Annons:

Det ska du tänka på om du går vilse

Uppdaterad juli 24, 2025, Publicerad oktober 25, 2024 – av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Vissa saker är alltid bra att ha med sig när man ska till skogs om något händer. Att lära sig hur man använder karta och kompass kan också vara avgörande om man går vilse. Frågan är dock vad ska man göra om det faller sig så att man står där mitt ute i ingenstans utan rätt utrustning och inte har en aning om vilket håll man ska.


Artikeln publicerades ursprungligen den 16 oktober 2022


Oavsett om man ska ta en liten promenad eller ut och leta svamp är det lätt att råka desorientera sig i naturen. Skogen är vild och därför kan det gå snabbt att råka gå vilse och plötsligt står man där utan att veta från vilket håll man kommit. Därför finns det flera förberedande saker att lära sig för att undvika att detta händer.

Planera

Annons:

Oavsett om man ska ut en kortare sväng i skogen eller på en längre tur kan det vara till fördel att ha en liten ryggsäck packad med det viktigaste. Även om man planerar väl kan det alltid hända något oförutsägbart på vägen och då kan det vara bra att ha vissa hjälpmedel till hands. En visselpipa, ficklampa/pannlampa samt tändstickor och tändstål är alltid bra att ha med. En kniv är också bra. Ta alltid med lite vatten och det slår heller inte fel att något litet att äta med sig. Färgglada kläder kan också vara bra om man går vilse, då syns man lättare. Om det finns plats i ryggsäcken ta även med regnkläder, annars kan små engångs-regnponchos vara en idé.

Ha alltid mobilen fulladdad, och om man har är det bra att ta med en powerbank. Dock ska man komma ihåg att man kan råka hamna i områden där mobilens täckning inte räcker, så man ska inte räkna med att kunna förlita sig på den. Det ska dock också finnas GPS-appar som ska kunna förlita sig på enbart satellit och därför inte kräva mobildata, skriver Land. Om inte annat kan man också ta med sig en separat GPS. Att lära sig att använda karta och kompass slår heller aldrig fel, och sedan inte glömma dem hemma förstås. Titta också ut innan på kartan vart man planerar att gå, på så vis blir det lättare att navigera om man går vilse.

Att meddela någon vart man ska och hur längre man ska vara borta är en bra idé, ifall man skulle gå vilse eller råka ut för en olycka är det lättare att bli hittad.

STOP-metoden

Stanna så fort man är medveten om att man är vilse. Försök att ta det lugnt. Tänk sedan efter och försök få en klar bild av situationen. Kanske kommer man på att man nyligen hade mobiltäckning eller någon annan lösning. Att sedan försöka orientera sig är viktigt. Var kan man ha hamnat? Finns det landmärken? Vad finns i ryggsäcken som kan hjälpa? Till sist ska man försöka planera nästa steg. Att konkret bestämma sig vad som behöver göras härnäst kan lugna nerverna.

Väderstreck

Står man vilse i skogen utan kompass, karta och mobiltäckning finns det knep att ta till. Vill man exempelvis ha reda på väderstreck för att kunna gå i en speciell riktning kan det vara bra att komma ihåg att solen går ner i väster och upp i öster. På norra halvklotet står solen i söder klockan 12.00 och skuggorna pekar då åt norr. Är det natt och stjärnklart kan man hålla utkik efter Polstjärnan som ligger mot norr, den är lite större och lyser starkare än övriga stjärnor. Hittar man inte den kan man lära sig Karlavagnen, som ofta är lätt att hitta, och använd sedan de två stjärnorna i framkanten på "vagnen" som riktlinje, och följ denna linje ungefär 4-5 gånger dess längd, så hittar man där Polstjärnan.

Ett annat hjälpmedel är att titta på hur grenarna växer, trädgrenar växer nämligen ofta mer kraftigt åt söder. Myrstackar ligger också ofta på södersidan. Lavar däremot växer ofta på norrsidan av träd och mossa på stenar likaså. Ett annat bra sätt är att titta på trädens bark. Solens värme påverkar nämligen barken och därför kan exempelvis björknäver flagna lättare år söder och tallens bark mörka mer åt söder. Viktigt är att komma ihåg är att använda flera av dessa tecken samtidigt och inte förlita sig på endast ett.

Har man en klocka ska den kunna gå att använda som kompass. Tänk dig en linje tvärs över klockan, genom urtavlans centrum mellan siffran tolv och timvisaren. Rikta mot solen och när linjerna sammanfaller visar tolvan mot söder.

Bra att tänka på

Det är lätt att man råkar gå i cirklar och därför kan det vara bra att hitta ett speciellt riktmärke att följa så det lättare att hålla rätt kurs. Det kan vara exempelvis en kulle. När man kommer fram till riktmärket väljer man sedan ut ett nytt att gå mot. Ett annat värdefullt tips är att försöka lägga ut spår, exempelvis korsade pinnar eller liknande, då vet man om man gått i cirklar. Lägg dock aldrig ut kläder då de kan komma att behövas. För att lättare komma ihåg kan det också hjälpa att prata högt och "berätta" vad man ser, då är det oftast lättare att komma ihåg. Ett plus är att det kan skrämma bort vilda djur, om man vill undvika att stöta på sådana.

Finns möjlighet skadar det inte att försöka få en överblick över området. Om det finns en kulle eller ett berg man enkelt kan gå upp på kan det hjälpa. Att klättra upp i ett träd kan också fungera, men bör undvikas eftersom man kan göra sig rejält illa om man ramlar ner.

Hittar man vatten är det en bra riktlinje. Floder, bäckar eller åar leder ofta förr eller senare till någon form av bebyggelse. Hittar man en väg ska man inte lämna den.

Börjar det bli mörkt eller om man känner att man börjar bli trött är det bättre att stanna där man är och vila.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Skogsstyrelsen JO-anmäls för bristande kontroll

Publicerad november 19, 2025 – av Redaktionen

Flera miljöorganisationer har lämnat in en JO-anmälan mot Skogsstyrelsen för bristande kontroll av avverkningsanmälningar. Enligt anmälan leder myndighetens underlåtenhet till att naturskogar med skyddade arter avverkas i strid med lagen.

Anmälan till Justitieombudsmannen kommer från Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Skydda Skogen, BirdLife Sverige och Jordens Vänner.

I de över 240 rättsfallen som anmälan bygger på har mark- och miljödomstolarna återkommande konstaterat att Skogsstyrelsen inte utrett artskydd och försiktighetsmått tillräckligt. Domstolarna har också slagit fast att avverkning i naturskogar riskerar att orsaka irreversibla skador på skyddade arter.

Skogsstyrelsens bristfälliga arbete leder till att naturskogar med höga naturvärden huggs ner. Det är helt oacceptabelt att en myndighet systematiskt bryter mot reglerna som finns för att skydda naturen, säger Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

Annons:

Statistik visar att Skogsstyrelsen endast kräver hänsyn till skyddade arter och andra försiktighetsmått i drygt en procent av alla avverkningsanmälningar. Situationen har lett till att privatpersoner och miljöorganisationer själva granskar avverkningsanmälningar, dokumenterar naturvärden och överklagar Skogsstyrelsens beslut till domstol.

Att ideella krafter på det här viset ser sig tvingade att utföra myndighetsarbete är en rättsosäker och ojämlik ordning. Det skapar också konflikter mellan ideella och markägare vilket är både påfrestande och olyckligt, säger Kjell Carlsson, ordförande i BirdLife Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge misslyckas med att utrota vildsvin

Publicerad november 18, 2025 – av Redaktionen

Trots att norska myndigheter vill bli av med alla vildsvin i landet förblir populationen stabil. Enligt nya siffror från Norsk institutt for naturforskning (NINA) lever mellan 450 och 700 vildsvin i gränsområdena mot Sverige – och migrationen från svenska skogar gör det nästan omöjligt att nå noll.

Siffrorna kommer från NINA:s senaste övervakning av vildsvinsbeståndet under jaktsäsongen 2024/2025. Norge har sedan en tid tillbaka försökt minska populationen, främst på grund av de skador som vildsvin kan utgöra. Men populationen håller sig varje år på stabil nivå.

— Vildsvin kan skada grödor och sprida sjukdomar till tamgrisar, vilket kan skada industrin. Det är därför Norge vill utrota arten, säger Inger Maren Rivrud, forskare vid NINA, till norska statskanalen NRK.

Bakom Norges svårigheter att bli av med vildsvinen ligger framför allt det stora beståndet på andra sidan gränsen. I Sverige finns över 300 000 vildsvin, och där skjuts nästan 120 000 djur varje år utan att populationen minskar nämnvärt.

Annons:

Den svenska biologen Marcus Öhman har tidigare föreslagit att vildsvinskött borde serveras i offentliga institutioner som en del av lösningen. För Norge innebär det svenska beståndet att djuren ständigt vandrar in över gränsen.

Även om vi blir av med alla i Norge kommer vildsvin fortfarande att komma från Sverige. Att hålla populationen på noll kommer att vara nästan omöjligt, säger Rivrud.

Norska livsmedelsverket och Miljöverket har tidigare föreslagit att ett staket ska byggas längs gränsen i de områden där flest vildsvin vandrar in. Men enligt Rivrud krävs också omfattande jaktinsatser för att populationen ska minska.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fjällugglan föreslås utdöd i Sverige

Den biologiska mångfalden

Publicerad november 17, 2025 – av Redaktionen

Fjällugglan kan försvinna från den svenska fågelfaunan. Det är första gången på 20 år som en svensk häckfågel försvinner helt, enligt BirdLife Sverige.

Detta framgår av en preliminär bedömning från Sveriges fågelexperter inför den nya rödlistan 2025. Arten föreslås nu klassas som nationellt utdöd efter att inte ha häckat i landet sedan 2015. Även tornugglan, som senast häckade 2003, föreslås klassas som nationellt utdöd.

Dessa arter är dock långt ifrån ensamma om att ha det svårt. Flera andra ugglearter befinner sig på en nedåtgående spiral.

Hökuggla och pärluggla, som båda är starkt beroende av skog, klassades ännu 2020 som livskraftiga. Nu har båda minskat med minst tio procent under de senaste 15 åren. Pärlugglan bedöms hamna i kategorin "nära hotad", medan hökugglan får den allvarligare klassningen "sårbar".

Annons:

Hornugglan har minskat med 25 procent på 18 år och går från "livskraftig" till "nära hotad".

Enligt BirdLife Sverige är orsakerna till ugglearternas tillbakagång flera, men ett varmare klimat med sämre tillgång på gnagare pekas ut som en viktig faktor.

Den preliminära bedömningen visar också att skogs- och jordbruksmarkens fåglar har det alltmer besvärligt. Storspoven klassas som starkt hotad efter att ha minskat med över 50 procent på 30 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Krukväxter som klarar det nordiska mörkret

Publicerad november 15, 2025 – av Redaktionen

När vintermörkret sänker sig över Norden är det inte bara människor som påverkas – utan även våra krukväxter. Men för den som väljer rätt finns det växter som klarar sig utmärkt i mörka förhållanden.

Nu börjar den mörkaste tiden på året och det kan innebära fler svårigheter för den växtintresserade. En hel del krukväxter kräver nämligen sin beskärda del av solljuset, något det inte finns gott om under den svenska vintern.

Det är bra att tänka till lite extra under vintern för krukväxterna. Bland annat bör man undvika gödning för vår- och sommarblommande växter eftersom de behöver vila under den mörka perioden. Bladkrukväxter kan dock få sin dos näring då och då. Flytta gärna krukorna om det är dags för vädring, då de ogillar kalla drag.

Växtbelysning kan ibland vara att föredra på vintern, beroende på hur mycket ljus man kan erbjuda växterna samt förstås vad det är för växt. Vissa växter mår också bra av att få en dusch med vattenspray för att hålla fukten.

Annons:

Att ha växter i hemmet har ett flertal hälsofördelar, bland annat kan de hjälpa till att rena luften från skadliga ämnen, men också minska stress. För den som vill undvika dyr växtbelysning, oro eller rent av vill ha lättskötta växter finns det dock en hel del som tål lite mörker, något som Land.se skrivit om.

Gullranka (Epipremnum aureum)

Foto: Yazid N/Unsplash

Lättskött är definitivt ett ord att beskriva gullrankan med. Den växer snabbt, angrips sällan av skadedjur och har överlevnadsinstinkter på vintern. Inte nog med det – den kan också minska halten av kemiska gaser inomhus. Växtsaften kan vara irriterande så den bör hållas på säkert avstånd från barn, hundar och katter.

Benjaminfikus (Ficus benjamina)

Foto: In Memoriam: Andy / Andrew Fogg/CC BY 2.0

Det tropiska trädet vill gärna inte ha drag och inte för mycket sol, men har däremot låga ljuskrav och man får inte glömma bort vattningen – då blir benjaminfikusen ledsen.

Fredskalla (Spathiphyllum wallisii)

Montage. Foto: Outi Marjaana, Elena Golovchenko/Pexels

Denna vackra växt är känd för sin förmåga att rena luften från skadliga ämnen, något som exempelvis Nasa forskat kring. I den studien kom man fram till att växten bland annat kan minska det giftiga ämnet bensen med så mycket som 79,5 procent under bara 24 timmar.

I en annan studie som utfördes av forskare vid University of Birmingham, testade man tre vanliga krukväxter, däribland fredskalla, om de kunde hjälpa till att ta bort luftföroreningar i hemmet. Alla tre plantor visade sig vara effektiva mot luftföroreningar, där de tog bort omkring hälften av kvävedioxiden som de exponerades för - på endast en timme.

Fredskallan är lättskött och klarar av att stå mörkt. Växten kan blomma året om, men står den för mörkt kan blommorna förstås utebli fram till våren.

Garderobsblomma (Zamioculcas zamiifolia)

Montage. Foto: WeFt, feey/CC BY-SA 3.0

Denna gröna, ståtliga växt heter egentligen zamiakalla, men går ofta under sitt mer kända namn garderobsblomma – eftersom den går att ha vart som helst, även i garderoben. Den klarar både ljusa och mörka förhållanden samt olika temperaturer, då den helt enkelt anpassar sig till sin omgivning.

Svärmors tunga (Dracaena trifasciata)

Foto: Olha Ruskykh/Pexels

Förr i tiden var det vanligt att dessa växter gick i arv från generation till generation – så pass tålig är svärmorstunga. Den passar också perfekt för den som inte har så mycket tid att sköta sina växter, den kräver inte så mycket vatten utan man ska snarare vara noga med att inte övervattna den. Den tål både solljus och skugga, men kan få förändrade färger på bladen beroende på ljusnivå. Även denna växt är en höjdare på att rena luften.

Paradisträd (Crassula ovata)

Foto: Lucie Hošová/Unsplash

Trots sitt afrikanska ursprung är denna växt utomordentligt lämplig för det nordiska klimatet. Den kan klara temperaturer från 30 grader ner till noll. Den spar också vatten i bladen och stammen, därför bör man inte vattna för mycket.

Ampellilja (Chlorophytum comosum)

Foto: Ravi Kant/Pexels

Denna växt är också känd för att suga åt sig farliga ämnen i luften, men är också en fin luftfuktare. Den ställer inga större krav på sin skötare utan är både tålig och klagar sällan. Bäst är det om den får vara i rumstemperatur året om.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.