Förhöjda nivåer av radioaktiv strålning i Sverige

publicerad 7 juli 2020
- av Isac Boman
Geigermätare och varningsskylt för radioaktiv strålning.

Experterna vet fortfarande inte vad som är orsaken till de högre nivåer av radioaktiv strålning som uppmätts i Visby och Stockholm. Man konstaterar dock att det inte handlar om någon stor kärnkraftsolycka.

Det var Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som i slutet av juni noterade förhöjda nivåer av de radioaktiva ämnena cesium-134, cesium-137, rutenium-103 och kobolt-60 i Visby, och veckan senare även rutenium-106, niob-95 och zirkonium-95, skriver TT.

– Under de två veckorna uppmättes mycket låga nivåer av radioaktiva ämnen i Visby, där en av våra sex mätstationer finns. Veckan efter registrerades även något förhöjda nivåer i Stockholm, säger Jan Johansson, strålskyddsexpert vid Strålsäkerhetsmyndigheten.

De radioaktiva ämnena som noterades är sådana som bildas vid kärnklyvning i exempelvis ett kärnkraftverk och man påpekar att de uppmätta nivåerna ligger precis på gränsen för vad som är möjligt att detektera.

– De uppstår vid kärnklyvning, men om det är vid en kärnkraftsverksamhet eller något annat är svårare att uttala sig om. Det är inte en stor kärnkraftsolycka i alla fall, så långt kan man säga. Då skulle man se ädelgaser och andra lättviktiga ämnen komma ut i större mängder, säger han.

Johansson vill inte spekulera kring de förhöjda nivåerna av radioaktiva ämnen men pekar på att partiklarna förflyttas genom luftmassor och vindar och att ursprungskällan skulle kunna gå att spåra om man på fler platser påträffar förhöjda nivåer av ämnena.

Det internationella atomenergiorganet IAEA har nu bett alla sina medlemsländer att rapportera in sina mätresultat för cesium och rutenium för att kartlägga om det skett någon särskilt händelse som kan ligga bakom de förhöjda nivåerna.

– Vi har noterat att Estland och Finland har liknande nivåer som Sverige. Får man mätvärden från flera platser kan man göra bättre beräkningar om ursprunget. Vi har fortfarande inte gjort några sådana beräkningar, förklarar Jan Johansson.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!