Annons:

Det ska du tänka på om du går vilse

Uppdaterad juli 24, 2025, Publicerad oktober 25, 2024
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Vissa saker är alltid bra att ha med sig när man ska till skogs om något händer. Att lära sig hur man använder karta och kompass kan också vara avgörande om man går vilse. Frågan är dock vad ska man göra om det faller sig så att man står där mitt ute i ingenstans utan rätt utrustning och inte har en aning om vilket håll man ska.


Artikeln publicerades ursprungligen den 16 oktober 2022


Oavsett om man ska ta en liten promenad eller ut och leta svamp är det lätt att råka desorientera sig i naturen. Skogen är vild och därför kan det gå snabbt att råka gå vilse och plötsligt står man där utan att veta från vilket håll man kommit. Därför finns det flera förberedande saker att lära sig för att undvika att detta händer.

Planera

Annons:

Oavsett om man ska ut en kortare sväng i skogen eller på en längre tur kan det vara till fördel att ha en liten ryggsäck packad med det viktigaste. Även om man planerar väl kan det alltid hända något oförutsägbart på vägen och då kan det vara bra att ha vissa hjälpmedel till hands. En visselpipa, ficklampa/pannlampa samt tändstickor och tändstål är alltid bra att ha med. En kniv är också bra. Ta alltid med lite vatten och det slår heller inte fel att något litet att äta med sig. Färgglada kläder kan också vara bra om man går vilse, då syns man lättare. Om det finns plats i ryggsäcken ta även med regnkläder, annars kan små engångs-regnponchos vara en idé.

Ha alltid mobilen fulladdad, och om man har är det bra att ta med en powerbank. Dock ska man komma ihåg att man kan råka hamna i områden där mobilens täckning inte räcker, så man ska inte räkna med att kunna förlita sig på den. Det ska dock också finnas GPS-appar som ska kunna förlita sig på enbart satellit och därför inte kräva mobildata, skriver Land. Om inte annat kan man också ta med sig en separat GPS. Att lära sig att använda karta och kompass slår heller aldrig fel, och sedan inte glömma dem hemma förstås. Titta också ut innan på kartan vart man planerar att gå, på så vis blir det lättare att navigera om man går vilse.

Att meddela någon vart man ska och hur längre man ska vara borta är en bra idé, ifall man skulle gå vilse eller råka ut för en olycka är det lättare att bli hittad.

STOP-metoden

Stanna så fort man är medveten om att man är vilse. Försök att ta det lugnt. Tänk sedan efter och försök få en klar bild av situationen. Kanske kommer man på att man nyligen hade mobiltäckning eller någon annan lösning. Att sedan försöka orientera sig är viktigt. Var kan man ha hamnat? Finns det landmärken? Vad finns i ryggsäcken som kan hjälpa? Till sist ska man försöka planera nästa steg. Att konkret bestämma sig vad som behöver göras härnäst kan lugna nerverna.

Väderstreck

Står man vilse i skogen utan kompass, karta och mobiltäckning finns det knep att ta till. Vill man exempelvis ha reda på väderstreck för att kunna gå i en speciell riktning kan det vara bra att komma ihåg att solen går ner i väster och upp i öster. På norra halvklotet står solen i söder klockan 12.00 och skuggorna pekar då åt norr. Är det natt och stjärnklart kan man hålla utkik efter Polstjärnan som ligger mot norr, den är lite större och lyser starkare än övriga stjärnor. Hittar man inte den kan man lära sig Karlavagnen, som ofta är lätt att hitta, och använd sedan de två stjärnorna i framkanten på ”vagnen” som riktlinje, och följ denna linje ungefär 4-5 gånger dess längd, så hittar man där Polstjärnan.

Ett annat hjälpmedel är att titta på hur grenarna växer, trädgrenar växer nämligen ofta mer kraftigt åt söder. Myrstackar ligger också ofta på södersidan. Lavar däremot växer ofta på norrsidan av träd och mossa på stenar likaså. Ett annat bra sätt är att titta på trädens bark. Solens värme påverkar nämligen barken och därför kan exempelvis björknäver flagna lättare år söder och tallens bark mörka mer åt söder. Viktigt är att komma ihåg är att använda flera av dessa tecken samtidigt och inte förlita sig på endast ett.

Har man en klocka ska den kunna gå att använda som kompass. Tänk dig en linje tvärs över klockan, genom urtavlans centrum mellan siffran tolv och timvisaren. Rikta mot solen och när linjerna sammanfaller visar tolvan mot söder.

Bra att tänka på

Det är lätt att man råkar gå i cirklar och därför kan det vara bra att hitta ett speciellt riktmärke att följa så det lättare att hålla rätt kurs. Det kan vara exempelvis en kulle. När man kommer fram till riktmärket väljer man sedan ut ett nytt att gå mot. Ett annat värdefullt tips är att försöka lägga ut spår, exempelvis korsade pinnar eller liknande, då vet man om man gått i cirklar. Lägg dock aldrig ut kläder då de kan komma att behövas. För att lättare komma ihåg kan det också hjälpa att prata högt och ”berätta” vad man ser, då är det oftast lättare att komma ihåg. Ett plus är att det kan skrämma bort vilda djur, om man vill undvika att stöta på sådana.

Finns möjlighet skadar det inte att försöka få en överblick över området. Om det finns en kulle eller ett berg man enkelt kan gå upp på kan det hjälpa. Att klättra upp i ett träd kan också fungera, men bör undvikas eftersom man kan göra sig rejält illa om man ramlar ner.

Hittar man vatten är det en bra riktlinje. Floder, bäckar eller åar leder ofta förr eller senare till någon form av bebyggelse. Hittar man en väg ska man inte lämna den.

Börjar det bli mörkt eller om man känner att man börjar bli trött är det bättre att stanna där man är och vila.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Artrik skånsk natur får Unesco-status

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 7, 2025
– av Redaktionen
Storkriket har flest rödlistade arter i hela landet, däribland vit stork som återintroducerats efter att den försvunnit från Skåne för cirka 70 år sedan.

Storkriket i Skåne har utsetts till biosfärområde av Unesco. De 110 000 hektaren artrik natur mellan Eslöv, Lund och Sjöbo blir Sveriges åttonde område i det globala nätverket.

Biosfärområden är kort sagt områden i hela världen som utsetts av UNESCO för att visa hur människor kan leva och utvecklas tillsammans med naturen på ett hållbart sätt. I dessa områden forskar man på nya metoder för att nå en hållbar samhällsutveckling, med naturvård i fokus. Syftet är att kombinera naturskydd med forskning, utbildning och hållbar ekonomisk utveckling.

Totalt finns idag 785 biosfärområden i 142 länder som ingår i nätverket som kallas ”The World Network of Biosphere Reserves”.

Artrikaste platserna

Nu ingår även Storkriket i Skåne i det globala nätverket. Där ingår 110 000 hektar av artrik natur – faktiskt en av de artrikaste platserna i hela landet – som sträcker sig mellan Eslöv, Lund och Sjöbo. Området har flest rödlistade arter i hela landet, däribland vit stork som återintroducerats efter att den försvunnit från Skåne för cirka 70 år sedan.

Annons:

Att Storkriket nu blir ett biosfärområde är en viktig milstolpe för det svenska biosfärarbetet. Naturvårdsverket har under lång tid stöttat processen och vi ser hur biosfärområden bidrar med nya arbetssätt för att koppla samman naturvård, samhällsutveckling och lokal delaktighet. Det här är ett inspirerande exempel på hur globala hållbarhetsmål kan omsättas lokalt, säger Anna Forslund, chef för naturanalysenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Förutom artrikedom finns där även jordbruk, tätorter och kulturmiljöer, samt en militär övningsverksamhet. Det gör platsen utmärkt som förebild för hur man kan värna naturens resurser också i miljöer med stor mänsklig aktivitet, då det bor cirka 150 000 invånare i området.

Det blir det åttonde biosfärområdet i Sverige. Andra områden som ingår i det globala nätverket är exempelvis Voxnadalen, Vänerskärgården med Kinnekulle och Kristianstads vattenrike. Idag utgör biosfärområden sammanlagt sju procent av Sveriges yta.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Naturvård eller djurplågeri? Danmarks rewilding-projekt i blåsväder

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 4, 2025
– av Redaktionen
Vid rewilding-projektet Saksfjed Vildmark betar Gallowaykor, Exmoorhästar och Taurosboskap fritt året runt.

Att återställa naturen innebär att låta den återgå till det vilda – att släppa kontrollen och låta naturliga processer utvecklas. I Danmark betar kor och hästar fritt året runt som del av ambitiösa rewilding-projekt för att återskapa ursprungliga ekosystem.

Metoden har dock skapat en svår balansgång: medan projekten bevisligen gynnar den biologiska mångfalden, väcker de stark kritik från djurskyddsorganisationer som menar att djuren utsätts för onödigt lidande.

Knutshoved Odde är en 30 kilometer lång landtunga som ligger nära Vordingborg, cirka 90 kilometer sydväst om Köpenhamn. Området formades under istiden och bestod fram till 1800-talet av naturbetesmarker, vattenhål och våtmarker – något som framgår av historiska kartor. Sedan dess har stora delar omvandlats till jordbruksmark genom dränering, borttagning av stenar och utfyllnad av naturliga sänkor i landskapet.

Rewilding-projektet LIFE Clima-Bombin, som startade 2019, syftade främst på att återställa den naturliga miljön som tidigare fanns, och sedan bevara denna – något man nu har lyckats med. Det har man kunnat göra med hjälp av finansiering från EU:s LIFE-fond och den danska miljöskyddsmyndigheten. För att återställa naturmarkerna började man med att återskapa landskapet från grunden. Jordbruksmarken har omvandlats genom att man lagt tillbaka stora mängder stenar och sått frö med vilda gräsmarksarter.

Annons:

Vi vill återskapa det vi kallar ’Det gamla landet’. Det vill säga landskapet som det såg ut före 1800, när det medeltida landskapet innehöll vattenhål, betesmarker och stora, spridda ekar. Danmark betades intensivt i 6 000 år tills kungen sålde sin mark. Vid 1800-talets början förändrades allt till åkerbruk och mörka skogar. Och då försvann nästan all vår biologiska mångfald, sade Peer Ravn, som är partner i projektet, till Danmarks Naturfredningsforening 2023.

Den största förändringen skedde när man tog bort de pumpar som dränerat marken, och nu har det uppstått sex öar efter att man återställt vattenområdena. För att skapa mer biologisk mångfald har man också kor och hästar som betar i områdena året runt.

Nu har naturen kommit tillbaka till Knutshoved Odde. Området, som tidigare varit fattigt på växter, blommar nu färgstarkt på sommaren. Sedan våtmarkerna återställdes har allt fler häckande fåglar tagit sig dit varje år. Området är också en viktig livsmiljö för alla arter av Danmarks utrotningshotade amfibier, vars livsmiljöer tidigare hotades av översvämningar. Nu har grodorna en bättre förutsättning med de återställda vattenhålen.

Jordbruksmarken har nu gått tillbaka till sitt forna tillstånd – genom att återskapa marken och låta naturen få ett fritt spelrum har den på relativt kort tid tagit plats igen, där biologisk mångfald nu frodas.

Vid Saksfjed Vildmark betar korna fritt. Foto: Saksfjed Vildmark/FB

Domesticerade betande djur

Just de betande djuren är en central del av naturrestaureringen då de utför så kallade ”naturliga störningar” som liknar de som fanns när fler större betesdjur levde fritt i Europa. Just området Knutshoved Odde är ett avslutat och lyckat projekt där man använt sig av betande djur, men långt ifrån det enda rewilding-projektet i Danmark.

Projektet Saksfjed Vildmark är ett pågående, och relativt nytt projekt – som startades 2023. Det är ett område på 800 hektar på södra Lolland, som även här tidigare var jordbruksmark. Där har man återställt våtmarker, sått vilda arter och även här infört betande boskap och hästar.

Området är ett Natura 2000-område och beskrivs vara ett av de största rewilding-projekten som pågår i Danmark. Jordbruksmarken är borta och nu är platsen rik på arter och biologiskt mångfald, något man menar gjorts möjligt till stor del från de betande djuren.

Vid Saksfjed Vildmark finns idag Gallowaykor, Exmoorhästar och Taurosboskap. De betar ner växtligheten och därmed hindrar igenväxning, trampar upp jord och främjar den biologiska mångfalden.

Även om vi inte ser djuren så kan vi se att de har varit här. De har gjort en stig genom det här tidigare vasshavet. Hästarna har kliat sig på den här björken, de har skrapat med hovarna på marken så att det blivit sandblottor, och de har betat av de gröna löven upp till över en meters höjd vilket gör att det blir ett halvöppet landskap, berättar Jens Thorvig Andersen, som är naturförmedlare vid området, för Naturpodden.

Eftersom de ekologiska förutsättningarna har förändrats de senaste hundra åren har också koldioxid- och kväveutsläppen ökat dramatiskt. Detta medför att större och snabbväxande växter tar över landskapet, som exempelvis gräs, tistlar och nässlor. Men när stora djur betar påverkar det landskapet och ger små växter större fördelar att frodas.

Svältande djur skjuts

Det finns fler pågående rewilding-projekt i Danmark, där man använder sig av betande djur för att främja den biologiska mångfalden. Djuren får leva helt fritt inom invallade ytor och får ofta inget tillskott av foder, vilket i praktiken innebär att de måste klara sig själva. Djuren har heller inte samma krav om tillsyn som det normalt kräver och lever i princip sina liv utanför människans händer – som endast ser efter dem på avstånd.

Detta har väckt stark kritik, särskilt mot Molslaboratoriet, som är ett slags fältlaboratorium i nationalparken Mols Bjerge på sydöstra Jylland. Där har man sedan 2016 låtit boskap och hästar gå fritt året om i ett rewilding-projekt, men det har inte gått helt felfritt.

Under 2023 rapporterades det om svält hos djuren och att maten som fanns i naturen helt enkelt inte räckte till. En stor del av växtligheten är också giftig för hästar och kreatur, som exempelvis harginsten.

Alla djur som riskerade att svälta ihjäl sköts istället – totalt 67 procent av djuren mellan åren 2019-2020.

På Molslaboratoriet blir djuren aldrig äldre än sex år, sade hästveterinären Lotte Bøgedal till Djurskyddet under 2023.

Det är främst Molslaboratoriet som fått stark kritik gällande sina betande viltlevande djur, och det är oklart om alla rewilding-projekt har exakt samma förutsättningar för djuren. Däremot verkar en gemensam komponent vara just att djuren sköter sig själva, utan stödfodring, året runt.

Hästar som betar fritt i augusti i år vid Molslaboratoriet. Foto: Molslaboratoriet/FB

Djur- eller naturskydd

Alla dessa projekt som arbetar med naturrestaurering i Danmark kan se tydliga fördelar med de åretruntbetande djuren i form av en rik och varierad natur som återuppstått – men djurskyddsfrågan blir samtidigt komplex och utmanande, särskilt i ett samhälle där djurens rättigheter väger tyngre och tyngre. Risk för svält och lidande kan inte uteslutas när djuren lever i princip som vilda djur, men samtidigt kan de inte klassas som vilda eftersom de är både inhägnade och domesticerade.

Det blir helt enkelt en djurskyddslagsfråga, eftersom det i praktiken skulle vara olagligt för exempelvis en privatperson att hålla djur på liknande sätt. I Danmark har man djurskyddslagar, bland annat står där att djurens behov alltid ska tillgodoses, vilket inkluderar tillgång på föda. Däremot klubbade man igenom en ny lag under 2021 som kan tillåta djur som lever inhägnade i nationalparker att ”reglera sitt bestånd naturligt efter födotillgång”. För att implementera lagen måste man dock ansöka om dispens från djurskyddslagen. Enligt Bøgedal hade fältlaboratoriet åtminstone inte fått någon sådan dispens under 2023.

Morten DD Hansen, som arbetar på Molslaboratoriet, menar att kritiken inte är ”oväntad” men pekar trots det mot att det inte är olagligt att hålla djur som man gör vid fältlaboratoriet.

Det är många som tycker det är synd om djuren, men vi prioriterar att låta djuren leva så vilt som det alls är möjligt och interagera med den varierade naturen så oreglerat som möjligt. Det bedrivs forskning i djurens beteende och när detta arbete är färdigt publiceras det naturligtvis”, skriver han till Djurskyddet.

Återintroducering av vilda djur

I Sverige och andra delar av Europa har man arbetat med att återintroducera visenter i skogarna i just naturvårdssyfte. Tanken är att det ska gynna biologiskt mångfald genom att bland annat motverka igenväxning och skapa livsmiljöer för många hotade arter. I Sverige är återintroduceringen fortfarande i en förstudiefas.

Skillnaden där är dock att visenter är en vild art som tidigare funnits i de svenska skogarna, samtidigt som djuren som hålls fria i Danmark är domesticerade djur. Argument från ett djurskyddsperspektiv kan därmed vara att visenter är skapade för det vilda, samtidigt som de andra djuren är allt för domesticerade för att klara sig själva. Dessutom överväger man i Sverige att stödfodra visenterna till en början, för att minska risken för svält.

Trots kritiken fortsätter de danska rewilding-projekten att utvecklas framgångsrikt. Medan resultaten för den biologiska mångfalden är tydligt positiva, kvarstår utmaningen med hur djurens välfärd ska garanteras i dessa halvvilda miljöer. Debatten speglar en större diskussion om var gränsen går mellan naturens egna processer och människans ansvar för de djur som människan en gång domesticerade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vindkraftverk står och förfaller i Storuman – kommunen larmar om miljörisker

Publicerad oktober 3, 2025
– av Redaktionen
Övergivna vindkraftverk kan innehålla olja och andra vätskor som riskerar att läcka ut i mark och grundvatten om de saknar daglig tillsyn. (Genrebild)

Vindkraftverket i Skarvsjöby har stått stilla och förfallit i flera år. Nu larmar Storumans kommun om miljörisker, men det råder oklarheter kring vem som egentligen har ansvaret för det övergivna verket.

Vindkraftverket fick sitt bygglov 2006 och var i drift under några år innan det stängdes ned. Sedan dess har det stått orört, och sedan 2022 har kommunens miljö- och samhällsbyggnadsnämnd ett öppet tillsynsärende efter klagomål från allmänheten.

Miljöinspektör Anna Svingfors beskriver situationen som mycket rörig.

— Det är lite oklart vem som är ansvarig och vad man har för avsikter med vindkraftverkets framtid, säger hon.

Annons:

Kommunen har fått motsägelsefulla uppgifter från tidigare ägare om planerna för verket.

— Det är väl att den ägare som har varit har uppgett att man har för avsikt dels att riva det men sen även att sälja det, och sen vet vi egentligen inte vilka ägarna är, säger Svingfors.

Risk för oljeläckage

Enligt fastighetsregistret kvarstår dock de ägare som fanns registrerade 2022. De köpte verket under stillaståndet i hopp om att kunna starta det igen, men projektet har strandat när tillverkarna gått i konkurs och reservdelar inte längre går att få tag i. Ägarna har därefter försökt sälja anläggningen.

— Vi hade någon som ville köpa men som har backat ur, säger den nuvarande ägaren till statstelevisionen SVT.

Företaget hävdar att en kontroll genomfördes för drygt ett år sedan, men kommunen har inte fått detta bekräftat. Det som oroar kommunen är framför allt miljöriskerna med ett övergivet vindkraftverk.

— Vissa vindkraftverk innehåller ju en hel del olja, olika vätskor som man inte vill ska läcka ut, och när ett vindkraftverk står så här så finns ingen som har en daglig tillsyn på det. Då bedömer miljökontoret att det finns en risk att det kan hända saker här, förklarar Svingfors.

Miljöfarlig verksamhet

Hon betonar att en eventuell läcka riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser.

— Skulle det läcka ut så når det ju först mark och sedan kan det gå vidare i grundvatten, och då kan det ju spridas ganska snabbt, säger Svingfors och påpekar att ansvaret är tydligt definierat i lagen.

— Det är en miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Då har man ju skyldighet att fortlöpande ha kontroll på sin verksamhet, säger hon.

Kommunen fortsätter nu att utreda ärendet för att säkerställa att verket inte utgör en fara för miljön.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finlands vargstam växer kraftigt

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Vargar har observerats på nya platser, främst i sydvästra Finland.

Finlands vargstam ökade markant förra året – betydligt mer än under tidigare år. Den största tillväxten skedde i de västra delarna av landet.

I mars förra året uppskattades antalet vargar i Finland till 295 individer. I mars i år hade siffran växt till 430. Siffrorna är uppskattningsvis och bygger på registrerade observationer, DNA-övervakningar, samt data om dödlighet kring vargar. Antalet vargar kan därför vara mellan 413 och 465 individer.

Antalet individer har vuxit med hela 46 procent jämfört med i fjol, så det är en verkligt häftig ökning, säger forskaren Mia Valtonen vid finska Naturresursinstitutet till Yle.

Vargstammen har ökat främst i västra Finland, särskilt i de sydvästra delarna. Vargar har dock observerats i betydligt större områden än tidigare, även på platser där de aldrig setts förut.

Annons:

I Skandinavien har vargen länge ansetts hotad och haft ett starkt skydd, men i maj godkände EU-parlamentet en nedgradering av vargens skyddsstatus. Det innebär att det nu kan bli tillåtet med stamvårdande jakt i Finland, något som jord- och skogsbruksminister Sari Essayah yrkat starkt på.

Utan stamvårdande jakt beräknas antalet vargar öka till 557 individer i november och 436 i mars nästa år. Med stamvårdande jakt skulle det förstås vara färre, säger Samu Mäntyniemi, ledande forskare vid Naturresursinstitutet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.