MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 23 juni 2025

måndag 23 juni 2025

Forskare lär utrotningshotad fågelart migrera

publicerad 28 augusti 2024
– av Sofie Persson
Förr var eremitibis en vanlig syn i Europa.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fågelarten eremitibis har återintroducerats genom återvildningsinsatser under de senaste två decennierna. Men eftersom fåglarna saknar naturlig kunskap om sina migrationsrutter, måste forskare nu aktivt lära dem i vilken riktning de ska migrera.

Fågeln är känd för sin svarta och gröna fjäderdräkt, sitt skalliga röda huvud och sin långa böjda näbb. Den var en gång vanlig i Nordafrika, Arabiska halvön och stora delar av Europa. Dessvärre ansågs fåglarna vara en delikatess och sköts frekvent under 1600-talet, vilket ledde till en nära utrotning av arten.

En grupp forskare och naturvårdare i Österrike har sedan 2002 återintroducerat arten, vilket nu lett till att populationen gått från nästan noll till 300 individer. Bedriften flyttade arten från klassificeringen ”akut hotad” till ”hotad” och är, enligt forskarna, det första försöket att återinföra en kontinentalt utdöd flyttfågelart.

Fåglarna har en naturlig drift att migrera, men de vet inte vilket håll de ska flyga åt, eftersom detta är något de normalt lär sig av äldre fåglar. Forskarnas tidigare återintroduktionsförsök misslyckades till stor del eftersom de flesta av fåglarna försvann strax efter att de släppts ut, utan att ha lärt sig migrationsrutten. Istället för att återvända till lämpliga övervintringsområden som Toscana i Italien, flög de i olika riktningar och dog till slut.

Flyginstruktörer

För att lära fåglarna migrationsrutten har forskarna tagit till nya metoder, nämligen att själva lära dem vilket håll de ska flyga. För att göra det tas kycklingarna bort från sina häckningskolonier när de bara är några dagar gamla. De förs till en voljär som övervakas av fosterföräldrarna i hopp om så kallad ”prägling”, när fåglarna knyter an till dessa människor för att i slutändan lita på dem längs flyttvägen.

Vi matar dem, vi tvättar dem, vi städar deras bon. Vi tar väl hand om dem och ser till att de är friska fåglar, säger Barbara Steininger, som är fostermamma, eller ”fågelmamma” till fåglarna, till AP News. Men vi interagerar också med dem.

När det sedan är dags för fåglarna att börja lära sig migrationsrutten använder man sig av ett slags ultralätt flygplan som ser ut som en flygande gokart med en jättefläkt på baksidan och en gul fallskärm som håller det uppe. ”Fågelföräldrarna” sitter sedan bak på planet med en megafon och uppmuntrar fåglarna att följa med. I år är det den 17:e resan med människoledda migrationsguider.

Metoden är inspirerad från naturforskaren Bill Lishman, även kallad ”Father Goose”, som bland annat lärde  lärde kanadagäss att flyga med sitt ultralätta plan 1988.

Enligt forskarna har metoden fungerat Den första fågeln flyttade självständigt tillbaka till Bayern 2011 från Toscana. Fler har flugit rutten som är uppåt 550 kilometer varje år, och forskarna hoppas att den centraleuropeiska populationen ska uppgå till mer än 350 fåglar år 2028 och bli självförsörjande.

Eremitibis (Geronticus eremita)

Det är en fågel i familjen ibisar, vilket är en slags pelikanfågel. Den har en längd på mellan 70 och 80 centimeter och ett vingspann på 120 till 135 centimeter.

Eremitibisen häckar i stora kolonier, med omkring 40 fåglar, och äter gärna insekter och smådjur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tälta i naturen – tänk på det här

publicerad Igår 9:09
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ska man ut och tälta i skogen kan det vara bra att veta vilka regler som gäller. Bland annat måste man be markägaren om lov vid större grupper och det är viktigt att veta vad som gäller i respektive kommun.


Artikeln publicerades ursprungligen den 3 juni 2022.


I Sverige har vi allemansrätten, vilket i korthet innebär att alla har möjlighet att röra sig fritt i naturen, och även innebär att man får lov att tälta på vissa platser. Däremot finns det speciella regler som gäller vid tältning och man får inte göra precis hur man vill, enligt Naturvårdsverket.

I regel får man tälta enstaka dygn i naturen, men inte för nära bostadshus eller liknande. Tältet får heller inte slås upp på betesmarker, vid jordbruk eller planteringar. Det går bra med ett par, tre tält åt gången, men vill en större grupp tälta måste man ansöka om lov från markägaren, detta eftersom det då finns större risk för markskador och sanitära olägenheter.

Vill man elda i skogen finns också särskilda regler, något som Nya Dagbladet tidigare skrivit om.

När det gäller tältning i nationalparker och naturreservat gäller dock speciella regler. Oftast är det endast tillåtet att tälta på angiven plats, men i vissa fall kan tältning vara helt förbjuden. Det brukar finnas anslagstavlor i området som berättar hur man ska gå till väga.

De flesta kommuner har även särskilda bestämmelser för tältning och det kan därför finnas förbud mot att tälta i friluftsområden, parker eller idrottsområden. Det går att hitta information hos kommunen ifråga.

En grundregel som är viktig att följa är att alltid lämna platsen som man fann den, eller ännu bättre. Det vill säga att man alltid bör plocka med sig sitt eget skräp och om någon tidigare gäst skräpat ner hjälper man naturen om man plockar med sig även det.

 


 

Tips från Friluftsfrämjandet för att hitta den bästa tältplatsen:

1. Leta efter platt mark, det är inte skönt att sova på stenar eller grästuvor.

2. Det ska vara torrt. Tältet stänger inte alltid ute all fukt.

3. Det kan vara bekvämt om det finns vatten i närheten för diskning, eldsläckning eller bad. Tips på hur man hittar dricksvatten har Nya Dagbladet tidigare skrivit om.

4. Hur blåsigt är det? Lite blåst kan vara bra mot mygg, men befinner man sig i fjällen kan en plats i lä vara att föredra.

5. Fästingar trivs extra bra i högt gräs, vilket därför kan vara bra att undvika.

6. Åt vilket håll är soluppgången? Morgonskugga är att föredra för att undvika svettiga morgnar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Naturum – portar till naturens liv

publicerad 16 juni 2025
– av Redaktionen
Tv: Naturum Vattenriket i Kristanstad. Th: Pyssel med tassavtryck i Naturum Färnebofjärden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Att besöka ett av Sveriges 32 naturum passar perfekt för dem som vill hitta tillbaka till naturen och som kanske inte har råd att spendera alltför mycket pengar på nöjen. Naturum är ofta uppskattat av barnen och även en upplevelse för de vuxna.

Naturum skapades 1973 på initiativ av Naturvårdsverket. Det var i samband med invigningen av Ölandsbron som de tre första öppnades på Öland i form av enklare husvagnar där man informerade om öns natur. Vid senare tillfälle flyttades en av husvagnarna till den norra sidan av ön, till Trollskogen, och en av de övriga till Ottenby söder om ön.


Artikeln publicerades ursprungligen den 7 april 2023.


Naturum är i korthet besökscentrum där man kan lära sig om det lokala områdets flora och fauna samt även inspireras att tillbringa mer tid i naturen. De drivs av en länsstyrelse, en kommun eller en stiftelse. Idag finns 32 naturum i hela Sverige från Abisko till Öresund. Flest finns i södra delen av landet.

Den ursprungliga tanken att ge allmänheten mer grundläggande information om naturen ligger fortfarande kvar som en stark grund där man också lagt till en familjevänlig puts. Besökscentren är väldigt lärorika, men på ett roligt och upptäckande vis som passar barn och vuxna. Ofta bjuds det på guidade turer, naturutställningar, föreläsningar och filmvisningar. Det finns även möjlighet för stora och små att vara kreativa med diverse pyssel där naturen ger gnista till inspiration.

De har öppet året om i viss mån, främst under sommaren och under skollov. Inträdet är gratis på alla besökscenter. På Naturvårdsverkets hemsida kan man hitta alla 32 naturum i Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Schimpanser ”festar” på frukt tillsammans

publicerad 14 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


För första gången har man dokumenterat vilda schimpanser som äter och delar frukt innehållande alkohol. Forskarlaget spekulerar om beteendet ska beskrivas som ett tidigt evolutionärt stadium av ”festande”.

Forskare från universitetet i Exeter i England satte ut tio separata kameror med rörelsesensorer i en nationalpark i Guinea-Bissau i Västafrika. Där fångade man schimpanser som tillsammans delade på frukten Treculia africana, som var jäst. Frukten innehöll en alkoholhalt på upp till 0,61 procent. Beteendet väcker frågor kring huruvida och varför schimpanser medvetet söker sig till alkohol.

Vi vet att alkohol leder till frisättning av dopamin och endorfin hos människor, vilket resulterar i känslor av glädje och avslappning, säger Anna Bowland, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande, och fortsätter:

Vi vet också att delning av alkohol – inklusive traditioner som fest – bidrar till att skapa och stärka sociala band. Nu när vi vet att vilda schimpanser äter och delar alkoholhaltiga frukter är frågan: får de samma glädje av det?

Mängden som observerades är troligen inte tillräcklig för att schimpanserna skulle bli berusade, men forskarna uppskattar att de filmade episoderna bara ger en liten inblick i hur mycket fermenterade frukter djuren äter på en dag, eftersom deras kost består av 60-85 procent frukt.

Forskare menar att det krävs mer forskning kring varför schimpanserna äter fermenterad frukt tillsammans, men spekulerar kring att beteendet kan utgöra ett tidigt evolutionärt stadium av ”festande”.

Schimpanser delar inte alltid mat, så detta beteende med fermenterad frukt kan vara viktigt, säger Dr Kimberley Hockings, från University of Exeter. Om så är fallet tyder det på att den mänskliga traditionen av festmåltider kan ha sitt ursprung djupt i vår evolutionära historia.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fladdermöss ”surfar” i vinden

publicerad 7 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fladdermöss använder stormars varmfronter för att ”surfa” på när de migrerar, visar forskning. På det viset använder de mindre energi och kan flyga längre sträckor.

Större brunfladdermus är Sveriges största art av fladdermus med en vingbredd på 30 till 45 centimeter. Arten lever även i Finland. Liksom fåglar förflyttar sig även fladdermusen årligen tusentals kilometer i Nordamerika, Europa och Afrika. Nu har forskare från Max Planck Institute of Animal Behavior (MPI-AB) studerat 71 större brunfladdermöss under deras ungefär 1 600 kilometer långa vårflyttning över den europeiska kontinenten. Med hjälp av sensorer har man kunnat mäta fladdermusens aktivitetsnivåer samt även temperaturer i luften den vistas i.

Forskarna upptäckte att fladdermössen ofta gjorde pauser i sitt flygande, men att de kunde färdas hela 400 kilometer under en enda natt, vilket slår det tidigare rekordet för arten. Fladdermössen avbröt sina flyttflygningar med frekventa stopp, troligen för att de behövde äta kontinuerligt.

Till skillnad från flyttfåglar går fladdermöss inte upp i vikt inför flytten, förklarar Dina Dechmann vid MPI-AB, en av författarna till studien, i ett pressmeddelande. De behöver fylla på energi varje natt, så deras migration har ett hoppande mönster snarare än en rak linje.

Vidare upptäckte man ett intressant mönster i fladdermössens migrering. Vissa nätter valde fler fladdermöss att flyga jämfört med andra nätter, vilket visade sig bero på vädret. Fladdermössen började flyga på nätter när lufttrycket sjönk och temperaturen steg, med andra ord när det var inkommande stormar. Sensorerna på sändarna som mätte aktivitetsnivån visade dessutom att fladdermössen använde mindre energi när de flög under dessa nätter med varm vind. Efter analyser framkom det att fladdermössen använde varma vindar vid stormar för att ”surfa” på.

De red på stormfronter och utnyttjade den varma medvinden, säger Edward Hurme, forskare vid MPI-AB. Det är känt att fåglar använder vindens stöd under migrationen, och nu ser vi att fladdermöss också gör det.

Resultaten i studien är viktig för fladdermössens överlevnad, menar forskare. Migrerande fladdermöss hotas av mänsklig verksamhet, särskilt vindkraftverk som orsakar många kollisioner. Att veta var och när fladdermöss migrerar kan bidra till att förebygga dödsfall.

Vi kan vara fladdermössens beskyddare och hjälpa vindkraftparker att stänga av sina turbiner på nätter när fladdermöss flyger förbi, säger Hurme.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.