MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 28 maj 2025

onsdag 28 maj 2025


Det ska du tänka på om du går vilse

publicerad 25 oktober 2024
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vissa saker är alltid bra att ha med sig när man ska till skogs om något händer. Att lära sig hur man använder karta och kompass kan också vara avgörande om man går vilse. Frågan är dock vad ska man göra om det faller sig så att man står där mitt ute i ingenstans utan rätt utrustning och inte har en aning om vilket håll man ska.


Artikeln publicerades ursprungligen den 16 oktober 2022


Oavsett om man ska ta en liten promenad eller ut och leta svamp är det lätt att råka desorientera sig i naturen. Skogen är vild och därför kan det gå snabbt att råka gå vilse och plötsligt står man där utan att veta från vilket håll man kommit. Därför finns det flera förberedande saker att lära sig för att undvika att detta händer.

Planera

Oavsett om man ska ut en kortare sväng i skogen eller på en längre tur kan det vara till fördel att ha en liten ryggsäck packad med det viktigaste. Även om man planerar väl kan det alltid hända något oförutsägbart på vägen och då kan det vara bra att ha vissa hjälpmedel till hands. En visselpipa, ficklampa/pannlampa samt tändstickor och tändstål är alltid bra att ha med. En kniv är också bra. Ta alltid med lite vatten och det slår heller inte fel att något litet att äta med sig. Färgglada kläder kan också vara bra om man går vilse, då syns man lättare. Om det finns plats i ryggsäcken ta även med regnkläder, annars kan små engångs-regnponchos vara en idé.

Ha alltid mobilen fulladdad, och om man har är det bra att ta med en powerbank. Dock ska man komma ihåg att man kan råka hamna i områden där mobilens täckning inte räcker, så man ska inte räkna med att kunna förlita sig på den. Det ska dock också finnas GPS-appar som ska kunna förlita sig på enbart satellit och därför inte kräva mobildata, skriver Land. Om inte annat kan man också ta med sig en separat GPS. Att lära sig att använda karta och kompass slår heller aldrig fel, och sedan inte glömma dem hemma förstås. Titta också ut innan på kartan vart man planerar att gå, på så vis blir det lättare att navigera om man går vilse.

Att meddela någon vart man ska och hur längre man ska vara borta är en bra idé, ifall man skulle gå vilse eller råka ut för en olycka är det lättare att bli hittad.

STOP-metoden

Stanna så fort man är medveten om att man är vilse. Försök att ta det lugnt. Tänk sedan efter och försök få en klar bild av situationen. Kanske kommer man på att man nyligen hade mobiltäckning eller någon annan lösning. Att sedan försöka orientera sig är viktigt. Var kan man ha hamnat? Finns det landmärken? Vad finns i ryggsäcken som kan hjälpa? Till sist ska man försöka planera nästa steg. Att konkret bestämma sig vad som behöver göras härnäst kan lugna nerverna.

Väderstreck

Står man vilse i skogen utan kompass, karta och mobiltäckning finns det knep att ta till. Vill man exempelvis ha reda på väderstreck för att kunna gå i en speciell riktning kan det vara bra att komma ihåg att solen går ner i väster och upp i öster. På norra halvklotet står solen i söder klockan 12.00 och skuggorna pekar då åt norr. Är det natt och stjärnklart kan man hålla utkik efter Polstjärnan som ligger mot norr, den är lite större och lyser starkare än övriga stjärnor. Hittar man inte den kan man lära sig Karlavagnen, som ofta är lätt att hitta, och använd sedan de två stjärnorna i framkanten på ”vagnen” som riktlinje, och följ denna linje ungefär 4-5 gånger dess längd, så hittar man där Polstjärnan.

Ett annat hjälpmedel är att titta på hur grenarna växer, trädgrenar växer nämligen ofta mer kraftigt åt söder. Myrstackar ligger också ofta på södersidan. Lavar däremot växer ofta på norrsidan av träd och mossa på stenar likaså. Ett annat bra sätt är att titta på trädens bark. Solens värme påverkar nämligen barken och därför kan exempelvis björknäver flagna lättare år söder och tallens bark mörka mer åt söder. Viktigt är att komma ihåg är att använda flera av dessa tecken samtidigt och inte förlita sig på endast ett.

Har man en klocka ska den kunna gå att använda som kompass. Tänk dig en linje tvärs över klockan, genom urtavlans centrum mellan siffran tolv och timvisaren. Rikta mot solen och när linjerna sammanfaller visar tolvan mot söder.

Bra att tänka på

Det är lätt att man råkar gå i cirklar och därför kan det vara bra att hitta ett speciellt riktmärke att följa så det lättare att hålla rätt kurs. Det kan vara exempelvis en kulle. När man kommer fram till riktmärket väljer man sedan ut ett nytt att gå mot. Ett annat värdefullt tips är att försöka lägga ut spår, exempelvis korsade pinnar eller liknande, då vet man om man gått i cirklar. Lägg dock aldrig ut kläder då de kan komma att behövas. För att lättare komma ihåg kan det också hjälpa att prata högt och ”berätta” vad man ser, då är det oftast lättare att komma ihåg. Ett plus är att det kan skrämma bort vilda djur, om man vill undvika att stöta på sådana.

Finns möjlighet skadar det inte att försöka få en överblick över området. Om det finns en kulle eller ett berg man enkelt kan gå upp på kan det hjälpa. Att klättra upp i ett träd kan också fungera, men bör undvikas eftersom man kan göra sig rejält illa om man ramlar ner.

Hittar man vatten är det en bra riktlinje. Floder, bäckar eller åar leder ofta förr eller senare till någon form av bebyggelse. Hittar man en väg ska man inte lämna den.

Börjar det bli mörkt eller om man känner att man börjar bli trött är det bättre att stanna där man är och vila.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Privatpersoner får betalt för att rädda naturen från invasiva arter

Den biologiska mångfalden

publicerad Idag 7:04
– av Redaktionen
Blomsterlupiner är vackra - men mycket invasiva.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Genom ett mobilspel kan privatpersoner ”spela” genom att ge sig ut i naturen, rensa bort invasiva växter och dessutom få betalt för sina insatser. I år testar sju kommuner mobilspelet.

Mobilspelet Crowdsorsa har använts i Finland i tre år i rad, där man förra året tog bort invasiva växter från 7000 observationer. Det finns även i Kanada.

I år prövar Hagfors, Örebro, Sunne, Karlsborg, Lilla Edet, Tanum och Falun att använda sig av spelet. Det går ut på att privatpersoner hittar invasiva växter, antingen via kartan i appen eller själv, rensar bort dem och får betalt. Som bevis ska man filma före och efter rensning.

Årets budget i Sverige ligger totalt på 126 000 kronor som privatpersoner kan ”spela” om. Som mest kan man tjäna 200 kronor per timme, där kommunen ansvarar för att betala ut belöningen.

”Kul sätt att jobba”

Förra året användes det även framgångsrikt i Hagfors och Örebro. I Hagfors spelade totalt 17 olika lag.

Spelarna skötte sig bra! Vi tycker att det är ett kul sätt att jobba med invasiva främmande arter och ett bra sätt att nå ut till allmänheten och framför allt ungdomar med kunskap om invasiva arter, säger kommunekologen Katarina Karlsson i Hagfors kommun till Natursidan.

Invasiva arter sprider sig ofta snabbt och kan tränga undan de ursprungliga arterna, vilket i sin tur kan skada ekosystemet. Spelet startar redan i juni, där man bland annat kommer att rensa bort lupin, jättebalsamin och kanadensiskt gullris.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Antalet lejon ökar i Indien

publicerad 23 maj 2025
– av Jan Sundstedt
asiatiskt lejon Indien
En asiatisk lejonunge i väntan på mat.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Asiatiska lejon har de senaste åren haft en stark återväxt i Indien. En ny räkning visar att stammen ökat med över 30 procent på bara fem år.

Antalet asiatiska lejon i delstaten Gujarat i västra Indien har stigit från 674 individer år 2020 till 891, enligt den senaste officiella räkningen (10–13 maj 2025), rapporterar The Independent. En ökning med 32 procent.

Lejonen lever huvudsakligen i och omkring Gir National Park – det enda område i världen där denna underart av lejon förekommer i det vilda.

Den nya siffran offentliggjordes nyligen av Gujarats chefsminister Bhupendra Patel.

Antalet lejon i delstaten har gradvis ökat, inte bara på grund av gynnsam geografi och klimat, utan också tack vare vår regerings konsekventa och noggranna strategi för bevarande av vilda djur, menar Patel.

Växande population

Under det senaste decenniet har populationen stadigt vuxit, och lejonen har nu spridit sig till elva distrikt i regionen Saurashtra i Gujarat där de kan observeras i skogar, gräsmarker, jordbruksområden och till och med kustområden.

Av de 891 individerna är 196 vuxna hanar, 330 vuxna honor, 140 unga vuxna (sub-adults) och 225 ungar, enligt delstatsregeringens siffror.

Gujarat tillskriver framgången flera insatser: regelbunden övervakning, förstärkt veterinärvård, vatten- och foderresurser i naturen samt program för att minska konflikter mellan människor och rovdjur.

Man använder även drönare, sensorer och kamerafällor i ett omfattande övervakningsnätverk.

Sårbarheten kvarstår

Trots ökningen är dock lejonen fortfarande sårbara. Arten klassas som sårbar på den internationella rödlistan och hoten inkluderar genetisk inavel, sjukdomar som kan spridas snabbt i den tätt koncentrerade populationen samt bränder och översvämningar i Girskogen.

Sanjeev Kumar, chefssekreterare för skog och miljö i Gujarat, förklarar.

Kapaciteten i nationalparken och reservaten kommer att ökas genom insatser och förbättringar av livsmiljön. Det finns fortfarande utrymme att öka kapaciteten, och skogs- och miljödepartementet arbetar aktivt i den riktningen.

Gujarat har tidigare motsatt sig förslag om att transplantera delar av populationen till andra delar av Indien – bland annat till delstaten Madhya Pradesh – vilket har lett till debatt inom landets miljörörelse.

Asiatiska lejon (Panthera leo persica) är genetiskt och fysiskt distinkta från sina afrikanska släktingar. De är något mindre till storleken, har kortare man hos hanarna och lever i mindre flockar.

FAKTA: Gir National Park

  • Plats: Belägen i delstaten Gujarat, västra Indien
  • Grundad: 1965 (som nationalpark; reservatet grundades tidigare, 1913)
  • Yta: Cirka 1 412 kvadratkilometer (inklusive nationalpark och angränsande viltreservat)
  • Syfte: Bevara den sista vilda populationen av asiatiskt lejon (Panthera leo persica)
  • Ekosystem: Torr lövskog, savann och buskskog med inslag av halvöken
  • Djurarter: Förutom asiatiska lejon finns leoparder, fläckiga hyenor, indiska krokodiler (muggerkrokodiler), axishjortar (chital), sambarhjortar, samt över 300 fågelarter
  • Hot: Skogsbränder, torka, genetisk inavel, sjukdomar och mänsklig påverkan såsom habitatförlust och konflikter med människor

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kemikalier i elektronikavfall kan skada celler

publicerad 23 maj 2025
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Elektronikavfall innehåller cancerframkallande ämnen, enligt forskning från bland annat Örebro universitet. Kemikalierna i avfallet kan orsaka hormonstörningar och inflammation i mänskliga celler.

Det finns fortfarande begränsad forskning om hur plast och andra material i avfallet påverkar hälsan och miljön. Forskare vid Linköpings universitet, Örebro universitet och forskningsinstitutet RISE har undersökt hur kemikalier från plast i elektronikavfall påverkar mänskliga celler. De använde tekniken ”cell painting”, där olika delar av celler färgades med fluorescerande markörer.

Med hjälp av avancerad mikroskopi kan vi ta tusentals bilder på en cell och jämföra den med en cell som exponerats för kemikalier från elektronikavfall. Vi gör också bildanalyser med mjukvaran CellProfiler, som detekterar cellförändringar som är för subtila för det mänskliga ögat, säger Andi Alijagic i ett pressmeddelande.

Studien, publicerad i Environmental Research, visar att elektronikavfall innehåller en blandning av farliga kemikalier. Forskarna fann bland annat polyaromatiska kolväten (PAH), organofosfater och ftalater – ämnen som sedan tidigare är kända för sina skadliga effekter på hälsan. PAH innehåller exempelvis cancerframkallande ämnen.

Exponering för kemikalierna visade sig kunna orsaka inflammatoriska reaktioner i cellerna, en process som ofta ligger bakom olika sjukdomar. Forskarna noterade också att kemikalierna påverkade hormonsignaler, vilket kan ha negativa effekter på den reproduktiva hälsan hos både kvinnor och män.

Forskarna betonar att kemikalierna måste hanteras vid återvinning för att förhindra spridning i miljön.

Vi slänger enorma mängder elektronik varje dag, och kemikalierna skulle kunna påverka människors hälsa om de hamnar i mark och vatten, säger Alijagic.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Isen på Antarktis har ökat

publicerad 21 maj 2025
– av Redaktionen
Mellan 2021 och 2023 ökade ismassan i genomsnitt med 108 gigaton per år - sannolikt på grund av ökad nederbörd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antarktis har länge förknippats med smältande is – men mellan 2021 och 2023 visar ny forskning en oväntad tillväxt.

Med hjälp av satellitdata från NASA har forskare från Tongji-universitetet i Kina mätt ismassorna på Antarktis mellan åren 2002 till 2023. Främst fokuserade man på fyra glaciärområden i Östantarktis – Denman, Moscow, Totten och Vincennes Bay – som ligger i området Wilkes Land–Queen Mary Land.

Under perioden 2002–2010 minskade ismassan i Antarktis med i genomsnitt 74 gigaton per år, visar resultaten, som presenteras i Science China Earth Sciences. Vidare minskade ismassan ytterligare mellan åren 2011 och 2020, där tappet istället landade på 142 gigaton per år. Detta har bidragit till att havsnivån ökat kraftigt.

Trots den markanta minskningen vände trenden dramatiskt mellan åren 2021 och 2023. Då ökade istället ismassan i genomsnitt 108 gigaton per år. Den främsta anledningen tror man beror på att området hade en hög nederbörd jämfört med tidigare år. Detta har bidragit till att havsnivåerna ökat i genomsnitt med 0,3 millimeter per år.

Forskarna betonar att ökningen kan vara en tillfällig trend och inte nödvändigtvis innebär att ismassorna kommer att fortsätta öka.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.