplan som ser ut som en flygande gokart med en jättefläkt på baksidan och en gul fallskärm som håller det uppe. ”Fågelföräldrarna” sitter sedan bak på planet med en megafon och uppmuntrar fåglarna att följa med. I år är det den 17:e resan med människoledda migrationsguider.

Metoden är inspirerad från naturforskaren Bill Lishman, även kallad ”Father Goose”, som bland annat lärde  lärde kanadagäss att flyga med sitt ultralätta plan 1988.

Enligt forskarna har metoden fungerat Den första fågeln flyttade självständigt tillbaka till Bayern 2011 från Toscana. Fler har flugit rutten som är uppåt 550 kilometer varje år, och forskarna hoppas att den centraleuropeiska populationen ska uppgå till mer än 350 fåglar år 2028 och bli självförsörjande.

Eremitibis (Geronticus eremita)

Det är en fågel i familjen ibisar, vilket är en slags pelikanfågel. Den har en längd på mellan 70 och 80 centimeter och ett vingspann på 120 till 135 centimeter.

Eremitibisen häckar i stora kolonier, med omkring 40 fåglar, och äter gärna insekter och smådjur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Östersjön i kritiskt läge – fiskestopp hjälper inte längre

publicerad Idag 13:15
– av Redaktionen
EU:s fångstplan för Östersjön har misslyckats och bestånden kan inte räddas ens med fiskestopp, visar ny rapport.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Östersjön är i så pass dåligt skick att inte ens fiskestopp räcker för att rädda bestånden, enligt en ny EU-rapport. Idag kommer EU-ministrar att ha ett krismöte i Stockholm för att diskutera situationen.

Om cirka en månad ska EU-länderna besluta om vilka fångstkvoter som ska gälla i Östersjön under nästa år. I en ny rapport beställd av EU inför beslutsfattandet, skriven av fiskeexperten Christian Möllmann från universitetet i Hamburg, konstateras dock att det nuvarande systemet som implementerats i Östersjön inte fungerar som det ska.

Den mångåriga fångstplanen har till stor del misslyckats med att nå sitt mål om att återställa och bibehålla bestånden ovanför hållbar nivå”, går att läsa i rapporten.

Vidare varnar Möllmann att även ett totalstopp av fiske i Östersjön inte räcker för att fiskbestånden ska återhämta sig.

En snabb återhämtning för torsk och sill i havet är osannolik även under ett fiskeförbud.

Under tisdagen kommer man att anordna ett möte i Stockholm där fiske- och klimatministrar, kommissionärer och diverse EU-parlamentsledamöter från Östersjöländerna kommer att samlas för att diskutera situationen. Miljökommissionär Jessika Roswall kommer att leda mötet tillsammans med fiskeansvariga kollegan Costas Kadis.

Vi vet ju alla att Östersjön är i väldigt dåligt skick och har varit det under en lång tid. Men jag tycker att det finns ett mycket större samarbete mellan länderna i dag, säger Roswall till TT.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rönn – nyttiga bär och magiska krafter

publicerad 26 september 2025
– av Redaktionen
Rönnbär går utmärkt att frysa in eller torka.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Rönnbär är extremt rika på c-vitamin och antioxidanter och rönnen har länge varit ett aktat skyddsträd som omnämns som magiskt i gammal folktro och nordisk mytologi.

Rönn är ett vanligt träd i Sverige som många idag ofta kanske går förbi utan tänka särskilt mycket på. Förr hade dock rönnen en mycket speciell plats i den nordiska miljön och ansågs exempelvis kunna skydda mot onda krafter. Bären som kommer under hösten innehåller även mycket nyttigheter och kan med fördel både frysas och torkas. Frågan är även om det gamla talesättet att rönnen kan förutspå hur vintern blir är sann eller inte…


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 7 oktober 2022.


Ett året runt-träd

Rönnen växer på flera håll i Europa, Nordamerika och Asien och ses ofta som ett typiskt höstträd, men det är faktiskt ett träd som är vackert året om och gör sig bra som trädgårdsträd eftersom den är lättodlad och ofta frisk. Ofta växer den snabbt, men blir dock inte mer än 50 till 60 år gammal. Det finns flera olika sorters rönn, exempelvis finns den som gulfruktiga träd och även en variant som kallas sötrönn.

Tre bär om dagen räcker

Rönnbär har tidigare kanske inte uppfattats som särskilt ätbart, men har fått en renässans på senare år. Bären är egentligen små äppelfrukter och är ofta beska och syrliga i smaken. Efter den första frosten ska bären kunna bli mildare i smaken.

Bären är oerhört rika på c-vitamin och endast tre bär om dagen ska kunna täcka dagsbehovet. Bra att tänka på är att rönnbären även innehåller sockeralkoholen sorbitol, som ofta används som sötningsmedel i livsmedel, och äter man en större andel kan det ha en laxerande effekt, noterar Land. På grund av detta kan bären fungera bra mot förstoppning.

De innehåller även antioxidanter i form av polyfenoler och en del betakaroten. Bären har också en mindre del av flera andra vitaminer och mineraler. Likt lingon och tranbär ska rönnbär kunna förebygga urinvägsinfektioner och användes tidigare även för att behandla skörbjugg, ledvärk och njursten.

Frys in eller torka

Rönnbär går med fördel att frysa, då kan man också skörda innan den första frosten för att sedan få den mildare smaken. Det är också vanligt att torka rönnbär för att sedan använda i fil eller gröt. Torkade rönnbär kan man också göra till ett pulver med hjälp av en kaffekvarn.

Annars går det också utmärkt att göra sylt, marmelad eller gelé på bären. Tillsammans med äpple brukar bären göra sig bra. Likt lingon innehåller rönnbär bensoesyra, vilket är ett naturligt konserveringsmedel. Rönnbär passar även bra att ha i bröd.

Torkade rönnbär kan man dessutom brygga te av, vilket också fungerar att göra med unga blad från rönnen.

Tänk på fåglarna

Efter frosten, när bären blir mildare, blir också rönnbären mat till flera fågelarter och är en viktig föda under vintern. Även om rönnar kan bli väldigt höga och vi knappast når alla bären kan det därför vara bra att tänka på att lämna bär till fåglarna. Man kan även frysa in och spara till fågelbordet framåt senvintern.

Magiska krafter

Rönn är ett fornnordiskt namn för ”röd” och trädet har haft en speciell plats i den nordiska miljön. I de norra delarna av Sverige var det ett vanligt vårdträd, ett träd som fungerade som en slags förbindelse med andevärlden och även kunde ses som en levande skyddsande för gården. Speciellt på gårdar i skogen, där så kallade skogsfinnar kan ha bott, utgör rönnen ofta vårdträdet eftersom det var en viktig symbol för de migrerande finnarna. I det finska nationaleposet Kalevala kan vi läsa att ”Helig rönnen är på gården”. I Finland förekommer det fortfarande att man har rönn som vårdträd på gården.

I Skáldskaparmál, en del av Snorres Edda, räddar asen Tor sig själv från en ström med hjälp av en rönn och enligt folktro fick rönnen då kraft av Tor som tack för hjälpen. Rönnen ansågs skydda mot exempelvis blixtnedslag samt även mot trolldom och den så kallade skogsfrun. Flygrönn, det vill säga en rönn som börjat gro och växa som ett eget träd i ett annat träd, ansågs vara extra magisk och särskilt beskyddande.

Något av de mest kända talesätten om rönnen är att den ska kunna förutspå hur vintern blir. Har rönnen många bär kommer en kall vinter. Dock menar Ulf Sperens, före detta forskare vid Umeå Universitet, att detta är en skröna.

– Rönnarna kan inte förutsäga framtiden, sade Sperens till Land.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Staten sviker naturen – nu måste företag hoppa in

publicerad 25 september 2025
– av Redaktionen
Regeringens minskade anslag syns tydligt – vandringsleder runt om i landet vittnar om år av vanvård och eftersatt underhåll.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Regeringens nedskärningar på naturunderhållet syns tydligt – leder, broar och vindskydd förfaller. Nu satsar istället Naturkompaniet miljoner på att rusta upp det svenska friluftslivet.

I regeringens budget förra året fick Naturvårdsverket betydligt mindre pengar att dela ut till landets länsstyrelser – pengar som används för upprustning av naturreservat och nationalparker. Redan vid tidpunkten varnade både Friluftsfrämjandet och Turistföreningen vad den minskade budgeten skulle innebära för de svenska vandringslederna, grillplatserna och andra naturvårdsprojekt.

Under året har man sett en markant försämring på leder, utedass, broar, vindskydd, fågeltorn och annat i den svenska naturen. I budgeten finns helt enkelt inte utrymme för de resurser som behövs för att underhålla de hjälpmedel som finns i naturen.

Rustar upp leder

Nu kommer Naturkompaniet, genom sitt initiativ Naturbonusen, att dela ut tre miljoner kronor för att rusta upp vissa vandringsleder.

Anslagen från statligt håll minskar samtidigt som fler och fler är ute i naturen och vandrar. Det är en självklarhet att vi måste hålla våra leder intakta och säkra – det är ett sätt att hålla både människor och natur friska. Dessutom är det ju så att vandring är för alla, det fungerar för alla människor och för alla åldrar. Det är också en aktivitet som är utmärkt att göra tillsammans med någon annan, man kan prata och umgås samtidigt som man får med sig allt gott som naturen ger en, säger Henrik Hoffman, vd vid Naturkompaniet, till Natursidan.

Totalt kommer 13 vandringsleder att få 230 769 kronor var, där man bland annat kommer att sätta upp nya vindskydd och övernattningsstugor.

Bland annat kommer Gästrikeleden, Högboleden och Digeröleden rustas upp med bredare spänger, vindskydd, bryggor och eldstad. S:t Olavsleden i Östersund kommer att få en ny sträckning med spänger, rastplatser, broar, förstärkningslager med grus och ett torrdass. Söderut kommer Skåneleden att få nya toaletter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Många svenskar är växtblinda – men vill inte vara det

publicerad 18 september 2025
– av Redaktionen
Hundkäx (Anthriscus sylvestris).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Ett stort antal svenskar är växtblinda, visar en undersökning från Pollinera Sverige. Samtidigt har svenskarna ett stort intresse för naturen och vill lära sig mer om vilda växter.

I undersökningen frågade man 1 000 svenskar om sin kunskap kring naturen och vilda växter, träd och buskar – där syftet var att få en bild av det rådande kunskapsläget.

Av dessa svarade 58 procent att de kan namnet på under tio vilda, inhemska växter. Nio procent svarade att de inte kunde några alls. I snitt kunde svenskarna namnet på 6,5 vilda växter. Främst är det unga i åldern 18–34 som anser sig ha dåliga kunskaper om svenska vilda växter, där 72 procent anser sig ha dåliga kunskaper.

Så kallad växtblindhet är en informell benämning för människans tendens att ignorera växtlighet och kan också syfta på att man inte erkänner växtlighetens betydelse för biosfären, men i det här fallet handlar det snarare om svenskarnas okunskap än ointresse.

”Stor efterfrågan på mer kunskap”

Samtidigt uppger 69 procent att de har ett stort eller ganska stort intresse för naturen och växter, endast fyra procent menar att de inte har något intresse alls, och två procent undviker att vistas i naturen. 64 procent är oroliga över förlusten av biologisk mångfald eller att arter dör ut.

Svenskarna visar också en stark vilja att öka sina naturkunskaper, där 60 procent är intresserade av att lära sig mer om vilda växter. Bland unga vill 58 procent lära sig mer.

Resultatet visar på kunskapsbrist men också stor efterfrågan på mer kunskap”, skriver Pollinera Sverige i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.